Självkontroll och solidaritet

(199)(199) Vi har ingen rätt att överanstränga varken de andliga eller de kroppsliga krafterna, så att vi lätt blir upphetsade och kommer att uttala oss på ett sätt som vanhedrar Gud. Herren vill att vi alltid skall vara lugna och alltid handla så som Han skulle ha handlat under liknande förhållanden. rätt

(199)Den som har en betrodd ställning måste fatta beslut som kan få synnerligen viktiga följder. Han måste ofta tänka snabbt och detta kan bara den göra effektivt som lever återhållsamt. Minnet stärks under en korrekt behandling av de fysiska och andliga krafterna. Om påfrestningen inte blir för stor får sinnet ny kraft för varje påfrestning.

*****

(199)Ingen, utom en helhjärtad kristen, kan vara en verklig gentleman. Om man underlåter att rätta sig efter det som Gud väntar av oss i varje enskild angelägenhet betyder det säkert nederlag och förlust för den som handlar felaktigt. När man underlåter att följa Herrens vägar, berövar man sin Skapare den tjänst som tillkommer Honom. Detta har återverkan på oss själva. Vi går miste om den nåd, kraft och karaktärsstyrka som var och en har förmånen att kunna ta emot, när han överlämnar allt åt Gud. Om han lever skild från Kristus är han utsatt för frestelse. Han gör misstag i sitt arbete för Mästaren. När han inte troget håller fast vid principerna när det gäller de små tingen, försummar han att göra Guds vilja också i de större. Han lever efter de principer han själv har vant sig vid. rätt

(199)Gud kan inte upprätthålla förbindelsen med sådana människor som lever för att behaga sig själva och att ställa sig själva i första rummet. De som gör så kommer i det långa loppet att bli de sista av alla. Den synd som är (200) i det allra närmaste hopplös och obotlig, är stolthet över den egna uppfattningen, självgodhet. Den står hindrande för all tillväxt. När en människa har karaktärsfel och ändå inte inser detta, när hon är så genomträngd av självgodhet att hon inte kan se sina fel, hur skall hon då kunna bli renad? ”Det är icke de friska, som behöva läkare, utan de sjuka.” (Matt. 9:12.) Hur kan en människa förbättra sig själv när hon anser att hennes vägar är fullkomliga? rätt

(199)När någon som menar sig vara vägledd och undervisad av Gud lämnar vägen på grund av självtillit kommer många att följa hans exempel. Hans felsteg kan leda till att tusentals förs på villospår.

*****

(200)Tänk igenom liknelsen om fikonträdet: ”Han framställde denna liknelse: En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen. Då sade han till vingårdsmannen: ’Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?’ Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: ’Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det; kanhända skall det så till nästa år bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det’.” (Luk. 13:6-9.) rätt

(200)”Om icke.” I dessa ord finns en lärdom för alla som har samband med Guds verk. Det träd som inte bar frukt fick en provtid. På samma sätt har Gud tålamod med Sitt folk. Men om den som har stora företräden och som har höga och heliga förtroendeuppdrag men inte bär frukt, säger Han: ”Hugg bort det! Varför skall det därjämte få utsuga jorden?” rätt

(200)De som är knutna till Herrens särskilda verksamhetsområden måste tänka på att Han väntar Sig frukt från Sin vingård. Det utbyte Han väntar skall stå i proportion (201) till de välsignelser som har getts. Himmelens änglar har besökt och utfört tjänst på varje plats där Guds institutioner har upprättats. Otrohet vid dessa institutioner är en större synd än den skulle vara på någon annan plats, eftersom den har större inflytande än den skulle ha på andra platser. Bristande trohet, orättfärdighet, oärlighet och att man ser genom fingrarna med sådant som inte är korrekt, förmörkar det ljus som Gud har avsett skall skina från Hans redskap. rätt

(200)Världen iakttar, redo att med skärpa och kraft kritisera ditt tal, ditt uppförande och dina arbetsuppgifter. Var och en som utför något i Guds verk blir iakttagen och vägd på den mänskliga insiktens vågskål. Alla som du kommer i beröring med tar ständigt emot intryck som antingen är fördelaktiga eller ofördelaktiga för Bibelns kristendom. rätt

(201)Världen iakttar för att se vad slags frukt de bekännande kristna bär. Den har rätt att vänta sig självuppoffring och självförsakelse av den som utger sig för att tro på en upphöjd sanning.

*****

(201)Det har funnits och kommer alltjämt att finnas sådana bland våra arbetare som inte känner något behov av Jesus för varje steg. De anser att de inte kan ta tid till att bedja och vara med vid gudstjänsterna. De har så mycket att göra att de inte får tid att bevara sina egna själar i Guds kärlek. När så blir fallet är Satan närvarande för att ingjuta fåfängliga idéer. rätt

(201)(202) Arbetare som inte är flitiga och trogna, gör oberäknelig skada. De är ett dåligt föredöme för andra. Vid varje institution finns det några som utför en helhjärtad, glad tjänst. Men kommer inte det dåliga föredömet att påverka också dessa? Skall institutionen lämnas utan några uppriktiga exempel på kristen trohet? När människor som menar sig vara Kristi representanter avslöjar att de inte är omvända, att deras karaktärer är bristfälliga och att de är själviska och orena, skulle de skiljas från arbetet. rätt

(201)Våra arbetare behöver inse heligheten i det förtroendeuppdrag som Herren har hedrat dem med. Impulsiva motiv och nyckfulla handlingar måste förhindras. De som inte kan skilja mellan det helgade och det alldagliga är inte pålitliga förvaltare av höga ansvarsuppdrag. När de blir frestade kommer de att svika sitt förtroende. De som inte har lärt sig att uppskatta de förmåner och tillfällen som sambandet med Guds verk innebär, kommer inte att bestå när fienden kommer med sina snärjande frestelser. De låter sig vilseledas av egoistiska, äregiriga planer. När ljuset framhålls för dem och de alltjämt inte kan skilja mellan rätt och orätt kommer arbetets karaktär att bli renare och mer upphöjd, ju förr de avlägsnas från institutionen.

*****

(202)Ingen bör fortsätta vid någon av Herrens institutioner om den i en krissituation visar brist på förståelse av att Guds hjälpmedel är heliga. Om arbetarna inte har någon smak för sanningen, om deras anslutning till institutionen inte gör dem bättre och inte tillför dem någon kärlek till sanningen, låt dem då bli skilda från verksamheten, efter det att de har prövats tillräckligt länge. Deras otro och brist på äkta kristendom påverkar andra. Onda änglar kommer att arbeta genom dem för att vilseleda lärlingar och nyanställda. Som lärlingar bör ni ta in lovande unga människor som älskar Gud. Men om ni sammanför dem med sådana som inte har kärlek till Gud är de ständigt utsatta för fara på grund av det icke kristna inflytandet. De halvhjärtade och världsliga, de som har benägenhet för skvaller och som hakar sig fast vid andras fel medan de är likgiltiga för sina egna, skulle skiljas från arbetet.

*****

nästa kapitel