Enighet i vårt arbete

(235)(235) Allteftersom hälsoarbetet blir mer utbrett, kommer man att frestas att utföra det oberoende av våra konferenser. Men det har framställts för mig att denna plan inte är riktig. Vårt arbetes olika linjer är endast delar av en stor helhet. De har ett centrum. rätt

(235)I Kolosserbrevet läser vi: ”Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus. Låt er inte fråndömas segerkransen av någon som ger sig hän åt ’ödmjukhet’och går upp i syner av änglarnas tillbedjan och som utan orsak är uppblåst i sitt köttsliga sinne och inte håller sig till honom som är huvudet. Från honom får hela kroppen den tillväxt som Gud ger, stödd och sammanhållen som den är av sina leder och senor.” (Kol. 2:17-19) Vårt arbete skall i alla sina linjer visa korsets inflytande. Guds arbete med frälsningsplanen skall inte göras på något osammanhängande sätt. Arbete skall inte utföras på måfå. Den plan, som föreskrev korsets inflytande, föreskrev också metoder till att sprida detta inflytande. Denna metod är enkel till sitt innehåll och omfattande i sina klara och tydliga linjer. Del hänger samman med del, i fullkomlig ordning och nära kontakt. rätt

(235)Gud har samlat Sitt folk i en församlingsgemenskap, för att de, inför världen, måtte uppenbara Hans vishet, som bildade denna organisation. Han visste vilka planer Han måste göra upp för att göra Sitt folk dugligt och lyckligt. Trohet mot dessa planer kommer att göra dem i stånd till att vittna om det gudomliga upphov, som ligger bakom Guds stora återuppbyggnadsplan för världen. rätt

(235)De, som deltar i Guds arbete, skall ledas och föras av Honom. Alla mänskliga mål skall mötas hos Kristus, som är huvudet över alla de institutioner, som Gud har upprättat. Han vet hur Han skall föra in Sina egna ombud i verksamheten och hålla dem i gång. Han vet att (236) korset måste ha en central plats, eftersom det är ett medel för människans försoning och eftersom det har ett inflytande över alla delar i den gudomliga styrelsen. Herren Jesus, som har varit delaktig i hela vår världs historia, förstår de metoder som kraftigt bör inskärpas i människans sinne. Han känner till betydelsen av varje enskilt ombud och förstår hur de olika ombuden bör relatera till varandra. rätt

(236)”Ty ingen av oss lever för sig själv.” (Rom. 14:7.) Det är en Guds lag i himmelen och på jorden. Gud är alltings stora centrum. Från Honom utgår allt liv. Honom tillkommer all tjänst, hyllning och lydnad. För alla skapade väsen finns det en enda stor livsprincip: beroende av Gud och samarbete med Gud. Så som det förhöll sig i Guds rena familj i himmelen, skulle det också vara i Guds familj på jorden. Adam skulle, under Gud, stå som huvudet för den jordiska familjen och upprätthålla den himmelska familjens principer. Detta skulle ha fört med sig frid och lycka. Men lagen att ”ingen ... lever för sig själv” var Satan besluten att motarbeta. Han ville leva för jaget. Han försökte att göra sig själv till ett centrum för inflytande. Det var detta, som sporrade till uppror i himmelen och det var människans accepterande av denna princip som förde synd till jorden. Då Adam syndade, bröt sig människan loss från det av himmelen förordnade centret. En demon blev den centrala makten i världen. Där Guds tron skulle ha varit, har Satan ställt sin tron. Världen har lagt sin hyllning för fiendens fötter som ett villigt offer. rätt

(236)Vem kunde få de principer, som Gud har förordnat i Sitt herradöme och Sin styrelse, till att motarbeta Satans planer och föra världen tillbaka till sin lojalitet? Gud sade: Jag tänker sända Min Son: ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” (237) (Joh. 3:16.) Detta är syndens läkemedel. Kristus säger: ”Där Satan har satt sin tron, skall mitt kors stå. Satan skall kastas ut och Jag skall upphöjas för att dra alla människor till Mig. Jag skall bli centrum för den återlösta världen. Herren Gud skall bli upphöjd. De, som nu styrs av mänsklig äregirighet och mänskliga lidelser, skall bli Mina medarbetare. Onda influenser har samverkat för att motarbeta allt gott. De har sammansvurit sig, för att människor skall anse det vara rätt att motsätta sig Jehovas lag. Men Min här skall möta den sataniska styrkan i strid. Min Ande skall förena Sig med varje himmelskt ombud för att motarbeta dem. Jag skall ta varje helgat mänskligt ombud i universum i anspråk. Inget av mina ombud får vara frånvarande. Jag har arbete till alla, som älskar Mig, sysselsättning för alla själar som vill arbeta under Min ledning. Aktiviteten i Satans här, den fara som omger människosjälen, efterfrågar varje arbetares krafter. Men inget tvång skall användas. Människors fördärv skall vi möta med Guds kärlek, tålamod och långmodighet. Mitt verk skall vara att frälsa dem, som befinner sig under Satans herravälde.” rätt

(237)Genom Kristus, arbetar Gud på att föra människan tillbaka till hennes första förhållande till hennes Skapare och att ställa till rätta det kaotiska inflytande som Satan infört. Kristus ensam stod obesmittad i en självisk värld, där människor ville bryta ned vän eller bror för att fullfölja en plan, som Satan har lagt i deras händer. Kristus kom till vår värld och klädde Sin gudomlighet i mänsklighet, så att det mänskliga kunde beröra det mänskliga och det gudomliga gripa det gudomliga. Mitt i själviskhetens larm kunde Han säga till människorna: Vänd tillbaka till ert centrum – Gud. Själv gör Han det möjligt, så att människor kan göra detta, genom att de för ut himmelens principer i den här världen. Han efterlevde Guds lag i mänskligheten. Han kommer att skänka himmelens utvalda gåvor till människor i alla nationer, alla länder och inom alla områden på jorden, om de (238) vill acceptera Gud som sin Skapare och Kristus som sin Återlösare. rätt

(238)Endast Kristus kan göra detta. Hans evangelium i Hans efterföljares hjärtan och händer är en kraft som skall utföra detta stora verk. ”O vilket djup av rikesom och vishet och kunskap hos Gud!” Genom att Kristus Själv blev föremål för Satans vilseledande framställningar, gör Han det möjligt att fullborda återlösningen. Så skulle Satan visa sig vara orsaken till illojalitet i Guds universum. Så skulle den stora striden mellan Kristus och Satan avgöras för evigt. rätt

(238)Satan styrker människonaturens nedbrytande tendenser. Han för in avund, svartsjuka, själviskhet, begär, girighet och tävlan om den främsta platsen. Onda ombud gör sin del genom Satans påfund. Därigenom förs fiendens planer och deras ödeläggande inflytande in i församlingen. Kristus kommer med Sin egen förlösande påverkan och vill ge Sin verksamma kraft till människor, i avsikt att genom Sin Andes redskap förmedla Sin duglighet till människor och att ta dem i Sin tjänst som medarbetare tillsammans med Honom och försöka att dra världen tillbaka till dess lojalitet. rätt

(238)Människor är bundna till varandra genom gemenskap och beroende. Genom kärlekens gyllne kedja, skall de bindas fast till Guds tron. Detta kan endast göras genom att Kristus till den begränsade människan förmedlar de egenskaper, som människan alltid skulle ha haft, om hon hade förblivit lojal och trogen Gud. rätt

(238)De, som genom en förståndsmässig förståelse av Skrifterna, ser rätt på korset, de som uppriktigt tror på Jesus, har en säker grund för sin tro. De har den tro, som är verksam genom kärlek och renar själen från alla dess nedärvda och omhuldade brister. rätt

(238)Gud har förenat de troende i församlingens gemenskap för att (239) de skall kunna stärka varandra i god och rättskaffens strävan. Församlingen på jorden skulle verkligen vara en symbol för församlingen i himmelen, om medlemmarna hade samma sinnelag och samma tro. Det är de, som inte har berörts av den Helige Ande, som ödelägger Guds plan. En annan ande tar dem i besittning och de hjälper till att göra mörkrets krafter starkare. De, som har helgats genom Kristi dyrbara blod, kommer inte att vara redskap till att motarbeta den stora plan, som Gud har tänkt ut. De kommer inte att föra in mänskligt fördärv i små eller stora saker. De kommer inte att göra något som bevarar splittringen i församlingen. rätt

(239)Det är riktigt att det finns ogräs bland vetet. I sabbatshållarnas skara finns onda, men skall vi på grund av detta ringakta församlingen? Skall ledarna på varje institution, ledarna i varje församling, inte ta itu med arbetet att rensa upp, på ett sådant sätt, att förvandlingen i församlingen gör den till ett klart ljus på en mörk plats? rätt

(239)Vad kan inte en enda troende uträtta vid genomförandet av rena himmelska principer, om han vägrar att bli besmittad och om han vill stå lika fast som en klippa på ett ”Så säger Herren”? Guds änglar skall komma honom till hjälp och bereda vägen för honom. rätt

(239)Paulus skrev till romarna: ”Så förmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet. Att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.” (Rom. 12:1, 2.) Hela detta kapitel är en lektion, som jag ber alla att studera, som gör anspråk på att vara lemmar i Kristi kropp. Paulus skriver också: ”Om förstlingsbrödet är heligt, är degen helig. (240) Och om roten är helig, är grenarna heliga. Men om nu några av grenarna har brutits bort och du, som är ett vilt olivträd, har blivit inympad bland dem och fått del av det äkta olivträdets feta rot, då skall du inte förhäva dig över grenarna. Men om du förhäver dig skall du veta att det inte är du som bär roten utan roten bär dig. Men nu invänder du kanske att grenarna bröts bort för att du skulle ympas in. Du har rätt. För sin otros skull bröts de bort, men du står kvar genom tron. Var inte högmodig utan lev i fruktan. Ty om Gud inte skonade de naturliga grenarna skall han inte heller skona dig. Se här Guds godhet och stränghet: hans stränghet mot dem som föll, hans godhet mot dig, om du blir kvar i hans godhet, annars blir också du borthuggen.” (Rom.11:16-22.) Dessa ord visar mycket tydligt att det inte skall talas nedsättande om de ombud, som Gud har satt i församlingen. rätt

(240)Helgad prästtjänst kräver självförnekelse. Korset måste upphöjas och dess placering i det evangeliska arbetet skall göras tydlig. Mänskligt inflytande drar fullheten av dess verkan bort från Honom, som kan frälsa och frälser alla, som erkänner sitt beroende av Honom. Genom församlingsmedlemmars enhet med Kristus och med varandra, blir evangeliets förvandlande kraft spridd utöver världen. rätt

(240)I det evangeliska arbetet använder Herren olika redskap och inget får lov till att skiljas från arbetet som helhet. Ett sanatorium bör aldrig upprättas som en verksamhet som är oberoende av församlingen. Våra läger skall förena sig med dem som förkunnar evangeliet. Genom deras arbete skall själar bli frälsta, så att Guds namn kan upphöjas. rätt

(240)Hälsoarbetet skall inte på något sätt skiljas från den evangeliska tjänsten. Herren har bestämt att (241) de två skall vara tätt knutna till varandra, som armen är till kroppen. Utan denna förening kan ingen del av verket vara fullkomligt. Hälsoarbetet är en illustration av evangeliet. rätt

(241)Men Gud har icke tänkt sig att hälsoarbetet skall fördunkla arbetet med den tredje ängelns budskap. Armen skall inte göras till kropp. Den tredje ängelns budskap är evangeliets budskap för dessa sista dagar och skall inte på något sätt överskuggas av andra ämnen och se ut som en oväsentlig betraktelse. När något på våra institutioner sätts över den tredje ängelns budskap, är evangeliet inte den ledande kraften på den platsen. rätt

(241)Korset är centrum för alla religiösa institutioner. Dessa institutioner skall stå under Guds Andes kontroll. På ingen institution skall någon människa vara det enda överhuvudet. Det gudomliga sinnet har människor på alla platser. rätt

(241)Genom den Helige Andes kraft, skall varje arbete enligt Guds rådslut upphöjas och förädlas och göras till ett vittnesbörd för Herren. Människan måste överlämna sig själv till att styras av det eviga sinnelaget, vars befallningar hon måste lyda i alla avseenden. rätt

(241)Låt oss försöka att förstå vårt privilegium i att vandra och arbeta tillsammans med Gud. Även om evangeliet innehåller Guds uttryckliga vilja, har det inget värde för människor, höga eller låga, rika eller fattiga, om de inte överlämnar sig själva helt åt Gud. Den, som bär fram botemedlet mot synd till sina medmänniskor, måste själv först beröras av Guds Ande. Den som inte står under gudomlig ledning får inte använda årorna. Han kan inte arbeta effektivt. Han kan inte utföra Guds vilja i harmoni med Guds sätt att tänka på, om han inte utifrån Guds gränslösa visdom i stället för att ösa ur mänskliga källor, kan förstå att Gud är välvilligt inställd till hans planer. rätt

(241)Guds välvilliga planer omfattar alla grenarna i Hans (242) verk. Lagen om ömsesidigt beroende och inflytande skall erkännas och lydas. ”Ty ingen av oss lever för sig själv.” Fienden har använt beroendets kedja för att dra människor samman. De har enats om att ödelägga Guds bild i människor och motarbeta evangeliet genom att förvränga dess principer. De framställs i Guds ord som buntar som binds samman för att brännas. Satan samlar sina krafter till evig fördömelse. Guds utvalda folks enhet har blivit fruktansvärt skakad. Gud ger ett botemedel. Detta botemedel är inte ett inflytande bland många andra och på samma nivå som de. Det är ett inflytande över alla andra på jordens yta. Det förbättrar, upphöjer och förädlar. De, som arbetar i evangeliet, bör upphöjas och helgas, för de har med Guds stora principer att göra. I och tillsammans med Kristus är de medarbetare tillsammans med Gud. Så vill Herren binda sina efterföljare samman, så att de måtte bli en kraft för det goda, där var och en gör sin del, ändå värnar alla om den heliga principen, om beroendet av Huvudet.

(242)Kristus var förbunden med alla grenarna i Guds verk. Han gjorde ingen skillnad. Han kände inte att Han belastade läkarens arbete då Han botade sjuka. Han förkunnade sanningen och de sjuka, som kom till Honom för att bli botade, var Han lika beredd att lägga Sina händer på, som Han var till att förkunna evangeliet. Han var lika mycket hemmastadd i detta arbete, som i att förkunna sanningen.

nästa kapitel