Undvik skuldsättning

(206)(206) Gud vill inte, att Hans verk ständigt skall försvåras genom skuldsättning. När det syns önskvärt att öka antalet byggnader eller andra hjälpmedel vid en institution, akta er då för att överskrida er budget. Hellre avvakta med förbättringarna, tills Försynen gör dem möjliga, utan att nödgas att ta stora lån och betala ränta. rätt

(206)Förlagshusen har av vårt folk omvandlats till rena bankinrättningarna och har härigenom gjort det möjligt, att tillhandahålla medel för att stötta verksamhetsgrenar på olika fält och har bidragit till att hålla andra satsningar levande. Det är väl och gott. Härvidlag har inte för mycket gjorts. Herren ser det hela. Men utifrån det ljus Han har gett mig, bör varje ansträngning göras för att undvika skuldsättning. rätt

(206)Förlagsverksamheten inleddes genom självförnekelse och bör bedrivas enligt regler för sträng hushållning. Finanserna går att hantera, om de anställda går med på sänkta löner i ett krisläge. Det var den princip, som skulle införas vid våra institutioner. Det avslöjade Herren för mig. När det är ont om pengar, bör vi vara villiga att dra in på staten. rätt

(206)Låt publikationerna värderas rätt, och låt sedan alla vid våra bokförlag studera, hur de skall hushålla på varje tänkbart sätt, även om betänklig olägenhet uppkommer härigenom. Se upp för de små utgifterna. Stoppa varje läcka. Det är de små förlusterna, som blir kännbara till sist. Samla upp smulorna; låt ingenting gå förlorat. Slösa inte bort värdefull tid på tomprat; bortslösade minuter minskar produktiviteten under resten av samma timme. Att i tro arbeta uthålligt och ivrigt, kröns alltid med framgång. rätt

(206)Somliga anser det vara under deras värdighet, att bry sig om småsaker. De tycker, att detta är tecken på inskränkthet och (207) småaktighet. Men små läckor har förorsakat många förlisningar. Ingenting, som kan vara av värde, bör slösas bort. Bristfällig hushållning kommer förvisso att försätta våra inrättningar i skuld. Fastän mycket pengar må flyta in, kommer de att gå förlorade genom vardagsslöseriet vid varje verksamhetsgren. Hushållning är inte lika med snålhet. rätt

(207)Varje man och kvinna anställd på förlaget bör vara en trofast väktare, som ser till att ingenting går till spillo. Alla bör akta sig för inbillade behov, som nödvändiggör pengautlägg. En del lever bättre på fyrahundra dollar om år, än andra på åttahundra dollar. Exakt så förhåller det sig med våra institutioner; somliga personer lyckas förestå dem med mycket mindre kapital, än andra. Gud önskar, att alla arbetare skall hushålla med medlen, och i synnerhet vara ärliga med räkenskaperna. rätt

(207)Varje arbetare vid våra institutioner bör få en skälig lön. Om de anställda erhåller rimlig ersättning för sitt arbete, har de tillfredsställelsen att skänka gåvor till saken. Det är inte riktigt, att somliga skall få en stor lön, medan andra – som troget utför ett betydelsefullt arbete – erhåller en väldigt liten lön. rätt

(207)Likväl förekommer det fall, där skillnad måste göras. Det finns personer knutna till förlagshusen, som bär ett tungt ansvar och vars arbete är av stort värde för saken. I många andra ställningar skulle de ha betydligt mindre ansvar och, ekonomiskt talat, få mycket större utbyte. Alla kan se det orättvisa i, att inte avlöna sådana personer bättre, än mekaniskt ansvariga. rätt

(207)Om en kvinna tillsätts av Herren för att utföra ett bestämt verk, skall hennes arbete lönas enligt sitt värde. Somliga må anse det vara en klok taktik, att låta personer ägna sin tid och sitt arbete åt verket utan ersättning. Men Gud godkänner icke dylika arrangemang. (208) När självförsakelse är av nöden på grund av en brist på medel, skall inte bördan vila helt och hållet på några få. Låt alla förena sig i uppoffringen. rätt

(208)Herren vill, att de som är anförtrodda med Hans tillhörigheter, skall visa vänlighet och frikostighet, inte knusslighet. De bör inte söka, att pressa det sista öret ur sina affärsuppgörelser. Gud betraktar sådant tillvägagående med förakt.

*****

(208)Anställda bör få ersättning i enlighet med de timmar, som de ärligen arbetar. Den, som är verksam på heltid, skall lönas enligt den tiden. Om någon lägger ned sinne, själ och kraft på att axla sina bördor, skall han också avlönas därefter.

*****

(208)Ingen bör beviljas en omåttlig lön, även om han så [ord borttaget] äger särskilda förmågor och är synnerligen lämpad. Arbetet, som görs för Gud och Hans sak, skall inte göras för pengarnas skull. De anställda vid förlagshuset har inte mer ansträngande arbete, inte större utgifter, inte mer betungande ansvar, än de anställda inom andra verksamheter. Deras arbete är inte mer slitsamt, än den trogne förkunnarens. Tvärtom brukar predikanter göra större uppoffringar, än de anställda vid våra institutioner. Predikanter far dit de skickas; de är alltid insatsberedda, klara att ge sig iväg när som helst, för att avhjälpa varje slags nödläge. I hög grad måste de vara skilda från sina familjer. Som regel har de anställda vid bokförlagen alltid ett och samma hem och får bo med sina familjer. Detta innebär en stor besparing och bör tas hänsyn till, när pastorers och förlagsanställdas löner skall bestämmas. rätt

(209)(209) De, som verkar helhjärtat i Herrens vingård, ja, arbetar till det yttersta av sin förmåga, är inte de, som sätter störst värde på sina tjänster. I stället för att bli uppblåsta av stolthet och självbetydelse samt exakt räkna ut lönen för varje timmes slit, jämför de sina mödor med Frälsarens verksamhet och menar sig vara ovärdiga tjänare. rätt

(209)Bröder, räkna inte ut, hur föga ni behöver göra för att nå ned till den lägsta nivån; utan vakna upp och få ett grepp om Kristi storhet, så att ni kan uträtta mycket för Honom.

*****

(209)Herren vill ha män, som skönjer arbetets storhet och som förstår principerna, som flätats in i det från början. Han vill ej, att en tingens världsliga ordning skall låtas forma verket på helt annat sätt, än det Han förelagt Sitt folk. Arbetet måste bära sin Upphovsmans stämpel. rätt

(209)I och med Kristi offer för den fallna människan har nåd och sanning mötts, rättfärdighet och frid har kysst varandra. [Se Ps. 85:11.] När dessa utmärkande drag skiljs från även det mest storartade och synbarligen mest vällyckade verk, är detta värdelöst. rätt

(209)Gud har inte valt ut några få, som skall ha Hans favörer, och lämnat andra i sticket. Han upphöjer inte en och stöter ned samt förtrycker en annan. Alla, som verkligen är omvända, uppvisar samma anda. De behandlar nästan som de skulle behandla Kristus. Ingen struntar i den andres rättigheter.

*****

(209)Guds tjänare bör hysa sådan aktning för det heliga verk de håller på med, att de inte för in i det minsta antydan till själviskhet. rätt

nästa kapitel