Församlingen och prästtjänsten försummas

(294)(294) I Sin inbjudan till evangliets nådesverk, berättade Herren Jesus närmare om det förestående arbetet – det arbete som församlingarna på alla platser, i nord, syd, öst och väst skall utföra. rätt

(294)Församlingarna behöver få sina ögon smorda med den himmelska ögonsalvan, så att de kan se de många tillfällen de har till att tjäna Gud. Gud har upprepade gånger uppmanat Sitt folk till att gå ut på vägarna och till åkrarna och nödga folk att gå in, så att Hans hus kan bli fullt, men nära vår egen dörr bor det människor, som vi inte har visat så stort intresse, att de kan märka, att vi tänker på deras själars väl. Det är den uppgift, som ligger närmast framför oss, som Herren nu kallar Sin församling att ta upp. Vi skall inte stå och säga: ”Vem är min nästa?” Vi skall tänka på, att vår nästa är den, som behöver vår sympati och vår hjälp. Vår nästa är var och en, som är sårad och slagen av motståndaren. Vår nästa är var och en, som tillhör Gud. De skäl, som judarna hade ställt upp för att beteckna, vem som var deras nästa, avlägsnas i Kristus. Det finns inga territorialgränser, inga konstlade skiljelinjer, inga kaster eller klasser. rätt

(294)Försummade tillfällen
Den gode samaritens anda är inte så utbredd i våra församlingar. Många, som befinner sig i nöd, har blivit förbigångna, liksom prästen och leviten gick förbi den sårade och slagne främmande man, som hade lämnats döende vid vägkanten. Just de, som behövde den gudomlige Helbrägdagörarens kraft till att behandla deras sår, hade övergetts (295) och inte uppmärksammats. Många har handlat som om det vore tillräckligt att veta att Satan hade lagt ut sin snara för en själ och de kunde gå hem och inte bekymra sig över det förlorade fåret. Det är uppenbart att de, som visar en sådan anda, inte har haft del av gudomlig natur, utan i stället har Guds fiendes egenskaper. rätt

(295)Somliga måste utföra Kristi missionsbefallning. Andra skulle föra det verk vidare, som Han hade satt i gång. Detta privilegium har församlingen fått. Det var med denna avsikt den organiserades. Varför har dess medlemmar då inte tagit på sig detta ansvar? Det finns de, som har sett denna stora försummelse. De har sett många lidande och nödställda människors behov och har i dessa själar känt igen dem, som Kristus gav Sitt liv för. Sålunda har deras hjärtan blivit upprörda av medkänsla, alla krafter har väckts till handling. De har organiserat sig med dem, som vill vara med i utbredandet av evangeliet till de många själar som befinner sig i moraliskt fördärv och synd, för att de skall kunna köpas tillbaka från ett liv i utsvävningar och synd. Personer, som har varit engagerade i detta kristna hjälparbete, har gjort, vad Herren önskade skulle göras och Han har erkänt deras arbete. Det som har utförts i detta avseende, är något, som varje sjundedags-adventist av hela sitt hjärta skulle stödja och visa förståelse för och gå in i med stor iver. Församlingen har gått miste om mycket genom att försumma detta arbete, som ligger inom dess eget område och genom att den inte velat bära dessa bördor. Om församlingen hade gått in i detta arbete, som den borde ha gjort, skulle den ha medverkat till att frälsa många människor. rätt

(295)På grund av deras försumlighet har Herren sett med ogillande på församlingen. Många har visat en kärlek till lättja och högmod. Somliga som hade privilegiet att känna Bibelns sanning, har inte fört den med sig in i (296) själens innersta helgedom. Gud drar alla dessa till ansvar för de talenter, som de inte har gett Honom tillbaka i ärlig och redlig tjänst och alla möjliga ansträngningar för att uppsöka och rädda dem som är förlorade. Dessa lättjefulla tjänare framställs som att de kommer till bröllopsmåltiden utan bröllopskläder – Kristi rättfärdighets klädnad – på sig. De har till namnet tagit emot sanningen, men de praktiserar den inte. Enligt sin bekännelsen är de omskurna, men i själva verket befinner de sig bland oomskurna. rätt

(296)Varför låter vi oss inte entusiasmeras av Kristi Ande? Varför låter vi oss inte beröras av en lidande världs elände? Förstår vi riktigt, vilket upphöjt privilegium det är att kunna infatta ändå en stjärna i Kristi krona, en själ som gjorts fri från de kedjor, som Satan höll den bunden med, en själ frälst in i Guds rike? Församlingen måste känna sin plikt att för hela skapelsen förkunna evangeliet om sanningen för vår tid. Jag ber er enträget att läsa det tredje och fjärde kapitlet hos Sakarja. Om dessa kapitel bleve rätt förstådda och man toge dem till sig, skulle det uträttas något för dem, som hungrar och törstar efter rättfärdighet, en gärning, som för församlingen skulle innebära samma sak som ett ”Gå framåt och uppåt!” rätt

(296)Resultatet av försumlighet
Varhelst det finns en församling, bör alla medlemmarna gå aktivt in i missionsarbete. De bör besöka alla familjer i grannskapet och känna deras andliga tillstånd. Om bekännande kristna hade gått in för detta, ända från det att de första gången har skrivit sina namn i församlingsprotokollen, skulle vantron, en så djup orättfärdighet och en så ojämförligt stor ondska inte vara så utbredd, som det vi kan se i världen i dag. Om varje enskild församlingsmedlem hade försökt att upplysa andra, skulle det i dag stå tusentals och åter tusentals tillsammans med Guds laglydiga folk. rätt

(296)Resultatet av, att församlingen inte har arbetat (297) efter Kristi riktlinjer, ses inte bara i världen. Församlingen har därigenom förts in i ett tillstånd, där de höga och heliga intressena för Guds sak har dämpats. Kritik och bitterhet har trängt in i församlingen och många har fått sitt andliga omdöme försvagat. Som en följd av allt detta har Kristi sak gjort en stor förlust. Den himmelska intelligensen har väntat på att kunna samarbeta med mänskliga redskap, men vi har inte känt igen och erkänt deras närvaro. rätt

(297)Behov av omvändelse
Det är nu hög tid att vi omvänder oss. Alla som tillhör Guds folk bör själva intressera sig för att göra gott. De bör lägga ned sin själ och sitt hjärta i att upplyfta och upplysa sina medmänniskor. De bör ta på sig den bröllopsklädnad som Kristus har ställt i ordning, så att de blir utrustade för att arbeta enligt Hans riktlinjer. De skall inte förgäves få del av Guds nåd. Med ödmjuk, helgad vördnad bör de arbeta till höger och till vänster och helga hela sin tjänst och alla sina förmågor åt Gud. rätt

(297)Det är nödvändigt, att en väckelse uppstår bland Guds folk. Hela församlingen kommer att sättas på prov. En i världsligt avseende klok man, som spekulerar och planerar och alltid har sina affärer i åtanke, bör söka att bli klok med hänseende till eviga intressen. Om han ville använda lika mycket energi på att säkerställa åt sig den himmelska skatt och det liv, som kan mäta sig med Guds liv, som han använder på att skaffa sig världslig vinning, vad skulle han då inte kunna uträtta? rätt

(297)Den otrogne förvaltaren berikade inte sig själv med sin Mästares tillgångar. Han slösade bara bort dem. Han lät lättja inta den plats som uppriktigt, helhjärtat arbete skulle ha haft. Han använde sin Herres tillhörigheter på ett trolöst sätt. Du otrogne förvaltare, ser du inte att du kommer att förlora din själ om du inte vill samarbeta med Gud och få ut (298) det mesta av dina talenter för Mästaren? Du har fått din tankeförmåga för att du skall kunna förstå hur du skulle arbeta. Du har fått dina ögon för att vara skarpsynt och kunna finna dina gudagivna tillfällen. Dina öron skall lyssna till Guds befallningar. Dina knän skall böjas tre gånger om dagen i innerlig bön. Dina fötter skall gå på Guds buds väg. Tankar, strävanden, talenter bör användas, för att du måtte kunna få tillgång till undervisningen där uppe och höra orden från Hans läppar, som har övervunnit alla frestelser för vår skull: ”Den, som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron.” ”Så säger Herren Sebaot: Om du vandrar på mina vägar och håller mina befallningar, så skall du få styra mitt hus och vakta mina förgårdar. Du skall få en plats att vandra på bland dem som står här.” (Upp. 3:21; Sak. 3:7.) Om du inte samarbetar med Herren och överlämnar dig själv till Honom och går Hans ärenden, kommer du att dömas som olämplig att vara medborgare i Hans rena, himmelska rike. rätt

(298)Försumlighet i ämbetet
Även om jag har anförtrotts upgiften att peka på faran med att påverka saker och ting alltför mycket i hälsoarbetet och att försumma de andra linjerna, ursäktar det inte dem, som har hållit sig själva borta från hälsoarbetet. De, som saknar förståelse för detta arbete bör nu vara mycket försiktiga med vad de säger, eftersom de inte har förståelse för detta ämne. Oavsett deras ämbete i konferensen, bör de vara mycket försiktiga med att uttala sig om synpunkter, som inte kommer att hjälpa någon. Den likgiltighet och det motstånd som somliga har uppvisat mot detta ämne, kommer att göra det ologiskt om deras ord (299) skulle få ett stort inflytande. De saknar klarsyn. rätt

(299)Somliga är bekymrade och rådvilla eftersom de ser att hälsoarbetet blir oproportionerligt, därför att det får så många dugliga människor och pengar och att detta arbete långt överträffar vad som görs inom de andra områdena. Vad är det som är fel? Beror det på att ledarna i hälsoarbetet arbetar för mycket eller på att ledarna inom de andra områdena gör för litet? Det har visats mig att vi på många andra områden bara gör en liten del av det som borde göras. Den tro, iver och kraft som borde ägnas åt förkunnelsesarbetet finns inte. Mångas strävanden är matta och andefattiga. Det är uppenbart att man inte har reagerat på det ljus vi har fått från Gud när det gäller våra plikter och privilegier. Människor har ersatt Guds planer med sina egna planer. Jag har satts till att säga att hälsoarbetets framgång är enligt Guds befallning. Detta arbete måste utföras. Sanningen måste utföras både på huvudstråk och sidovägar. Och predikanter och församlingsmedlemmar bör vakna upp och se det nödvändiga i att samarbeta i denna uppgift. rätt

(299)De, som har känt en börda för kristet hjälparbete, har med allvarlig och outtröttlig energi bevittnat genom sitt arbete, att de inte är tillfreds med att bara tro på teorin. De har försökt att vandra i ljuset. De har använt sin tro i praktiken. De har kombinerat tro och gärningar. De har utfört det arbete, som Herren har befallt skall göras och många själar har blivit upplysta, överbevisade och hjälpta. rätt

(299)Den likgiltighet, som råder bland våra predikanter angående hälsoreformen och hälsomissionens arbete, är överraskande. Till och med de, som inte bekänner sig som kristna, behandlar detta ämne med större respekt, än somliga av vårt eget folk gör och dessa kommer längre fram än vi. rätt

(299)Varför, frågar jag mig, är då somliga av våra prästerliga bröder så långt efter när det gäller att förkunna måttlighetens upphöjda ämnen? (300) Mina bröder, de ord ni får är: ”Ta itu med hälsoreformsarbetet. Gå framåt!” Om ni tror, att hälsoarbetet upptar en alltför stor del, så ta med er människor som har arbetat inom detta område till era arbetsmarker – två här och två där. Ta emot dessa hälsomissionärer på samma sätt som ni vill ta emot Kristus och se vad de kan göra. Ni kommer inte att finna dem underlägsna i andligt avseende. Se om ni inte på det sättet kan föra in mer av himmelens livskraftiga strömmar i församlingarna. Se om det inte finns några, som vill ta itu med den utbildning, som de har så stort behov av och bära ut vittnesbördet: ”Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta. Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus.” (Ef. 2:4-6.) Vårt stora behov är enighet, fullkomlig enhet med Guds verk. rätt

(300)De, som inte kan se betydelsen av hälsoarbetet skall inte tro att de har rätt att kontrollera något i det. De behöver bli renade, helgade och förädlade. De måste formas och bildas efter den gudomliga likheten. Då kommer de att se att hälsomissionen är en del av Guds verk. Orsaken till att så många församlingsmedlemmar inte förstår denna del av verket, är att de inte följer sin Ledare steg för steg i självförnekelse och självuppoffring. Arbetet inom hälsomissionen är Guds verk och bär Hans signatur och så länge det inte används medel inom denna enda gren, som hindrar och stör arbetet på nya områden, bör det inte betraktas som oväsentligt. rätt

(300)Evangelsationen är en verksamhet, som förkunnar sanningen (301), för såväl sjuka som för friska. Den förenar arbetet inom hälsomissionen med Ordets tjänst. Om dessa redskap ställs samman uppstår det tillfällen att föra ljus vidare och att förmedla evangeliet till alla samhällsklasser. Gud vill att predikanter och församlingsmedlemmar skall ha ett avgjort och aktivt intresse för hälsomissionsarbetet. rätt

(301)Det är ett evangeliskt arbete att ta folk i sitt närområde, oavsett deras ställning eller tillstånd och att hjälpa dem på alla möjliga områden. De, som är fysiskt sjuka är nästan alltid psykiskt sjuka och när någon är psykiskt sjuk, påverkas också kroppen. Predikanter anser att det är en del av deras arbete att visa omsorg om de sjuka och drabbade, varhelst ett tillfälle erbjuder sig. Den som predikar evangeliet skall förmedla ett budskap, som skall tas emot, om alla folk skall helgas och göras redo till Herrens ankomst. Detta omfattar alla som är i Kristi tjänst. rätt

(301)Varför samarbetar då inte våra predikanter av hela sitt hjärta med dem, som bedriver hälsoverksamheten? Varför studerar de inte Kristi liv omsorgsfullt, så att de kan veta hur Han arbetade och följa Hans exempel i detta? Är det upp till er, Kristi utvalda tjänare, som har Hans exempel framför er, att stå fram och kritisera det arbete som Han kom för att utföra bland människor? Det arbete som nu utförs inom hälsomissionens verksamhet borde ha gjorts för åratal sedan och skulle ha utförts, om Guds folk hade blivit riktigt omvänt till sanningen, om de hade studerat ordet med ödmjuka hjärtan och om de ägde vördnad för universums Gud och studerade Hans vilja i stället för att tillfredsställa sig själva. Hade vårt folk gjort detta, skulle många dugliga och inflytelserika människor ha omvänts och slutit sig till oss när det gäller att ge budskapet om Kristi snara ankomst vidare. rätt

(302)(302) De, som förstår fysiologi och hygien kommer, i sina ämbeten, att finna att det är ett medel, genom vilket de kan upplysa andra om, hur de med rätt metod och med förstånd kan hushålla med sina fysiska, mentala och moraliska krafter. Därför bör de som förbereder sig för predikantens gärningar studera den mänskliga organismen grundligt, så att de vet hur de skall vårda kroppen, inte med hjälp av stimulantia, utan från naturens eget laboratorium. Herren kommer att välsigna dem, som gör allt för att hålla sig själva fria från sjukdomar och få andra till att bry sig lika mycket om kroppens hälsa som om själens. rätt

(302)Kristi ambassadörer, de som har anförtrotts Guds levande profetior, kan vara dubbelt så nyttiga, om de vet hur den sjuke kan hjälpas. En praktisk kunskap om hälsoreformen kommer att utrusta män och kvinnor till att bättre förkunna nådens och vedergällningens budskap för världen. rätt

(302)Predikanter bör vara lärare som förstår och påskyndar människornas behov. De bör uppmuntra medlemmarna i församlingen att skaffa sig praktisk kunskap om alla delar av missionsarbetet, så att de kan vara till välsignelse för alla samhällsklasser. De bör vara snabba till att lägga märke till dem, som uppskattar frågor som gäller det andliga livet. De bör ha taktkänsla och förmåga att iaktta och sörja för själar, som sådana som måste avlägga räkenskap. De bör hjälpa dem att organisera församlingens arbetskraft, så att män, kvinnor och unga med olika temperament, i olika kall och ställningar, kommer att ta vara på det arbete som måste utföras. De skall använda sina gudagivna talenter i den mest högtidliga tjänst för Mästaren. rätt

(302)Våra tankar om kristen välgörenhet måste genomföras, om vi skall utveckla dem. Praktiskt arbete kommer att uträtta långt mer än predikningar. Våra predikanters tankar måste vidga sina vyer och utfrån en allvarlig personlig erfarenhet måste de kunna säga ord, som kommer att väcka (303) folks slumrande krafter. Genom en daglig gemenskap med Gud skall de få en djupare insikt i sina egna och andras liv och därigenom utvidga sitt verksamhetsområde. På så sätt kommer de att vara Kristi medarbetare, i stånd till att upplysa andra därför att de själva är ljuskanaler.

(303)Gräv som församlingsmedlemmar djupare och gör grunden fast, håll fast deras själar vid den eviga Klippan. Genom att de lär sig att älska Gud högst, kommer de att lära sig att älska sin nästa som sig själva. rätt

(303)Herrens kraft upphöjs när människors hjärtan visar ömhet och hyser medkänsla för varandras väl och visar medömkan för dem som lider. Guds änglar är redo att samarbeta med mänskliga redskap när det gäller att tjäna själar. När den Helige Ande arbetar på våra hjärtan och sinnen, kommer vi inte att undgå plikter och ansvar, gå förbi och överlämna den sårade och hjälplösa själen till lidande.

(303)Som belöning för det värde som Kristus tillmäter vad Han förvärvat genom Sitt blod, tar Han emot människorna som Sina barn och gör dem till föremål för Sin ömma omsorg. För att de skall kunna få sina timliga och andliga behov täckta, anförtror Han dem åt Sin kyrka och säger: ”Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.” rätt

(303)Detta skall vara vårt fältrop: ”Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.” Och om vi noggrant tar det med oss i vår vardag, kommer vi att få höra välsignelsen: ”Bra, du gode och trogne tjänare... Gå in i din Herres glädje!” Betalar det sig att som en kristen hålla ut under Guds prövningar? rätt

(304)(304) Under våra egna själars rening, kommer vi, i vår innerliga önskan om att göra vår egen kallelse och utkorelse orubblig, att innerligt längta efter andra hårt ansatta själar. Samma kraft och eftertanke som vi tidigare har använt i världsliga angelägenheter, kommer att användas i tjänst åt Honom, som vi är skyldiga allt. Vi skall göra det som Kristus gjorde, gripa varje tillfälle till att arbeta för dem, som utan hjälp kommer att gå förlorade i sitt fördärv. Vi skall räcka en hjälpande hand till andra. Då skall vi med sång, pris och tacksägelse glädja oss med Gud och himmelska änglar, när vi ser själar som är tyngda av synd upphöjas och bli hjälpta, när vi ser den besatte sitta klädd och vid sina sinnen vid Jesu fötter och lära sig av Honom. När vi gör detta, får vi det av Gud och ger Honom det tillbaka, som Han i tillit har lånat ut till oss att förvalta till Hans namns ära och så kommer Hans välsignelse att vila över oss. Låt då fattiga, modlösa av synden tyngda själar få veta, att om de håller Hans bud, skall deras lön bli stor och genom egen erfarenhet kommer vi att visa andra, att välsignelse och tjänst hör samman.

(304)Även om dyrbar tid och värdefulla talenter har använts till att tillfredsställa och behaga oss själva, är Herrens hand fortfarande utsträckt och om vi fortfarande vill arbeta tillsammans med Honom i Hans vingård och sprida Hans nådesinbjudan vida över världen, kommer Han att ta emot vår tjänst. Hur många vill du arbeta för, så att de når vilan i himmelen och får ta del av orden: ” Bra, du gode och trogne tjänare”? Hur många vill du hjälpa till härlighetens och ärans krona och evigt liv? Frälsaren kallar på medarbetare. Vill du erbjuda dig?

nästa kapitel