| Vittnesbörd för Församlingen, Band 6 kapitel 29. Från sida 243 | ren sida tillbaka |
(243)(243) Det fjärde kapitlet i Efesierbrevet innehåller undervisning för oss från Gud. I detta kapitel talar en person under Guds inspiration, någon som Gud, i heliga syner, har undervisat. Han beskriver fördelningen av Guds gåvor till Sina arbetare och säger: ”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp, tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus.” (Ef. 4:11-13) Här uppenbaras för oss, att Gud ger varje människa hennes uppgift. Utför människan detta arbete, fullgör hon sin del av Guds stora plan. rätt (243)Denna undervisning bör våra läkar- och hälsomissionärer noggrant överväga. Gud upprättade Sina redskap hos ett folk, som erkänner den gudomliga regeringens lagar. Den sjuke skall botas genom gemensamma mänskliga och gudomliga ansträngningar. Varje gåva, varje kraft, som Kristus har lovat Sina lärjungar, ger Han dem, som troget vill tjäna Honom. Och Han, som ger andliga förmågor och som anförtror talenter åt män och kvinnor, som tillhör Honom genom skapelse och förlossning, förväntar Sig att dessa talenter och förmågor skall tillväxa genom att de används. Varje talent måste användas till andras välsignelse och därigenom ge ära åt Gud. Men läkare har förletts till att tro, att deras förmågor var deras personliga egendom. De krafter de fick till att utföra Guds verk, har de använt till att dela ut inom arbetsområden, som Gud inte har anvisat dem. rätt (243)Satan arbetar alltid på, att finna ett tillfälle att (244) lista sig in. Han berättar för läkaren, att hans talenter är alltför värdefulla för att bindas upp bland sjundedags-adventister och att han, om han vore fri, skulle kunna utföra ett mycket stort arbete. Läkaren frestas till att tro, att han har metoder som han kan föra med sig oberoende av det folk som Gud har arbetat för, så att Han skall kunna sätta det över alla andra folk på jordens yta. Men låt inte läkaren tro att hans inflytande blir större, om han avskiljer sig från detta verk. Försöker han att genomföra sina planer, kommer det inte att lyckas för honom. rätt (244)Själviskhet som i någon form har förts in i prästens eller läkarens arbete är en kränkning av Guds lag. När människor gläder sig över sina förmågor och får människors lovprisning att riktas till ofullkomliga människor, vanärar de Gud och Han kommer att ta ifrån dem det som de gläder sig åt. Läkarna på våra sanatorier och i vårt hälsoarbete har genom Guds försyn blivit knutna till detta folk, som Han har utvalt till att vara ett ljus i världen. Deras arbete består i att ge allt det vidare, som Herren har gett till dem – att ge det, inte som ett inflytande bland många andra, utan som det inflytande som Gud använder till att göra vår tids sanning verksam. rätt (244)Gud har anförtrott oss ett särskilt uppdrag, ett arbete som inget annat folk kan utföra. Han har lovat oss Sin Helige Andes hjälp. Den himmelska strömmen flyter mot jorden, för att uträtta just det arbete, som vi har fått i uppdrag att utföra. Låt inte denna himmelska ström vändas bort från jorden, därför att vi avviker från den av Kristus klart markerade vägen. rätt (244)Läkare skall inte tro att de kan omspänna världen genom sina planer och insatser. Gud har inte sänt dem till att omfatta så mycket, när de bara har det arbete de har. Den människa, som använder sina krafter i många grenar av uppdraget, kan inte ta på sig ledningen för en hälsoinstitution och samtidigt göra det på ett hedervärt sätt. rätt (245)(245) Om Herrens tjänare går in i arbetsuppgifter, som förtränger det som de skulle ha gjort, nämligen att vara ett ljus i världen, får Gud inte den ära genom deras arbete, som borde tillfalla Hans heliga namn. När Gud kallar en människa till en bestämd uppgift i Hans verk, lägger Han inte på henne andra bördor, som andra människor kan och borde bära. Dessa arbetsuppgifter kan vara betydelsefulla, men Gud tilldelar varje människa en uppgift efter Sin egen vishet. Han vill inte att de människor som Han ger ett ansvar skall betungas till det yttersta, genom att de skall ta upp många arbetsområden. Om tjänaren inte tar itu med sin bestämda uppgift upp, just den uppgift som Herren ser att han är lämplig till att utföra, försummar han de plikter, som, om de bleve rätt utförda, skulle kunna leda till att sanningen bleve förkunnad och som skulle göra människor beredda för den stora kris, som ligger framför oss. rätt (245)Gud kan varken ge fysisk eller mental kraft i största möjliga omfattning till dem, som samlar bördor till sig själva, som inte Han har bestämt. När människor själva tar på sig ett sådant ansvar, oavsett hur gott arbetet än kan vara, överbelastas deras fysiska styrka och de blir förvirrade och de kan inte uppnå högsta möjliga framgång. rätt (245)Läkarna på våra institutioner bör inte gå in i många olika verksamheter och därigenom låta sin uppgift mattas av, när de borde stå fast förankrade på principerna och utöva ett världsomspännande inflytande. Gud har inte satt Sina medarbetare till att splittra sig på så många saker och att göra upp så stora planer, att de, på den plats som de fått sig tilldelad, misslyckas med att göra det mycket goda Han förväntar sig, genom att sprida ljus till världen och dra män och kvinnor till Honom, som leder genom Sin högsta visdom. rätt (245)Fienden har bestämt sig för att motarbeta Guds planer att göra väl mot mänskligheten och att uppenbara för dem vad sant hälsoarbete är. Så många (246) intressen har kommit till, att arbetarna inte kan göra alla saker, efter den anvisade förebilden på berget. Jag har fått undervisning om att det arbete som tilldelats läkarna på våra institutioner är tillräckligt och att vad Herren kräver av dem, är att de sluter sig nära samman med de missionärer som lär ut evangeliet och utför troget sitt arbete. Han har inte bett våra läkare att ta på sig så mycket och så vittförgrenat arbete, som en del har tagit på sig. Han har inte gjort det till våra läkares särskilda uppdrag, att arbeta för dem som befinner sig i våra stora städers syndiga nästen. Herren kräver inte omöjliga saker av Sina tjänare. Det uppdrag Han gav våra läkare, var att representera evangeliets tjänst i världen i form av medicinskt hälsoarbete. rätt (246)Herren lägger inte alla de arbetsbördor på Sitt folk för en klass som är så förhärdad av synd, att många av dem själva inte kommer att få någon nytta av det och inte heller andra. Om det finns män som kan ta upp arbetet för de mest förödmjukade, om Gud på dem lägger en arbetsbörda för massorna på olika sätt, låt dessa gå ut och samla in de nödvändiga medlen från världen, för att göra detta. Låt dem inte vara beroende av medel, som Gud har beviljat för arbetet med den tredje ängelns budskap. rätt (246)Våra sanatorier behöver den kraft från hjärna och hjärta, som de har berövats genom en annan gren av verksamheten. Allt som Satan kan göra, kommer han att göra för att mångfaldiga våra läkares ansvar, ty han vet att detta innebär svaghet i stället för styrka för de institutioner som de är knutna till. rätt (246)Stor hänsyn måste visas i det arbete som vi tar på oss. Vi skall inte ta på oss stora bördor genom att ta oss an små barn. Detta arbete utför andra. Vi har en särskild uppgift att ta oss an och uppfostra större barn. Låt familjer som kan detta, ta sig an de små och de kommer att (247) få en stor välsignelse när de gör detta. Men det är en högre och mer speciell uppgift att få våra läkare att utbilda dem, som har vuxit upp med en deformerad karaktär. Principerna i hälsoreformen måste presenteras för föräldrarna. De måste omvändas, så att de kan verka som missionärer i sina egna hem. Detta har våra läkare gjort och kan fortfarande göra, om de inte vill uppoffra sig själva genom att ta på sig så många och olika sorters ansvar. rätt (247)Överläkaren på en institution har en svår uppgift och han bör se till att själv vara fri från mindre förpliktelser, ty de kommer inte att ge honom tid att vila. Han bör ha tillräckligt trovärdig hjälp, eftersom han har en svår uppgift att lösa. Han måste böja sig ned i bön, tillsammans med de lidande och leda sina patienter till den Store Läkaren. Om han i ödmjuk bön söker Gud för att få visdom att behandla varje fall, kommer hans kraft och hans inflytande att öka kraftigt. rätt (247)Vad kan människan uträtta av sig själv, i det stora arbete som den evige Guden har lagt fram? Kristus säger: ”Utan mig kan ni ingenting göra.” (Joh.15:5.) Han kom till vår värld för att visa människorna, hur de skulle utföra det uppdrag, som de hade fått av Gud och Han säger till oss: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.” (Matt. 11:28-30.) Varför är Kristi ok lätt och Hans börda lätt? Därför att Han bar dess tyngd upp på Golgata kors. rätt (247)Personlig gudstro är nödvändig för varje läkare, om hans omsorg om den sjuke skall bli framgångsrik. Han behöver en större kraft än sin egen omedelbara uppfattning och skicklighet. Gud vill att läkare skall förena sig med Honom och veta att alla själar är dyrbara i Hans ögon. Den, som är beroende av (248) Gud och erkänner att enbart Han som skapade människan, vet hur man skall leda, kommer inte att svika i det arbete som tilldelats honom att bota personer med kroppsliga svagheter eller som läkare för de sjuka som Kristus led döden för. rätt (248)Den, som bär en läkares tunga ansvar, behöver förbön av dem som förkunnar evangeliet och han borde med kropp, själ och sinne förenas med Guds sanning. Då kan han tala i rätt tid till den, som är plågad. Han kan övervaka själar på samma sätt som den, som skall göra räkenskap. Han kan göra Kristus känd som Vägen, Sanningen och Livet. Skriftställena framträder tydligt för honom och han talar som någon, som känner de själars värde, som han har med att göra. rätt (248)Anpassning till världen (248)Ibland tillrättavisade Kristus Sina lärjungar för att de var tröga till att förstå. Han förmedlade till dem sanningar, som de ifrågasatte värdet av. Han hade varit tillsammans med dem en lång tid och gett dem undervisning i gudomlig sanning, men deras religiösa bakgrund – den felaktiga tolkning som de hade hört judiska lärare ge av Skrifterna – gjorde deras (249) tankar oklara. Kristus lovade, att Han skulle sända dem Sin Ande, som skulle påminna dem om Hans ord, om de hade glömt dem. ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt”, sade Kristus, ”och påminna er om allt vad jag har sagt er.” (Joh.14:26.) rätt (249)Det sätt på vilket de judiska lärarna förklarade skrifterna – deras oupphörliga upprepningar av levnadsregler och diktkonst – framkallade dessa ord från Kristus: ”Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.” De genomförde sin tjänstgöringsrond i tempelsalarna. De förrättade offer som avbildade det stora offret och sade vid sina ceremonier: ”Kom, min Frälsare.” Ändå var Kristus, som alla dessa ceremonier representerade, bland dem och de ville inte vare sig erkänna Honom eller ta emot Honom. Frälsaren förklarade: ”Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människors bud.” (Matt. 15:8-9.) rätt (249)I dag säger Kristus till Sina tjänare, som Han sade till Sina lärjungar: ”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.” Men människor i dag är lika tröga till att lära, som på Kristi tid. Gud har gett Sitt folk varning efter varning, men världens seder, vanor och traditioner har utövat så stor kraft på Hans bekännande folks tankar, att Hans varningar har ignorerats. rätt (249)De som medverkar i Guds stora verk, skall inte följa världsligas exempel. Guds röst skall tas hänsyn till. Han som är beroende av mänsklig styrka och mänskligt inflytande, stöder sig på ett bräckligt rö. rätt (249)Beroendet av människor har varit församlingens stora svaghet. Människor vanärade Gud då de inte värdesatte Hans mäktighet utan i stället strävade efter mänskligt inflytande. På detta sätt blev Israel svagt. Folket ville vara som andra folkslag i världen och de bad om att få en kung. De ville hellre ledas av mänsklig kraft, som de (250) kunde se, än av den gudomliga, osynliga kraft, som dittills hade lett och fört dem och hade gett dem seger i strid. De gjorde sitt eget val och resultatet kunde ses vid Jerusalems förstörelse och spridningen av folket. rätt (250)Vi kan inte hysa tillit till någon människa, oavsett hur lärd och upphöjd hon än är, om hon inte sätter sin tillit till Gud från början och ända till slutet. Hur stor måste inte fiendens makt ha varit över Salomo, den människa som Inspirationen tre gånger kallade för Guds älskade och till vilken den stora uppgiften anförtroddes att bygga templet! I just det arbetet ingick Salomo en allians med hedniska nationer och han förenade sig med hedniska kvinnor i äktenskap med dem och genom deras inflytande övergav han under sina sista år Guds tempel för tillbedjan i de skogsdungar, som han hade ställt i ordning för deras avgudar. rätt (250)På det sättet åsidosätter människor Gud, som om Han inte räckte till för dem. De söker sig till världsliga människor för att få erkännande och tror att de, genom inflytande i världen, kan göra någonting stort. Men de misstar sig. Genom att stödja sig på världens arm i stället för på Guds, vänder de sig bort från den uppgift som Gud vill få uträttad, genom Sitt utvalda folk. rätt (250)När läkaren kommer i kontakt med de högre samhällsklasserna, skall han inte tro att han skall dölja de speciella karaktärsdrag som helgelsen genom sanningen ger honom. De läkare som går in i Guds tjänst, skall samarbeta med Gud som Hans bestämda redskap. De skall lägga ned alla sina krafter och förmågor i att förhärliga Guds laglydiga folks arbete. De, som i sin mänskliga visdom försöker att dölja de speciella karaktärsdrag, som skiljer Guds folk från världen, kommer att förlora sitt andliga liv och kommer inte längre att upprätthållas av Hans kraft. rätt (251)(251) Våra arbetare inom det medicinska området bör aldrig ha den tanken att de skall se förmögna ut. Det kommer att vara en stor frestelse för dem att göra detta, för att det skall ge dem inflytande. Men jag har fått i uppdrag att tala om, att det får motsatt verkan. rätt (251)Alla, som försöker att upphöja sig själva genom att anpassa sig till världen, ger ett felaktigt exempel. Gud erkänner endast dem som Sina, som utövar den självförnekelse och den uppoffring som Han har påbjudit. Läkarna måste förstå att deras styrka ligger i deras hjärtas saktmod och ödmjukhet. Gud kommer att ära dem, som gör sig beroende av Honom. rätt (251)Läkarens klädstil, han utrustning och möbler räknas inte ett enda dugg inför Gud. Han kan inte bearbeta dem med Sin Helige Ande, som försöker att tävla med världen när det gäller kläder och utseende. Den, som följer Kristus måste förneka sig själv och ta upp korset. rätt (251)Den läkare som älskar och fruktar Gud, har inte behov av ett yttre utseende för att utmärka sig själv, ty Rättfärdighetens Sol lyser i hans hjärta och finns uppenbarad i hans liv och detta utmärker honom. De som arbetar i Kristi fotspår, kommer att vara levande brev, kända och lästa av alla människor. Genom deras exempel och inflytande kommer välsituerade och begåvade människor att vändas bort från den materialistiska billigheten, till att gripa tag i eviga realiteter. Den läkare, som visar att han får sina anvisningar från Gud, kommer alltid att åtnjuta den största respekt. Ingenting kommer att inverka så mäktigt för Guds verksamhet, som de som har knutits till den för att stå orubbliga som Hans trogna tjänare. rätt (251)Läkaren kommer att finna, att det är till hans nuvarande och eviga goda att följa Herrens arbetsmetoder. Det sinnelag som Gud har gjort, kan formas utan människors kraft, men Han ärar människor genom att be dem att samarbeta i Hans stora verk. rätt (252)(252) Många betraktar sin egen visdom som tillräcklig och de ordnar saker och ting efter sitt eget omdöme och tror att de kan uppnå fantastiska resultat. Men om de gör sig beroende av Gud och inte litar på sig själva, kommer de att få himmelsk visdom. De, som är så upptagna av sitt arbete, att de inte kan få tid till att bana sig väg till nådens tron och få råd från Gud, kommer att vända arbetet in i felaktiga kanaler. Vår kraft ligger i vårt beroende av Gud, genom Hans enfödde Son och i vår gemenskap med varandra. rätt (252)Den mest framgångsrike kirurgen är den, som älskar Gud och som ser Gud i Hans skapade verk och tillber Honom, genom att han spårar Hans visa ordning i den mänskliga organismen. Den mest framgångsrike läkaren är den som fruktar Gud ända från sin ungdom, liksom Timoteus, som känner att Kristus är hans ständige ledsagare, en vän han alltid kan ha gemenskap med. En sådan läkare kommer inte att byta ut sin ställning mot det högsta ämbete som världen skulle kunna ge. Han är mer ivrig att ära Gud och få Hans samtycke, än att få ära och stöd från världens stora män. rätt (252)Bön (253)Den uppriktigt omvände läkaren skall inte ta på sig ansvar, som kolliderar med hans arbete för själar. När vi utan Kristus inte kan göra något, hur kan en läkare eller hälsomissionär då framgångsrikt gå in i sitt viktiga arbete, utan att söka Herren allvarligt i bön? Bön och studium av ordet för med sig liv och hälsa till själen. rätt (253)Herren väntar på att få visa Sin nåd och kraft genom Sitt folk. Men Han kräver att de, som går in i Hans tjänst, alltid skall hålla sina tankar riktade mot Honom. Varje dag bör de ha tid att läsa Guds ord och att ta sig tid till bön. Varje befälhavare och varje soldat under Israels Guds kommando behöver tid för att rådfråga Gud och söka Hans välsignelse. Om arbetaren låter sig dras bort från detta, kommer han att mista sin andliga kraft. Vi skall som individer vandra med Gud och tala med Honom. Då kommer det heliga inflytandet från Kristi evangelium, med allt sitt ojämförligt stora värde, att visa sig i våra liv. rätt (253)Ett reformarbete skall utföras på våra institutioner. Läkare, arbetare och sjukvårdare skall inse att de utsätts för prövning – prövning i sitt nuvarande liv och för det liv, som mäter sig med Guds liv. Vi skall anstränga alla förmågor, för att göra lidande människor uppmärksamma på de frälsande sanningarna. Detta måste göras i samband med botandet av den sjuke. Sanningens sak kommer att framstå för världen i den styrka, som Gud har för avsikt att den skall ha. Genom helgade medarbetares inflytande kommer sanningen att förstoras. Den kommer att sprida sig ”som en lampa som brinner.” |