Hemmissionsarbetet

(421)En varning från församlingen i Efesus
(421)Det sannfärdiga vittnet vänder Sig till församlingen i Efesus och säger: ”Jag har det emot dig, att du har övergivit din första kärlek. Betänk då, varifrån du har fallit, och bättra dig och gör åter sådana gärningar, som du gjorde under din första tid. Varom icke, så skall jag komma över dig och skall flytta din ljusstake från dess plats, såframt du icke gör bättring.” (Upp. 2:4, 5.) rätt

(421)Till att börja med hade församlingen i Efesus utmärkt sig för en barnslig enkelhet och iver. En levande, allvarlig, hjärtlig kärlek till Kristus hade kommit till uttryck. De troende gladde sig i Guds kärlek, eftersom Kristus fanns i deras hjärtan genom Sin inneboende närvaro. De gav uttryck för tacksamhet till Gud och deras tacksamma sinnelag stod i samklang med den himmelska familjens tacksägelse. rätt

(421)Världen visste om dem att de hade varit tillsammans med Jesus. Syndiga, botfärdiga människor som hade fått förlåtelse och som blivit renade och helgade, infördes i gemenskapen med Gud genom Hans Son. De troende sökte med allvar efter att ta emot varje Guds ord och lyda det. De var fyllda av kärlek till Återlösaren och de hade som sitt högsta mål att vinna människor för Honom. De tänkte sig aldrig att de skulle behålla Kristi nåds dyrbara skatter för sig själva. De kände betydelsen av sitt kall och drivna av budskapet om ”frid på jorden bland människor till vilka han har behag”, brann de av längtan efter att förkunna det glada budskapet till jordens yttersta gränser. rätt

(421)Församlingens medlemmar var ett i avsikt och handling. Kärlek till Kristus var den gyllene kedja som knöt dem samman. De följdes åt att lära känna Herren mera och allt mera fullkomligt, (422) och ljus, glädje och frid visade sig i deras liv. De besökte faderlösa och änkor i deras svårigheter och bevarade sig obefläckade av världen. Att underlåta att göra så, skulle enligt deras uppfattning ha varit att handla i motsats till deras bekännelse och ett förnekande av deras Återlösare. rätt

(422)I varje stad gick arbetet framåt. Människor blev omvända och de i sin tur kände att de måste berätta för andra om den ovärderliga skatten. De unnade sig ingen vila förrän de strålar som hade upplyst deras eget sinne lyste också på andra. Stora skaror av otroende människor lärde känna underlaget för det kristna hoppet. Varma, inspirerade, personliga vädjanden gjordes till de syndbetungade och vilsefarna, till de utstötta och till sådana som visserligen bekände sig till sanningen, men som älskade nöjen mer än de älskade Gud. rätt

(422)Men efter en tid började de troendes iver, deras kärlek till Gud och till varandra att avta. Kyla smög sig in i församlingen. Det uppstod tvister, och många ögon vändes bort från att betrakta Jesus som deras tros begynnare och fullkomnare. De skaror som kunde ha blivit överbevisade och omvända, om de troende hade levat efter sanningen, blev inte varnade. Det var då som det sannfärdiga vittnet sände budskapet till församlingen i Efesus. Den brist de visade på intresse för människors frälsning var ett tecken på att de hade förlorat sin första kärlek, eftersom ingen kan älska Gud av hela sitt hjärta och hela sitt sinne och av hela sin själ och sin kraft, utan att älska dem som Kristus har dött för. Gud uppmanade dem att omvända sig och på nytt göra sina första gärningar. I motsatt fall skulle ljusstaken bli flyttad från sin plats. rätt

(422)Har inte den erfarenhet som blev församlingens i Efesus återupprepats i församlingen i denna generation? Hur använder församlingen i vår tid den kunskap som den har fått om Guds sanning? Då dess medlemmar först såg Guds outsägliga barmhärtighet mot den fallna mänskligheten kunde (423) de inte hålla sig tysta. De var fulla av iver efter att samarbeta med Gud och att med andra dela de välsignelser som de själva hade fått ta emot. De växte i nåd och i kunskapen om Herren Jesus Kristus. Hur är förhållandet idag? rätt

(423)Bröder och systrar, ni som så länge har påstått att ni tror på sanningen, jag vill rikta denna fråga till var och en av er: Har ert handlingssätt varit i överensstämmelse med det ljus, de förmåner och de tillfällen som ni har tagit emot från himmelen? Detta är en allvarlig fråga. Rättfärdighetens sol har gått upp över församlingen och det är församlingens plikt att lysa. Det är varje enskild människas förmån att göra framsteg. De som är förenade med Kristus utvecklas i nåd och i kunskap om Guds Son intill dess att de vuxit upp till ”Kristi fullhets åldersmått”. Om alla som påstår att de tror på sanningen, hade gjort det mesta möjliga av sitt ansvar och sina tillfällen att lära och uträtta något, skulle de ha blivit starka i Kristus. Vad de än sysslar med, vare sig de är bönder, hantverkare, lärare eller förkunnare skulle de ha blivit duktiga arbetare för den himmelske Mästaren om de hade helgat sig helt år Gud. rätt

(423)Men vad gör församlingen för att kunna bli betecknad som ”Guds medarbetare”? (1 Kor. 3:9.) Var ser vi en börda för människors frälsning? Var ser vi församlingens medlemmar upptagna av religiösa angelägenheter i det att de överlämnar det egna jaget åt Guds vilja? Var ser vi kristna som känner det som sitt ansvar att göra församlingen rik på framgång, göra den till ett klarvaket, ljusförmedlande folk? Var finner vi dem som inte är småsnåla när det gäller att urföra sin kärleksgärning för Mästaren? ”Ja, av den vedermöda” som vår Återlösares ”själ har utstått, skall han se frukt och så bliva mättad.” Men hur är det med dem som bekänner sig vara Hans efterföljare? Kommer de att bli tillfredsställda när de ser frukten av sitt arbete? rätt

(423)Hur kommer det sig att det finns så föga tro, så litet av (424) andlig kraft? Varför är det så få som tar oket på sig och bär Kristi börda? Varför måste människor övertalas att ta itu med sitt arbete för Kristus? Varför är det så få som kan avslöja återlösningens hemligheter? Vad är anledningen till att den rättfärdighet Kristus tilldelar inte lyser som ett ljus för världen genom dem som bekänner sig vara Hans efterföljare? rätt

(424)Overksamhetens resultat
När människor använder sina krafter såsom Gud avsett, växer deras duglighet, deras begåvning utvecklas och de får en himmelsk visdom när de söker att rädda de förlorade. Men hur kan medlemmarna i församlingen vänta sig att kunna få den himmelska skatten, när de är likgiltiga och försummar sitt ansvar att dela med sig av den till andra? När de som bekänner sig vara kristna inte har någon börda för att upplysa dem som vandrar i mörker, och när de inte längre meddelar nåd och kunskap till andra, sviktar deras kunskap och de uppskattar inte längre den rika gåvan från himmelen. Och när de inte själva sätter värde på den, inser de inte heller nödvändigheten av att förmedla den till andra. rätt

(424)Vi ser stora församlingar samlade på olika platser. Deras medlemmar har tillägnat sig kunskap om sanningen, och många låter sig nöja med att lyssna till livets ord, utan att söka att förmedla ljuset till andra. De känner föga ansvar för verkets framgång, och väldigt litet intresse för människors frälsning. De är fulla av iver i timliga angelägenheter, men de för inte in sin religion i sitt arbete. De säger: ”Religion är religion och affärer är affärer.” De menar att allting har sin rätta plats, men de säger: ”Låt dem vara åtskilda.” rätt

(424)På grund av försummade tillfällen och missbrukade förmåner växer medlemmarna i dessa församlingar inte ”i nåd och i kunskap om vår Herre och Frälsare, Jesus Kristus”. (2 Petr. 3:18.) Därför är de svaga i tron, (425) har så liten kunskap och är erfarenhetsmässigt alltjämt barn. De är inte rotade och grundade i sanningen. Fortsätter de på detta sätt, kommer de många förförelserna under de sista dagarna utan tvivel att bedra dem, eftersom de kommer att sakna andlig klarsyn för att kunna skilja mellan sanning och villfarelse. rätt

(425)Gud har gett Sina tjänare uppdraget att förkunna sanningens budskap. Detta skall församlingen ta emot och på varje möjligt sätt förmedla till andra. De skall uppfånga de första ljusstrålarna och föra dem vidare. Här ligger vår stora synd. Vi ligger många år efter. Predikanterna har sökt efter den dolda skatten, de har öppnat skrinet och låtit sanningens pärla stråla, men församlingens medlemmar har inte en hundradel av det Gud väntar av dem. Vad annat kan vi vänta än en utarmning av det religiösa livet, när folket hör predikan efter predikan och inte lever efter den undervisning de får. Om vi inte använder oss av de förmågor Gud har gett oss, kommer de att tillbakabildas. Men mer än så. När församlingarna lämnas åt overksamhet ser Satan till att de blir sysselsatta. Han ockuperar området och sysselsätter medlemmarna i sådan verksamhet som absorberar deras krafter, förstör deras andlighet och kommer dem att falla såsom en barlast på församlingen. rätt

(425)Det finns några bland oss som, om de toge sig tid till att begrunda det, skulle komma att betrakta sin overksamhet som ett syndfullt försummande av deras av Gud givna förmågor. Bröder och systrar, er Återlösare och alla de heliga änglarna sörjer över era hjärtans hårdhet. Kristus gav Sitt liv för att frälsa människor och ändå gör ni som har känt Hans kärlek så liten ansträngning för att förkunna Hans nåds välsignelser för dem som Han har dött för. En sådan likgiltighet och pliktförsummelse förvånar änglarna. I domen måste ni möta de människor som ni har försummat. På den stora dagen kommer ni att döma er själva som skyldiga och fördömda. Må Herren leda er till att vända om nu. (426) Måtte Han förlåta Sitt folk att de har försummat att utföra den uppgift som Han hade lagt på dem att utföra i Hans vingård. rätt

(426)”Betänk då, varifrån du har fallit, och bättra dig och gör åter sådana gärningar, som du gjorde under din första tid. Varom icke, så skall jag komma över dig och skall flytta din ljusstake från dess plats, såframt du icke gör bättring.” (Upp. 2:5.) rätt

(426)Hur få är det inte som är medvetna om den tid när Gud kallar dem. Hur få de är, till och med bland dem som bekänner sig tro på sanningen för denna tid, som förstår tidens tecken och vet vad vi kommer att få uppleva före avslutningen. Vi lever i dag under gudomlig barmhärtighet, men hur länge kommer Guds änglar att fortsätta att hålla vindarna tillbaka för att de inte skall blåsa? rätt

(426)Hur få är det inte i våra församlingar som verkligen är ödmjuka, hängivna, gudfruktiga Kristi tjänare trots att Gud har varit så outsägligt nådig mot oss. Hur få de är som i sina hjärtan är fulla av tacksamhet och lovsång, därför att de har fått kallelsen och äran av att få utföra en uppgift i Guds verk och få del med Kristus i Hans lidanden. rätt

(426)En stor del av dem som idag utgör våra församlingar är döda i överträdelser och synder. De kommer och går precis som en dörr på sina gångjärn. Under åratal har de med självtillfredsställelse lyssnat till de högtidligaste och mest hjärtegripande sanningar, men de har inte använt sig av dem. Därför blir de mindre och mindre mottagliga för sanningens dyrbara skatter. De gripande vittnesmålen med tillrättavisning och varning väcker dem inte till omvändelse. De härligaste toner som kommer från Gud genom människor – rättfärdiggörelse genom tro och Kristi rättfärdighet – finner inte hos dem något gensvar av kärlek och tacksamhet. Den himmelske Köpmannen lägger de dyrbaraste av trons och kärlekens klenoder fram för dem, och trots att Han inbjuder dem till att köpa av Honom guld som är luttrat i eld och vita kläder att ikläda sig och dessutom ögonsalva för att de skall kunna se, förhärdar de sina hjärtan mot Honom och underlåter att byta ut sin ljumhet mot kärlek och iver. Om de fortsätter i detta tillstånd kommer Gud att förkasta dem. De (427) gör sig själva olämpliga att vara medlemmar i Hans familj. rätt

(427)Själavinnandet, det högsta målet
Vi får inte känna det så att evangelii verk skulle vila i huvudsak på predikanterna. Gud har gett åt var och en ett arbete att utföra i samband med uppbyggandet av Hans rike. Var och en som bekänner Kristi namn måste bli en uppriktig, oegennyttig arbetare som är beredd att försvara rättfärdighetens principer. Var och en bör ta aktiv del i arbetet att befrämja Guds sak. Vilken vår kallelse än är, har vi som kristna ett verk att utföra för att göra Kristus känd för världen. Vi skall vara missionärer och ha som vårt högsta mål att vinna människor för Kristus. rätt

(427)Gud har anförtrott Sin församling uppgiften att sprida ljuset och förkunna budskapet om Hans kärlek. Vårt arbete är inte att fördöma, inte att nedsätta, utan att arbeta tillsammans med Kristus. Vi måste övertala människorna att låta förlika sig med Gud. Vi måste uppmuntra människor, dra dem till oss och därigenom vinna dem för Frälsaren. Om detta inte är vårt intresse, om vi undanhåller Gud hjärtats och livets tjänst, rövar vi inflytande, tid, pengar och möda från Honom. När vi underlåter att vara till nytta för våra medmänniskor, berövar vi Gud den ära som skulle bli Hans genom att människor blir omvända. rätt

(427)Börja med de närmaste
Några som länge har bekänt sig vara kristna och ändå inte har känt något ansvar för människor som håller på att gå förlorade inom deras egna hems väggar, menar kanske att de har en uppgift att utföra i främmande länder. Men var finns beviset för att de är lämpliga för en sådan gärning? På vilket sätt har de lagt i dagen att de har en börda för människors frälsning? Dessa människor behöver först bli undervisade och lära sig disciplin hemma. Sann tro och kärlek (428) kommer att skapa en allvarlig önskan hos dem om att rädda människor i deras närmaste omgivning. De kommer att sätta in varje andlig förmåga för att arbeta tillsammans med Kristus och lära av Hans saktmod och ödmjukhet. Om Gud då skulle önska att de reste till främmande länder skulle de vara beredda att göra det. rätt

(428)De som vill arbeta för Gud bör börja hemma i sin egen familj, i sitt eget grannskap, bland sina egna vänner. Där kan de finna ett passande missionsfält. Detta hemmissionsarbete är ett prov som uppenbarar deras förmåga eller brist på förmåga att tjäna på ett mer vidsträckt fält. rätt

(428)Filippus’ och Natanaels exempel
Filippus och Natanael ger exempel på sant hemmissionsarbete. Filippus hade mött Jesus och var överbevisad om att Han var Messias. I sin glädje ville han att också hans vänner skulle få kännedom om denna glada nyhet. Han ville att Natanael skulle få del av den sanning som hade blivit honom själv till så stor tröst. Sann nåd i hjärtat kommer alltid att bli uppenbar därför att den inte kan hållas dold. Filippus gick för att söka efter Natanael och då han kallade på honom svarade Natanael från den plats där han höll bön under fikonträdet. Natanael hade inte haft förmånen att lyssna till Jesu ord, men han kände sig dragen till Honom i anden. Han längtade efter ljus och höll just i detta ögonblick på att allvarligt be om det. Med glädje utbrast Filippus: ”Den som Moses har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom hava vi funnit, Jesus, Josefs son från Nasaret.” (Joh. 1:45.) På Filippus’ inbjudan sökte Natanel efter Frälsaren. Han fann honom, och i sin glädje tog han itu med uppgiften att vinna människor för Kristus. rätt

(428) rätt

(428) rätt

(428)Ett av de mest effektiva sätten, på vilka ljuset kan spridas, är genom privat, personlig ansträngning. I hemmets krets i det närmaste grannskapet eller vid den sjukes (429) läger kan du på ett stillsamt sätt läsa Bibeln och tala ett ord om Jesus och sanningen. På det sättet kan du så ut en dyrbar säd som kommer att spira och bära frukt. rätt

(429)Familjen ett missionsfält
Vårt arbete för Kristus skall vara helt annorlunda än det har varit tidigare. Deras väl kräver långt mer arbete än man tidigare har ägnat dem. Inget missionsfält är viktigare än detta. Genom råd och exempel bör föräldrarna lära sina barn att arbeta för de oomvända. Barnen bör uppforstras till att visa medkänsla med de gamla och sjuka och att söka att lindra de fattigas och nödställdas lidanden. De bör läras att flitigt ägna sig åt missionsarbete och från deras tidigaste år bör man lära dem självförnekelse och offervillighet för andras bästa och för befrämjandet av Kristi sak, så att de skall kunna bli Guds medarbetare. rätt

(429)Men om de någon gång skall lära sig att göra verkligt missionsarbete för andra, måste de först lära sig att arbeta på det sättet i hemmet, för dem som har en naturlig rätt till deras kärleksfulla omsorger. Varje barn bör läras att bära sin personliga del av arbetet i hemmet. Man bör aldrig skämmas över att använda sina händer för att lätta bördorna i hemmet, man bör aldrig tveka att gå ärenden. När de på det sättet har något att göra, kommer de inte att gå in på försummelsens och syndens vägar. Hur många timmar har inte slösats bort av barn och ungdomar då de har kunnat använda dem till att ta ansvar på sina starka unga skuldror, ansvar som någon måste bära och därigenom visa sitt kärleksfulla intresse för far och mor. De bör också vänjas vid sanna principer i fråga om ett hälsoenligt levnadssätt och omsorgen om sina egna kroppar. rätt

(429)Tänk om föräldrar under bön och med omsorg ville (430) ägna sig åt sina barns eviga väl! De bör fråga sig själva: I vilket avseende har vi varit vårdslösa? Har vi försummat detta allvarliga arbete? Har vi tillåtit våra barn att bli ett byte för Satans frestelser? Har vi inte en allvarlig räkning att göra upp med Gud därför att vi har tillåtit våra barn att använda sin begåvning, sin tid och sitt inflytande till att motarbeta sanningen, motarbeta Kristus? Har vi inte försummat vår plikt som föräldrar och därmed orsakat att antalet undersåtar i Satans rike har ökat?

(430)Detta verksamhetsfält i hemmet har blivit skamligt försummat av många och det är på tiden att gudomliga hjälpkällor och medel tas i anspråk så att vi kan rätta till detta onda. Vilken ursäkt kan de som bekänner sig följa Kristus komma med för att de har försummat att uppfostra sina barn till att arbeta för honom? Guds avsikt med familjen på jorden är att den skall vara en avbild av familjen i himmelen. Kristna hem som är grundade och ledda i överensstämmelse med Guds plan hör till de mest effektiva medel som finns för utformandet av en kristen karaktär och för befrämjandet av Hans verk. rätt

(430)Om föräldrar önskar att se andra förhållanden i sina familjer, måste de helt överlämna sig åt Gud och samarbeta med Honom i det arbete som kan föra till att en förändring sker. rätt

(430)När våra hem blir vad de borde vara, kommer barnen inte att få tillåtelse att växa upp i lättja och likgiltighet inför Guds krav med hänsyn till de behövande runt omkring dem. Såsom Herrens arv kommer de att bli utbildade till att ta upp arbetet där de är. Från sådana hem kommer ett ljus att lysa, som skall ses av de okunniga och leda dem fram till all kunskaps källa. Ett inflytande kommer att utövas som kommer att bli en kraft för Gud och för Hans sanning. rätt

(431)Fostra församlingen till missionsverksamhet
(431) ”Väktare, vad lider natten?” (Jes. 21:11.) Kan de väktare som denna fråga ställs till ge basunen ett klart ljud? Ägnar sig herdarna med omsorg åt den hjord för vilken de skall avlägga räkenskap? Är Guds förkunnare ivriga att vinna människor? Är de medvetna om att de som står under deras vård är köpta med Kristi blod? Ett stort verk skall utföras i världen, och all möda måste ägnas åt dess förverkligande. Folket har fått för mycket av predikningar, men har de blivit undervisade om hur de skall arbeta för dem för vilka Kristus har dött? Har man utarbetat en arbetsmetod, och har den förklarats och framlagts för dem på ett sådant sätt att var och en har insett nödvändigheten av att ta del i arbetet? rätt

(431)Det är uppenbart att alla de predikningar som har hållits inte har åstadkommit någon större grupp av självförnekande arbetare. Detta är något som måste framhållas, eftersom det för de allvarligaste konsekvenser med sig. Vår eviga välfärd står på spel. Församlingarna förtvinar på grund av att de inte har nyttjat sina förutsättningar att föra ljuset vidare. Omsorgsfull undervisning skall ges som lärdomar direkt från Mästaren, så att alla kommer att praktiskt använda sitt ljus. De som har tillsyn över församlingarna bör välja dugliga medlemmar och ställa dem under ansvar och samtidigt ge dem undervisning om hur de bäst kan tjäna andra och bli till välsignelse för dem. rätt

(431)Varje medel bör tas i anspråk för att förmedla kunskap om sanningen till de tusenden som, om de bara ges tillfälle, kommer att ge akt på bevisen och kommer att inse likheten mellan Kristus och Hans folk. Våra missionsmöten bör utformas så att de undervisar folket om hur de skall göra missionsarbete. Gud väntar av Sin församling att den skall undervisa sina medlemmar och utbilda dem till uppgiften att upplysa världen. Sådan undervisning bör ges att resultatet (432) blir att hundratals träder fram, som är villiga att utnyttja alla sina värdefulla förutsättningar. När dessa förutsättningar sätts i verksamhet kommer människor att utvecklas så att de blir beredda att inneha ansvarsfulla och inflytelserika positioner och att hålla fast vid rena och ofördärvade principer. På det sättet kommer mycket gott att uträttas för Mästaren. rätt

(432)Sätt församlingens medlemmar i verksamhet
Många som äger verkliga förutsättningar håller på att ”rosta” på grund av overksamhet, eftersom de inte vet hur de skall ta itu med missionsarbetet. Låt några som har goda förutsättningar för det, ge anvisning på arbetsområden som dessa overksamma kan ägna sig åt. Man bör på många platser upprätta små missioner, där medlemmarna kan lära sig att använda sina förutsättningar och på det sättet förbättra dem. Alla bör få en förståelse av vad man väntar av dem, och då kommer många som nu inte arbetar att bli trogna arbetare. rätt

(432)Liknelsen om punden bör förklaras för alla. Medlemmarna i församlingarna bör läras att förstå att de är världens ljus och att Herren väntar av dem att de alla efter sina förmågor skall upplysa andra och bli till välsignelse för dem. Vare sig de är rika eller fattiga, stora eller små kallar Gud dem till aktiv tjänst för Honom. Han litar på församlingen att den skall befrämja Hans verk, och Han väntar att de som bekänner sig vara Hans efterföljare skall göra sin plikt som förnuftiga människor. Det föreligger ett stort behov av att var och en som har utbildning, att var och en som har disciplinerat sitt intellekt och att varje form av begåvning förs in i arbetet för att förkunna frälsningen för alla människor. rätt

(432)Förbise inte de små uppgifterna för att söka efter större. Du kanske kan lyckas med en mindre uppgift, men totalt misslyckas om du försöker en större uppgift och då drabbas av (433) missmod. Sätt igång varhelst du ser att det finns ett arbete att utföra. rätt

(433)När du med all din kraft sätter i gång med det som dina händer finner att göra, kommer du att utveckla dina förutsättningar och din lämplighet för större uppgifter. Orsaken till att så många blir utan resultat och vissnar bort är att de förbiser de dagliga tillfällena och försummar de små uppgifterna. rätt

(433)Det finns många sätt på vilka alla kan utföra personligt arbete för Gud. Några kan skriva ett brev till en vän långt borta eller de kan sända en tidning till någon som söker efter sanningen. Andra kan ge råd åt sådana som befinner sig i svårigheter. De som förstår att behandla sjuka kan bli till hjälp inom det arbetsområdet. Andra som har de nödvändiga förutsättningarna och utbildningen kan hålla bibelstudier och leda bibelstudiegrupper. rätt

(433)Man bör tänka ut de allra enklaste arbetsmetoderna och sätta församlingen i verksamhet. Om medlemmarna ville ansluta sig till sådana planer och med iver genomföra dem skulle de komma att skörda en rik belöning, eftersom de skulle komma att vinna en ljusare erfarenhet, deras förmåga skulle komma att förökas, och genom deras arbete skulle människor komma att vinnas för Gud. rätt

(433)De icke utbildade kan bli arbetare
Låt inte någon få intryck av att de inte kan ta del i Herrens verk därför att de inte har utbildning. Gud har ett arbete också för dig att utföra. Han har gett åt var och en hans uppgift. Du kan studera Bibeln för dig själv: ”När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.” (Ps. 119:130.) Du kan be för verksamheten. Bön som i tro sänds upp från ett uppriktigt hjärta kommer att bli hörd i himmelen. Och du skall arbeta i proportion till dina förutsättningar. rätt

(433)Vi utövar alla ett inflytande på gott eller ont. Om sinnet är helgat åt Guds tjänst och vigt åt arbetet för Kristus, kommer vårt inflytande att göra sitt för att församla med Kristus. rätt

(433)Hela himmelen är i verksamhet och Guds änglar väntar på att få samarbeta med alla som vill lägga planer för att förmedla det glada budskapet om frälsning till alla människor för vilka Kristus har dött. Änglar som gör tjänst för dessa som skall vinna frälsning säger till var och en av de sanna troende: (434) ”Här finns ett arbete för dig att utföra.” ”Gån åstad och träden upp. . . och talen till folket alla det sanna livets ord.” (Apg. 5:20.) Om alla de som dessa ord riktas till följde denna uppmaning skulle Herren bereda vägen för dem och ge dem möjlighet att gå ut. rätt

(434)Sätt de overksamma i arbete
Människor förgås utan Kristus och de som bekänner sig vara Kristi lärjungar låter dem dö. Våra bröder har blivit anförtrodda gåvor och förutsättningar just för denna uppgift att vinna människor för Gud, men några har lagt sin begåvning i ett knyte och begravt den i jorden. Hur mycket liknar sådana sysslolösa människor den ängel som framställs som en som flyger fram uppe i himlarymden och förkunnar Guds bud och Jesu tro? Vad slags uppfordran skulle man kunna rikta till dessa sysslolösa för att väcka dem så att de tar itu med arbetet för Mästaren? Vad kan vi säga till den försoffade församlingsmedlemmen för att få honom att inse nödvändigheten av att gräva fram sitt pund ur jorden och sätta det i rörelse bland penningväxlarna? Det kommer inte att finnas några som går sysslolösa, inte några som är slöa och likgiltiga i det himmelska riket. Ack, att Gud måtte framställa denna sak i hela dess innebörd för de sovande församlingarna! Måtte Sion stå upp och iföra sig sin vackra dräkt! Ack, att de ville lysa! rätt

(434)Det finns många ordinerade predikanter som ännu aldrig har utövat en herdes omsorg om Guds hjord. De har aldrig vakat över de människor för vilka de skall göra räkenskap. I stället för att utvecklas blir församlingen lämnad att bli en svag, beroende, ineffektiv kropp. Församlingens medlemmar som har uppfostrats till att sätta sin lit till predikanten, uträttar väldigt litet för Kristus. De bär ingen frukt utan växer snarare till i egoism och bristande trohet. De sätter sitt hopp till predikanten och litar på att hans möda skall hålla deras svaga tro vid liv. Eftersom församlingsmedlemmarna inte har fått en riktig undervisning av dem som Gud har utsett (435) till att vara tillsynsmän, finns det många lata tjänare som gömmer sina pund i jorden och ändå klagar över hur Herren behandlar dem. De väntar att man skall ta hand om dem som om de vore sjuka barn. rätt

(435)Detta svaghetstillstånd kan inte fortsätta. Ett väl organiserat arbete måste utföras i församlingen så att medlemmarna förstår hur de skall förmedla sitt ljus till andra och därigenom verka genom sin egen tro och öka sin kunskap. När de ger åt andra det som de har mottagit från Gud kommer de att bli styrkta i tron. En verksam församling är en levande församling. Vi är uppbyggda som levande stenar och varje sten skall sända ut sitt ljus. Varje kristen liknas vid en dyrbar ädelsten som fångar upp Guds härlighet och låter den lysa ut ifrån sig. rätt

(435)Uppfattningen att predikanten skall bära alla bördor och göra allt arbete är helt felaktig. Överansträngd och nedbruten går han kanske i graven, medan han kunde ha levat om bördorna hade blivit fördelade såsom Herrens avsikt var. För att bördan skall kunna fördelas måste församlingen undervisas av sådana som kan lära arbetarna att följa Kristus och arbeta som Han arbetade. rätt

(435)De unga som missionärer
Gå inte förbi de unga. Låt dem få del i arbetet och i ansvaret. Låt dem få veta att de har något att göra för att hjälpa andra och vara till välsignelse för dem. Till och med barnen bör läras att gå små ärenden och uträtta kärleks- och barmhärtighetsgärningar för dem som är mindre lyckligt lottade än de själva. rätt

(435)De som har tillsyn över församlingarna bör tänka ut planer som kan få de unga att använda de förutsättningar som har anförtrotts dem. De äldre medlemmarna i församlingen bör söka att utföra ett allvarligt medkännande arbete för barnen och ungdomen. Predikanterna bör använda allt sitt förstånd för att utarbeta planer som kan hjälpa de yngre medlemmarna i församlingen att arbeta tillsammans med dem (436) i missionsverket. Men tro inte att ni kan väcka deras intresse bara genom att hålla en lång predikan vid missionsmötena. Lägg planer för ett tillvägagångssätt som kan väcka levande intresse. Ge alla något att göra. Lär de unga hur de skall utföra det som anförtros dem och låt dem från vecka till vecka komma med sina rapporter till missionsmötet och berätta om vad de har upplevt och vilken framgång de haft genom Kristi nåd. Om gudhängivna arbetare komme med sådana rapporter skulle missionsmötena inte bli tråkiga och tröttande. De skulle bli mycket intressanta och man skulle inte sakna lyssnare. rätt

(436)I varje församling bör medlemmarna läras att använda sin tid så att de kan vinna människor för Kristus. Hur skall det kunna sägas om församlingen: ”I ären världens ljus”, om inte församlingens medlemmar verkligen utstrålar ljus? rätt

(436)De som har tillsyn över Kristi hjord bör läras att inse sin plikt och sätta många i arbete. rätt

(436)Församlingarna måste vakna
Säregna och snabba förändringar kommer snart att äga rum och Guds folk måste utrustas med den Helige Ande så att de kan möta vår tids kritiska förhållanden och så långt möjligt motarbeta de demoraliserande rörelserna i världen. Om församlingen inte sover och om Kristi efterföljare är vakna och beder kommer de att få ljus, så att de kan uppfatta och lägga märke till fiendens aktioner. rätt

(436)Slutet är nära. Gud uppfordrar församlingen till att sätta igång med de uppgifter som återstår att utföra. Guds medarbetare, ni har av Herren fått bemyndigande att föra andra med er in i riket. Ni skall vara Guds levande sändebud, ljuskanaler för världen, och runt omkring er finns himmelska änglar närvarande med uppdrag från Kristus att (437) stödja, stärka och uppehålla er i arbetet för att vinna människor för Gud. rätt

(437)Jag vädjar till församlingarna i varje konferens: Visa tydligt att ni är avskilda från världen – ”i världen men icke av världen”. Låt de klara strålarna från rättfärdighetens sol lysa ut ifrån er, rena, helgade och obesmittade, och i tro bära ut ljuset på alla jordens vägar och stigar. rätt

(437)Församlingarna måste vakna upp innan det för alltid är för sent. Varje medlem måste ta itu med sitt personliga arbete och göra rättvisa åt det namn med vilket Herren har kallat honom. Låt sann tro och uppriktig gudsfruktan komma i stället för slöhet och otro. När vi i tro tar emot Kristus, kommer sanningen att väcka glädje i sinnet och tjänsten för Gud kommer inte att vara tråkig och ointressant. De sammankomster vid vilka ni berättar vad ni har kunnat uträtta för Gud och som nu är ointressanta och andefattiga, kommer att få liv genom den Helige Ande. Ni kommer dagligen att vinna en rik erfarenhet när ni lever efter den kristendom som ni bekänner er till. Syndare kommer att bli omvända. De kommer att gripas av sanningens ord och säga med dem som hörde Jesu undervisning: ”Vi hava i dag sett förunderliga ting.” (Luk. 5:26.) rätt

(437)När medlemmarna ser vad som skulle kunna uträttas om församlingen förverkligade de uppgifter Gud har gett den, skulle de då fortsätta att sova eller skulle de vakna upp till insikt om den ära som bevisats dem genom Guds nådiga försyn? Vill de ta på sig alla de uppgifter de ärvt från sina föregångare, använda det ljus som nu lyser och inse nödvändigheten av att stå upp för att möta den nu brådskande kritiska situationen? Ack, att alla ville vakna upp och visa världen att deras tro är levande tro, att världen står inför en händelse av livsviktig betydelse, att Jesus snart skall komma igen! Låt människorna se att vi tror att vi står på gränsen till den eviga världen. rätt

(437)Uppbyggandet av Guds rike blir försenat eller påskyndat i förhållande till den otrohet eller trohet som de mänskliga (438) förmedlarna visar. Verket hindras genom att vi försummar att samarbeta med Gudomen. Människorna kan bedja: ”Tillkomme ditt rike, ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.” Men om de inte omsätter denna bön i handling i sitt liv kommer deras böner att bli resultatlösa. rätt

(438)Men även om du kanske är svag, felande och syndig, erbjuder Herren dig gemenskap med Honom. Han inbjuder dig att ta emot den gudomliga undervisningen. När du sluter dig till Kristus kan du göra Guds gärningar. Utan mig ”kunnen I intet göra”, sade Kristus. (Joh. 15:5.) rätt

(438)Genom profeten Jesaja har vi löftet: ”Din rätt skall då gå framför dig och Herrens härlighet följa dina spår.” (Jes. 58:8.) Det är Kristi rättfärdighet som går framför oss, och det är Herrens härlighet som skall följa i våra spår. Överväg detta löfte, ni den levande Gudens församlingar, och tänk över hur er brist på tro, andlighet och gudomlig kraft hindrar Guds rike från att komma. Om ni ville gå ut och göra Kristi gärning skulle änglar från Gud öppna vägen för er och bereda hjärtan till att ta emot evangelium. Om varje enskild medlem vore en levande missionär skulle budskapet för denna tid snabbt bli förkunnat i alla länder, för alla folkslag, stammar och språkområden. Det är den uppgiften som måste utföras innan Kristus kommer med makt och stor härlighet. Jag vill uppfordra församlingen till, att allvarligt bedja om att den skall förstå sitt ansvar. Är var och en av er en Guds medarbetare? Om inte, varför inte? När menar ni att ni skall utföra det arbete som himmelen har anförtrott er?

(438)För alla som är modlösa finns det endast ett hjälpmedel: tro, bön och arbete. rätt

(439)(439) Våra församlingar bör inte hysa avund och känna sig försummade därför att de inte har någon präst. De borde snarare själva ta på sig bördan och arbeta allvarligt för själar.

(439)Varje förmåga i våra församlingar bör användas till att göra gott. Naturens obearbetade platser, de vilda platserna, har Gud gjort tilldragande genom att placera vackra saker bland de mest anskrämliga. Detta är den gärning som Gud har kallat oss till.

(439)Vi behöver i våra församlingar ungdomar, som arbetar efter kristna principer om att göra sitt yttersta. Grunden måste läggas där hemma. Att troget utföra sina plikter i hemmet påverkar människan på ett sätt som återspeglas i hennes karaktär. Bevis på duglighet till att arbeta inom församlingen ges i föräldrahemmet.

(439)Herren dömer oss inte efter nivån på våra olika arbetsuppgifter, utan efter hur troget vi utför dem.

(439)Om vi bara använder en tredjedel av det vi har förmåga att göra, kommer de andra två tredjedelarna att motarbeta Kristus.

(439)Den största gärning som kan utföras i vår värld, är att förhärliga Gud genom Kristi levande karaktär.

nästa kapitel