| Vittnesbörd för Församlingen, Band 6 kapitel 26. Från sida 219 | ren sida tillbaka |
(219)Varje sjundedags-adventistinstitution skulle vara för världen vad Josef var för Egypten och vad Daniel och hans kamrater var för Babylon. Genom Guds ledning togs dessa utvalda till fånga för att till hedniska nationer vidarebefordra de välsignelser som mänskligheten får genom kunskapen om Gud. De skulle vara Guds representanter och inte kompromissa med avgudadyrkarna. Deras kristna tro och deras namn som den levande Gudens tillbedjare skulle de bära som en särskild heder. rätt (219)Och detta gjorde de. I medgång som i motgång ärade de Gud, och Gud ärade dem. rätt (219)Josef som kallades från en fängelsehåla där han betjänade fångar och var ett offer för otacksamhet och illvilja, visade sig trogen förbundet med himmelens Gud. Och hela Egypten förundrade sig över denne mans visdom, som blivit undervisad av Gud. Farao ”satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom; han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet”. (Ps. 105:21, 22.) Inte endast för folket i Egypten utan även för alla de nationer, som var förbundna med detta mäktiga kungarike, uppenbarade sig Gud genom Josef. Han önskade att göra honom till en ljusbärare för alla folk, och han satte honom närmast tronen i världens största imperium, för att det himmelska ljuset skulle lysa när och fjärran. Genom sin visdom och rättvisa, genom renheten och godheten i sitt dagliga liv, (220) genom sin hängivenhet för folkets intressen – och det folket var en nation av avgudadyrkare – var Josef Kristi representant. I sin välgörare, till vilken hela Egypten vände sig med tacksamhet och pris, skulle detta hedniska folk och med dem alla tillhörande nationer, kunna se sin Skapares och Återlösares kärlek. rätt (220)På samma sätt ställde Gud också genom Daniel ett ljus vid tronen i världens största kungadöme, så att alla som ville kunde lära känna den sanne och levande Guden. Vid hovet i Babylon fanns representanter från alla länder, män med de högst utsökta förmågor, utrustade med naturlig begåvning och i besittning av den högsta kultur världen då kunde uppvisa. Men ibland dem alla fanns det ändå ingen som kunde mäta sig med de hebreiska fångarna. I fysisk kraft och skönhet, i själslig styrka och boklig kunskap, i andlig kraft och insikt var de oöverträffade. ”Närhelst konungen tillfrågade dem i en sak som fordrade vishet i förståndet, fann han dem vara tio gånger klokare än någon av de spåmän och besvärjare, som funnos i hela hans rike.” (Dan. 1:20.) Under det att Daniel troget uppfyllde små plikter vid konungens hov, visade han en så helhjärtad trohet mot Gud, att Gud kunde hedra honom som sitt sändebud hos den babyloniske monarken. Genom honom avslöjades framtidens hemligheter, och kung Nebukadnessar själv nödgades att erkänna Daniels Gud såsom ”en Gud över andra gudar och en herre över konungar och en uppenbarare av hemligheter”. (Dan. 2:47.) rätt (220)Så skulle de institutioner som upprättas av Guds folk idag vara till Guds namns ära. Vi kan uppfylla hans förväntningar endast genom att vara representanter för sanningen för vår tid. Man skall kunna känna igen Gud på våra institutioner. Genom dem skulle sanningen för denna tid förkunnas för världen med övertygande kraft. rätt (221)(221) Vi är kallade att inför världen representera Guds karaktär såsom den uppenbarades för Moses. Som svar på Mose bön: ”Låt mig alltså se din härlighet”, lovade Herren: ”Jag skall låta all min skönhet gå förbi dig.” ... ”Och Herren gick förbi honom, där han stod, och utropade: 'Herren! Herren! – en Gud, barmhärtig och nådig, långmodig och stor i mildhet och trofasthet, som bevarar nåd mot tusenden, som förlåter missgärning och överträdelse och synd.” (2 Mos. 33:18, 19; 34:6, 7.) Detta är den frukt som Gud önskar att finna hos Sitt folk. I sina rena karaktärer, i sina helgade liv, i barmhärtighet, kärlek och medlidande visar de att ”Herrens lag är utan brist och vederkvicker själen”. (Ps. 19:8.) rätt (221)Guds avsikt med Sina institutioner idag kan man också se i det som Han sökte att genomföra genom den judiska nationen. Genom Israel var det Hans plan att meddela rika välsignelser till alla folk. Genom dem skulle vägen banas för Hans ljus till hela världen. Världens nationer hade genom att följa fördärvliga seder förlorat kännedomen om Gud. Men i Sin nåd hade Gud inte utplånat dem. Han avsåg att ge dem tillfälle att lära känna Honom genom Hans församling. Hans plan var att de principer som uppenbarades genom Hans folk skulle vara de medel, genom vilka Guds moraliska avbild skulle återställas i människan. rätt (221)Kristus var deras lärare. Såsom Han var med dem i öknen, var Han också med dem efter det att de slagit sig ned i Löfteslandet. Han var fortfarande Lärare och Ledare. I tabernaklet och i templet uppenbarade sig Hans härlighet i Hans närvaro (Shekinah) ovanför nådastolen. För deras skull uppenbarade Han ständigt Sin kärlek och Sitt tålamod. rätt (221)Gud önskade att göra Sitt folk Israel till pris och härlighet. (222) Alla andliga förmåner hade de fått. Gud undanhöll dem ingenting som kunde gagna den karaktärsutveckling som skulle göra dem till Hans representanter. rätt (222)Lydnaden för Guds lagar skulle göra dem till ett under av välstånd framför världens alla andra nationer. Han som kunde ge dem visdom och skicklighet i allt värdigt arbete, skulle fortsätta att vara deras lärare och förädla och upphöja dem genom lydnad för Hans lagar. Om de hade varit lydiga, skulle de ha skyddats från sjukdomar som angrep andra nationer, och de skulle ha välsignats med intellektuell styrka. Guds härlighet, Hans majestät och kärlek skulle uppenbaras i allt deras välstånd. De skulle vara ett kungadöme av präster och furstar. Gud försåg dem med alla möjligheter att bli jordens största nation. rätt (222)På ett mycket klart sätt framlade Gud genom Moses Sin avsikt och klargjorde villkoren för deras framgång. Han sade: ”Du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud; dig har Herren, din Gud, utvalt till att vara hans egendomsfolk framför alla andra folk på jorden. . . . Så skall du nu veta att Herren, din Gud, är den rätte Guden, den trofaste Guden som håller förbund och bevarar nåd intill tusende led. . . . Om I nu hören dessa rätter och hållen dem och gören efter dem så skall Herren, din Gud, till lön därför låta sitt förbund och sin nåd bestå, vad han med ed lovade dina fäder. Han skall då älska dig och välsigna och föröka dig. . . . Välsignad skall du bliva framför alla andra folk.” (5 Mos. 7:6-14.) rätt (222)”Du har i dag hört Herren förklara att han vill vara din Gud, och att du skall vandra på hans vägar och hålla hans stadgar och bud och rätter och lyssna till hans röst. Och Herren har i dag hört dig förklara att du vill vara hans egendomsfolk såsom han har sagt till dig, och att du vill hålla alla hans bud; (223) på det att han över alla folk som han har gjort må upphöja dig till lov, berömmelse och ära, och på det att du må vara ett folk som är helgat åt Herren, din Gud, såsom han har sagt.” (5 Mos. 26:17-19.) rätt (223)Grundad på bibliska principer (223)Gud avsåg att den institution som Han skulle upprätta, skulle vara en ljusets fyrbåk till varning och förmaning. Han önskade att bevisa för världen, att en institution som leds enligt kristna principer som en fristad för de sjuka, kunde drivas utan att man gav avkall på dess speciella, heliga karaktär och att den kunde vara fri från de tvivelaktiga inslag som finns i andra hälsoinstitutioner. Den skulle vara ett redskap att genomföra stora reformer. rätt (223)Herren uppenbarade att sanatoriets framgång inte endast är beroende av läkarnas kunskap och skicklighet utan av Guds ynnest. Det skulle vara känt såsom en (224) institution där Gud erkänns som universums Härskare, en institution som på ett särskilt sätt står under Hans övervakning. Dess ledare skall göra Gud till den förste, siste och främste i allting och detta skulle vara dess styrka. Om det leddes på ett sätt som Gud kunde godkänna, skulle det bli mycket framgångsrikt, och komma att distansera alla andra institutioner av detta slag i världen. Det fick stort ljus, stor kunskap och överlägsna förmåner. Och ansvaret hos dem som skulle leda denna institution, skulle stå i förhållande till det ljus de fått. rätt (224)Allt eftersom vårt verk utvidgats och våra institutioner mångdubblats, förblir Guds avsikt med dem densamma. Villkoren för framgång är oförändrade. rätt (224)Mänskligheten lider på grund av överträdelse av Guds lagar. Herren önskar att människorna skall ledas till att förstå orsaken till sitt lidande och det enda sättet att finna lindring på. Han önskar att de skall inse att deras välbefinnande – fysiskt, mentalt och moraliskt – är beroende av deras lydnad för Hans lagar. Det är Hans avsikt att våra institutioner skall fungera som illustrationsobjekt och visa resultaten av lydnad för de rätta principerna. rätt (224)När det gäller att bereda ett folk för Kristi andra ankomst, skall ett stort verk utföras genom förkunnandet av hälsoprinciperna. Människorna skall undervisas om den fysiska organismens behov och värdet av ett hälsoenligt levnadssätt enligt Bibeln, så att de kroppar som Gud skapat skall kunna frambäras för Honom som ett levande offer, passande för Hans tjänst. Vi har ett stort verk att utföra för en lidande mänsklighet genom att hjälpa människor i deras lidanden genom att använda de naturliga hjälpmedel som Gud försett oss med, och lära dem hur de kan förebygga sjukdom genom att behärska sin aptit och sina begär. (225) Människorna skulle lära sig att överträdelse av naturlagarna är överträdelse av Guds lagar. De skulle lära sig den sanning som gäller både det fysiska och psykiska livet, nämligen att ”Herrens fruktan för till liv”. (Ords. 19:23.) Och Kristus sade: ”Vill du ingå i livet, så håll buden.” (Matt. 19:17.) Lev enligt uppmaningen: ”Bevara min undervisning såsom din ögonsten”. (Ords. 7:2.) När Guds bud åtlyds är de ”liv för envar som finner dem, och en läkedom för hela hans kropp”. (Ords. 4:22.) rätt (225)Våra sanatorier är en undervisningsfaktor till att upplysa människorna enligt dessa riktlinjer. De som undervisas kan i sin tur lära andra hur man återställer och bevarar sin hälsa. På detta sätt blir våra sanatorier redskap till att nå folket, ett medel att visa dem de onda följderna av ringaktning för livets och hälsans lagar, och lära dem hur de skall bevara kroppen i bästa kondition. Sanatorier skall upprättas i olika länder där våra missionärer verkar, och skall vara centrum för ett läkande, återställande och uppfostrande verk. rätt (225)Vi skall arbeta för såväl kroppslig som andlig hälsa. Vår mission är densamma som Mästarens, om vilken det berättas att han ”vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som voro under djävulens våld”. (Apg. 10:38.) Om Sitt eget verk säger Han: ”Herrens Ande är över mig, ty Herren har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de ödmjuka.” . . . . ”Han har sänt mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga, till att predika frihet för de fångna och syn för de blinda, ja, till att giva de förtryckta frihet och till att predika ett nådens år från Herren.” (Jes.61:1; Luk. 4:18.) När vi följer Kristi exempel och gör andra gott, väcks deras intresse för den Gud som vi älskar och tjänar. rätt (225)Våra sanatorier skulle i alla sina avdelningar vara (226) Guds minnesmärken, Hans redskap för att så sanningens säd i människornas hjärtan. Detta blir de om de leds på rätt sätt. rätt (226)Adventbudskapet skulle bli känt på våra sanatorier. Många som kommer dit hungrar och törstar efter sanningen, och när den framställs för dem på ett rätt sätt, tar de emot den med glädje. Våra sanatorier har bidragit till att upphöja adventbudskapet och fört det till tusentals människor. Det kristna inflytande som genomtränger dessa institutioner ger gästerna förtroende. Förvissningen om att Herren bor där och de många förbönerna för de sjuka, gör ett djupt intryck på dem. Många som aldrig tidigare tänkt på en människas evighetsvärde, övertygas av Guds Ande, och har letts till en fullständig livsförvandling. Många som varit självbelåtna och nöjda med sin egen karaktär och som aldrig känt behov av Kristi rättfärdighet, får intryck som aldrig plånas ut. Då de i framtiden möts av prövningar och ljuset lyser för dem kommer inte så få av dem att ta sin ståndpunkt på Guds folks sida. rätt (226)Institutioner som leds på detta sätt blir till Guds ära. Gud har i Sin nåd gjort sanatorierna till en sådan tillgång för att lindra fysiskt lidande, att tusenden har sökt sig till dem för att bli friska. Och hos många har inte endast kroppen blivit frisk utan även själen. De får syndernas förlåtelse av sin Frälsare, de tar emot Kristi nåd och identifierar sig själva med Honom, med Hans intressen och Hans ära. Många reser från våra sanatorier med nya hjärtan. Förändringen är påtaglig. När de återvänder till sina hem är de ljus i världen. Herren gör dem till Sina vittnen. Deras vittnesbörd lyder: ”Kommen och hören (227) så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud vad han har gjort mot min själ.” (Ps. 66:16.) rätt (227)Genom Guds välsignande hand har våra sanatorier så kunnat utföra mycket gott. Och de skall nå ändå högre. Gud önskar att samverka med det folk som ärar Honom. rätt (227)Underbart är det verk som Gud vill utföra genom Sina tjänare för att Hans namn måtte bli ärat. Gud gjorde Josef till en livets källa för den egyptiska nationen. Genom Josef räddades hela nationen. Genom Daniel räddade Gud livet på Babyloniens alla vise. Och dessa Guds ingripanden illustrerade för folket de andliga välsignelser de fick genom förbindelsen med den Gud som Josef och Daniel tjänade. Så vill Gud i dag genom Sitt folk skänka världen välsignelser. rätt (227)Varje människa som har Kristus i sitt hjärta, var och en som för världen vill vittna om Hans kärlek, samverkar med Gud till mänsklighetens välsignelse. När hon från Frälsaren mottar nåd för att dela med sig till andra, kommer en flod av andligt liv att strömma ut från hela hennes varelse. Kristus kom som den Store Läkaren för att hela de sår som synden tillfogat den mänskliga familjen. Hans Ande verkar genom Hans tjänare och skänker de av synd och lidande sjuka människorna en mäktigt helande kraft som påverkar både kropp och själ. Bibeln säger: ”På den tiden skola Davids hus och Jerusalems invånare få en öppen brunn, till att avtvå sin synd och orenhet.” (Sak. 13:1.) Vattnet från den brunnen innehåller läkande medel, som helar både fysiska och psykiska svagheter. rätt (227)Från denna källa flödar den mäktiga ström, som Hesekiel såg i sin syn. ”Detta vatten rinner fram mot Östra kretsen och flyter ned på Hedmarken och faller därefter ut i havet. Vattnet som fick bryta fram går alltså till havet, och så bliver vattnet (228) där sunt. Och överallt dit den dubbla strömmen kommer, där upplivas alla varelser... Och vid strömmen, på dess båda stränder, skola allahanda fruktträd växa upp, vilkas löv icke skola vissna, och vilkas frukt icke skall taga slut, utan var månad skola träden bära ny frukt, ty deras vatten kommer från helgedomen. Och deras frukter skola tjäna till föda och deras löv till läkedom.” (Hes. 47:8-12.) rätt (228)En sådan flod av liv och läkedom har Gud bestämt att våra sanatorier genom Hans kraft skall vara. (228)Våra sanatorier skall för världen vara vittnen om Guds godhet. Och fastän Kristus inte är synligt närvarande i byggnaderna, kan de som arbetar där åberopa sig löftet: ”Se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände.” (Matt. 28:20.) (228)Guds löften till Israel gäller också de institutioner, som nu har upprättats till Hans namns ära: ”Så säger Herren, han som utför sitt verk, Herren som formar och verkställer det, Herren är hans namn: Ropa till mig, så vill jag svara dig och låta dig höra om stora och ofattbara ting som du inte känner till. Ty så säger Herren, Israels Gud, om husen i denna stad och om Juda kungars hus, som nu rivs för belägringsvallarna och svärden: ... Se, jag skall hela dess sår och skaffa läkedom och bota dem, och jag skall låta dem se frid och trofasthet i överflöd... Jag skall rena dem från all den missgärning de har begått mot mig och förlåta dem alla deras missgärningar, genom vilka de har syndat emot mig och avfallit från mig.” ”I de dagarna skall Juda bli frälst och Jerusalem bo i trygghet. Man skall kalla det så: Herren vår rättfärdighet.” (Jer. 33:2-8, 16.) |