Vårt ordenstecken

(104)(104) Jag har blivit undervisad, att våra medicinska institutioner skall stå som vittnen för Gud. De har gundats för att ge lindring åt de sjuka och de plågade, för att väcka en anda av efterforskning, för att sprida ljus och för att införa förbättringar. Om dessa inrättningar sköts rätt, kommer de att vara medel att propagera förbättringar nödvändiga för att förbereda ett folk på Herrens ankomst. Härigenom kommer många att upplysas, som det annars vore omöjligt för oss att nå. rätt

(104)Många av våra hälsoinrättningars gynnare har upphöjda tankar beträffande Guds ständiga närvaro vid den institution, som de besöker; och de är väldigt känsliga för de rådande, andliga inflytandena. Om samtliga läkare, sköterskor och medhjälpare vandrar försiktigt inför Gud, äger de mer än mänsklig kraft för att bemöta dessa män och kvinnor. Varje institution, vars medhjälpare är Herren hängivna, genomsyras av gudomlig kraft; och gynnarna mottar inte bara lindring för sina kroppsliga krämpor, utan finner också en helbrägdagörande balsam för sina av synd sjuka själar. rätt

(104)Låt ledarna hos vårt folk betona vikten av, att ett starkt religiöst inflytande bibehålls vid våra medicinska institutioner. Det är Herrens avsikt, att de skall vara ställen, där Han blir ärad i ord och gärning, ställen, där Hans lag blir upphöjd och Bibelns sanningar görs framträdande. Hälsomissionärer skall uträtta ett stort arbete för Gud. De skall vara klarvakna och uppmärksamma, vara iförda varje del av den kristnes vapenrustning och strida som män. De skall vara trogna sin Ledare, lyda Hans bud, inbegripande det, varmed de visar sitt ordenstecken. rätt

(105)(105) Vilodagens hållande utgör tecknet mellan Gud och Hans folk. Låt oss inte skämmas över att bära tecknet, som skiljer oss från världen. Då jag en natt nyligen tänkte på denna sak, rådde En med myndighet oss att studera den vägledning, som israeliterna fick rörande sabbaten. ”Mina sabbater skall ni hålla”, förklarade Herren för dem; ”ty de är ett tecken mellan mig och er från släkte till släkte, för att ni skall veta att jag är HERREN som helgar er. Ni skall hålla sabbaten, ty den är helig för er.... Sex dagar skall man arbeta, men den sjunde dagen är en sabbat för vila, helgad åt HERREN. Var och en som utför något arbete på sabbatsdagen skall straffas med döden. Israels barn skall hålla sabbaten och fira den släkte efter släkte som ett evigt förbund. Den är ett evigt tecken mellan mig och Israels barn”. 2 Mos. 31:13-17. rätt

(105)Sabbaten kommer alltid att vara tecknet, som särskiljer mellan de lydiga och de olydiga. Med mästerlig förmåga har Satan verkat, för att omintetgöra det fjärde budet, så att Guds tecken skall förloras ur sikte. Den kristna världen har trampat Herrens sabbat i dammet och iakttar en av fienden instiftad vilodag. Dock har Gud ett folk, som är troget mot honom. Hans verk skall bedrivas enligt korrekta riktlinjer. Folket, som bär Hans tecken, skall grunda församlingar och minnesmärken åt Honom. Dessa minnesmärken, oavsett hur än enkla de må vara på utsidan, kommer ständigt att vittna mot Satans falska sabbat, och till förmån för vilodagen Herren instiftade i Eden, medan morgonstjärnorna tillsammans sjöng och alla Guds söner ropade av glädje [Job 38:7]. rätt

(106 )(106) En vanvördnadens och likgiltighetens anda om sabbatens iakttagande har en benägenhet att tränga in vid våra hälsovårdinstitutioner. På de män som har ansvaret för vår verksamhet inom hälsovårdsmissionen vilar plikten att ge läkare, sjukvårdspersonal och funktionärer undervisning om att den dag som Gud har avskilt är helig. Särskilt bör varje läkare göra sitt bästa för att vara ett gott exempel. Hans plikter är av sådan art att de helt naturligt kommer honom att känna sig berättigad att göra många saker på sabbaten som han helst borde undvika att göra. Såvitt möjligt bör han ordna sitt arbete så att han kan lägga sina vanliga plikter åt sidan. rätt

(106 )Läkare och sjuksköterskor kallas ofta för att ta hand om de sjuka på sabbaten och ibland är det omöjligt för dem att få tid till att vila och kunna vara närvarande vid gudstjänsterna. Vi får aldrig försumma sjuka människors behov. Frälsaren har genom Sitt exempel visat oss att det är riktigt att hjälpa de sjuka på sabbaten. Men onödigt arbete som t.ex. vanliga behandlingar och operationer som kan vänta, bör man uppskjuta. Låt patienterna förstå att läkare och medhjälpare bör ha en dag för vila. Låt dem förstå att arbetarna fruktar Gud och önskar att helighålla den dag som Han har avskilt, för att Hans efterföljare skall fira den såsom ett tecken mellan Honom och dem. rätt

(106 )De som undervisar och de som blir undervisade vid våra hälsovårdsinstitutioner bör komma ihåg att det betyder mycket för dem och för institutionens beskyddare att de helighåller sabbaten på ett rätt sätt. När de firar sabbaren såsom Gud säger att den skall hållas helig, upphöjer de sitt ordenstecken och visar tydligt att de står på Herrens sida. rätt

(106 )Nu och för alltid skall vi stå som ett klart avskilt egendomsfolk, fritt från varje världslig klokhet utan att låta oss hindras av sådana som inte har förstånd till att fatta (107) Guds krav, som så klart har blivit framställt i hans lag. Alla våra institutioner har upprättats som sjundedags-adventistinstitutioner för att representera de olika grenarna av arbetet inom hälsovårdsverksamheten, för att på det sättet bereda väg för Herrens ankomst. Vi skall visa att vi söker arbeta i harmoni med himmelen. Vi skall vara ett bevis inför alla folkslag, stammar och språkområden om att vi är ett folk som älskar och fruktar Gud – ett folk som helighåller Hans minnesmärke över skapelsen, tecknet mellan Honom och Hans lydiga barn på att Han är den som helgar dem. Och vi skall på ett påtagligt sätt visa vår tro på att Herren snart kommer på himmelens skyar. rätt

(107)Som ett folk har vi blivit djupt förödmjukade av det sätt på vilket några av våra bröder i ansvarig ställning har handlat i det att de har vikit av ifrån de gamla landmärkena. Det finns några som har förnekat sin tro genom sina ord bara för att kunna genomföra sina egna planer. Detta visar hur litet man kan lita på mänskligt förstånd och mänskligt omdöme. Mer än någonsin tidigare behöver vi inse det farliga i att man på ett oförståndigt sätt låter sig ledas bort från lydnaden för Guds befallningar. Vi behöver förstå att Gud har gett oss ett bestämt varningsbudskap till världen på samma sätt som Han gav Noa ett varningsbudskap till människorna före Floden. rätt

(107)Vårt folk bör vara försiktiga så att de inte förringar sabbatens betydelse bara för att kunna umgås med icke-troende. De måste se till att de inte viker av från vår tros principer och ger intryck av att det inte är fel att bete sig på samma sätt som världens människor. De bör vara angelägna om att inte rätta sig efter någon människas råd, oavsett vilken ställning denna än må inneha, om det är så att hon arbetar i strid med det Gud har gjort för att hålla Sitt folk avskilt från världen. rätt

(107)Herren prövar Sitt folk för att se vilka som vill vara lojala mot Hans sanningsprinciper. Vårt arbete består (108) i att förkunna den förste, andre och tredje ängelns budskap för världen. När vi utför våra plikter skall vi varken förakta våra fiender eller frukta dem. Att genom kontrakt binda oss till sådana människor som inte är av vår tro är inte efter Guds vilja. Vi skall visa vänlighet och hövlighet mot dem som vägrar att lyda Gud, men vi skall aldrig, aldrig förena oss med dem eller rådslå med dem om livsviktiga intressen i Hans verk. Vi skall lita på Gud och ständigt gå framåt, osjälviskt utföra Hans arbete i ödmjuk förlitan på Honom, och överlåta oss själva och allt som har med vår nutid och framtid att göra åt Hans försyn. Vi skall ända till slutet hålla fast vid den frimodighet som vi hade då vårt arbete började, och komma ihåg att vi inte får himmelens välsignelser på grund av vår förtjänst utan på grund av Kristi förtjänst och genom tro på Honom ta emot Guds överflödande nåd. rätt

(108)Jag beder att mina bröder måtte förstå att den tredje ängelns budskap betyder mycket för oss och att helighållandet av den sanna sabbaten skall vara det tecken som skiljer mellan dem som tjänar Gud och dem som inte tjänar honom. De som har blivit sömniga och likgiltiga måste vakna upp. Vi är kallade att vara helgade och vi bör omsorgsfullt undvika att ge intryck av att det saknar betydelse om vi håller fast vid särdragen i vår tro eller ej. Det har lagts på oss som en högtidlig förpliktelse att inta en mer avgjord ståndpunkt för sanning och rättfärdighet än vi tidigare har intagit. Skiljelinjen mellan dem som helighåller Guds hud och dem som inte gör det måste framträda med otvetydig klarhet. Vi skall samvetsgrant ära Gud och med iver använda oss av varje medel för att upprätthålla relationerna i förbundet med Honom så att vi får ta emot Hans välsignelser, de välsignelser som är så nödvändiga för det folk som skall bli så grundligt prövat. (109) Att ge intryck att vår tro, vår religion inte är en dominerande kraft i våra liv är att i hög grad vanära Gud. Därigenom vänder vi oss bort från Hans bud som är vårt liv och förnekar att Han är vår Gud och att vi är Hans folk.

*****

(109)Vi skall bjuda in alla och envar – de höga och de låga, de rika och de fattiga, alla sekter och klasser – till att ta del av förmånerna på våra hälsoinrättningar. Vid våra institutioner välkomnar vi människor från alla kyrkosamfund. Vad gäller oss själva, tillhör vi dock ett bestämt samfund; vi är heligt betecknade av Gud och står under Hans teokrati eller gudsvälde. Dock skall vi icke begå misstaget, att tvinga på någon våra särskilda trospunkter. rätt

(109)För att människorna inte skulle glömma bort den sanne Guden, gav Herren dem ett minnesmärke över Sin kärlek och makt – sabbaten. Han säger: ”Mina sabbater skall ni hålla, ty de är ett tecken mellan mig och er”. 2 Mos. 31:13.

*****

(109)Beträffande Israel, tillkännagav Herren: ”Se, ett folk som bor avskilt och ej räknar sig bland folken.” 4 Mos. 23:9. De här orden gäller både för det dåtida Israel och för oss. Guds folk skall stå avskilt. Iakttagandet av den sjunde dagens sabbat skall vara ett tecken mellan dem och Gud, som visar att de skall vara ett särskilt folk, avskilt från världen till seder och bruk. Genom dem kommer Gud att verka, för att till Sig Själv samla ett folk från alla folkslag. rätt

nästa kapitel