Del 5 – Kolportage
Litteraturmissionens betydelse

(313)(313) Litteraturarbetet, lett på ett rätt sätt, är en mission av högsta rang, och det är en metod så god och framgångsrik som någon kan vara, när det gäller att låta människorna lära känna de viktiga sanningarna för denna tid. Predikanternas betydelse är påtaglig men många som hungrar efter Livets Bröd har inte förmånen att lyssna, när Ordet förkunnas av Herrens utvalda sändebud. Av denna orsak är det viktigt att vår litteratur sprids i vida kretsar. På så sätt bärs budskapet ut till platser dit predikanten inte kan komma, och många görs uppmärksamma på de viktiga händelser, som är förenade med de sista scenerna av denna världs historia. rätt

(313)Gud har förordnat att litteraturmissionen skall vara ett medel att sprida det ljus som våra böcker innehåller, och litteraturevangelisten skulle vara övertygad om vikten av att så snabbt som möjligt sprida de böcker, som är nödvändiga för människornas andliga fostran och upplysning. Det är just det arbete som Herren önskar att Hans folk skall utföra i denna tid. Alla som ger sig själva åt Gud för att verka som litteraturevangelister hjälper till att ge världen det sista varningsbudskapet. Vi kan inte uppskatta detta verk tillräckligt högt, ty om det inte vore för litteraturevangelistens arbete skulle många aldrig bli varnade. rätt

(313)Det är sant att många som köper böckerna lägger dem på hyllan eller på bordet i vardagsrummet och sällan (314) eller aldrig ser i dem. Men Gud har omsorg om sin sanning, och den tid kommer när man tar fram dessa böcker och läser dem. Sjukdom eller olycka kan drabba hemmet, och genom de sanningar som böckerna framhåller, sänder Gud frid, hopp och ro till de bedrövade. Hans kärlek uppenbaras för dem, och de förstår hur dyrbar deras synders förlåtelse är. På detta sätt samverkar Gud med Sina självförsakande tjänare. rätt

(314)Det finns många, som på grund av fördomar aldrig skulle lära känna adventbudskapet med mindre det kommer till deras hem. Litteraturevangelisten kan finna dessa människor och verka för dem. Metoden att arbeta från hus till hus kan tillämpas med större framgång av litteraturevangelisten än av någon annan. Han kan bli bekant med människorna och förstå deras verkliga behov. Han kan bedja med dem och visa dem till Guds Lamm, som borttar världens synder. På så sätt öppnas vägen för vår tids särskilda budskap och får tillträde till deras hjärtan. rätt

(314)Ett stort ansvar vilar på litteraturevangelisten. I sitt arbete måste han alltid vara beredd att förklara Bibeln. Om han sätter sin förtröstan till Herren, när han reser från plats till plats, skall Guds änglar följa honom och ge honom ord att tala som bringar ljus, hopp och mod till många. rätt

(314)Litteraturevangelisten måste komma ihåg, att han har tillfälle att så vid alla vatten. Han skall också veta, att när han säljer böcker som innehåller sanningens budskap, utför han Guds verk och att varje hans förmåga skall användas till Guds namns ära. Gud är med var och en som söker förstå sanningen för att kunna klargöra den för andra. Gud har talat klart och tydligt. ”Anden och bruden säga: ’Kom.’ Och den som hör det, han säge: ’Kom.’” (Upp. 22:17.) Låt oss inte dröja med att undervisa dem som behöver undervisas, så att (315) de må komma till sanningens kunskap i Jesus Kristus. rätt

(315)De förlorade fåren från Guds fålla finns kringspridda överallt och det arbete som skulle göras för dem försummas. Genom det ljus som getts mig, vet jag att det skulle vara hundra litteraturevangelister där det nu är endast en. Litteraturevangelister skulle stimuleras att utföra detta arbete, inte för att sälja berättelseböcker, utan för att ge världen böcker som innehåller sanningen för denna tid. rätt

(315)Litteraturevangelisten skulle sprida Herrens ord i vetskap om att de som lyder buden och lär andra att lyda dem, skall få sin belöning genom att se människor frälsta, och en verkligt omvänd människa kommer att föra andra till Kristus. Därigenom går verket framåt på nya platser. rätt

(315)Tiden har kommit när ett stort verk skall utföras av litteraturevangelisterna. Världen sover, och som väktare skulle de ringa i larmklockan för att väcka de sovande och få dem att inse faran. Samfunden känner inte sin besökelsetid. Ofta kan de bäst lära känna sanningen genom litteraturevangelistens arbete. De som går ut i Herrens namn är Hans budbärare som skall ge skarorna som lever i mörker och villfarelse, frälsningens glada budskap i Jesus Kristus genom att lyda Guds lag. rätt

(315)Jag har blivit undervisad om att även på platser, där det finns en predikant som förkunnar budskapet, skulle litteraturevangelisten utföra sitt uppdrag i samarbete med predikanten, för även om predikanten troget frambär budskapet, kan inte människorna komma ihåg allt. Det tryckta ordet är därför nödvändigt, inte endast för att väcka dem att inse sanningens betydelse, utan för att rota och grunda dem i sanningen och hjälpa dem att stå fasta emot bedrägliga irrläror. Våra tidningar och böcker är (316) Herrens redskap att ständigt framhålla för människorna budskapet för denna tid. När det gäller att upplysa och stadfästa människorna i sanningen, kan vår litteratur göra ett långt större arbete än vad ordets förkunnare ensam kan göra. De tysta budbärarna som litteraturevangelisten placerar i hemmen, kommer att stärka evangelii verk på alla sätt för den Helige Ande påverkar människors Sinnen när de läser böckerna, på samma sätt som Han påverkar dem som lyssnar till Ordets förkunnelse. Änglar vakar på samma sätt över de böcker som innehåller sanningen, som de vakar över predikantens verk.

(316)Nyheten om varje framgångsrikt försök från vår sida att skingra mörkret och sprida ljus och kunskap, om Gud, och om Jesus Kristus som Han har sänt, förmedlas till himmelen. Himmelens invånare får del av nyheten som hänför alla furstar och väldigheter och väcker medkänsla hos alla där.

(316)”Men vi tackar Gud, som alltid för oss fram i Kristi segertåg och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft. Ty vi är en Kristi rökelse inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som blir förtappade, för de senare en doft av död till död, för de förra en doft av liv till liv. Vem räcker till för detta?” (2 Kor. 2:14-16.)

nästa kapitel