Församlingsdisciplin

(260)(260) När man skall ta itu med felande medlemmar i församlingen måste Guds folk omsorgsfullt följa den undervisning som Frälsaren ger i Matt. kap. 18. rätt

(260)Människorna är Kristi egendom, köpta av Honom för ett högt pris och knutna till Honom med den kärlek som Han och Hans Fader har uppenbarat för dem. Hur försiktiga bör vi därför inte vara i våra handlingar mot varandra! Människor har ingen rätt att tänka ont om sina medmänniskor. Medlemmarna i församlingen har ingen rätt att följa sina egna påfund och benägenheter, när de tar itu med medlemmar som har begått fel. De bör inte ens låta sina fördomar angående den felande komma till uttryck, för när de gör detta, för de den onda surdegen in i andras sinnen. Ofördelaktiga rykten om en broder eller en syster går från den ene församlingsmedlemmen till den andre. Det begås fel och orättvisor på grund av en ovillighet från någons sida att följa de direktiv som getts av Herren Jesus. rätt

(260)”Om din broder försyndar sig, så gå åstad och förehåll honom det enskilt.” (Matt. 18:15.) Tala inte med andra om det felaktiga. En person får veta det, sedan ytterligare en och ytterligare en, och så växer ryktet ständigt och det onda förökas tills hela församlingen får lida. Låt saken bli ordnad ”i enrum”. Detta är Guds plan: ”Var icke för hastig att begynna en tvist; vad vill du eljest göra längre fram, om din vederpart kommer dig på skam? Utför din egen sak mot din vederpart, men uppenbara icke en annans hemlighet.” (Ords. 25:8, 9.) Se inte genom fingrarna med synd hos din broder, men tala inte med andra om honom, för då ökar du bara svårigheterna (261) och gör att tillrättavisningen kommer att se ut som hämnd. Tala honom tillrätta på det sätt som Guds ord anvisar. rätt

(261)Tillåt inte att kränkande känslor utvecklas till hat. Tillåt inte att såret blir inflammerat och slår ut i giftiga ord som smittar åhörarnas sinnen. Gå till din broder och tala i ödmjukhet och uppriktighet med honom om saken. rätt

(261)Vad förseelsen än gäller, åstadkommer den inte någon förändring i den plan Gud har lagt, när det gäller uppordnande av missförstånd och personliga förorätter. När man talar i enrum och i Kristi anda med den som har felat, kommer svårigheterna ofta att bli avlägsnade. Gå till den felande med ett hjärta som är fyllt av Kristi kärlek och sympati och sök att göra upp saken. Samtala lugnt och behärskat med honom. Låt inte vreda ord komma över dina läppar. Tala till honom på ett sätt som kan vädja till hans bättre omdöme. Kom ihåg dessa ord: ”Den som omvänder en syndare från hans villoväg, han frälsar hans själ från döden och överskyler en myckenhet av synder.” (Jak. 5:20.) rätt

(261)Ta med dig till din broder det botemedel som kan bota missnöjets sjukdom. Gör din del för att hjälpa honom. Betrakta det som en förmån såväl som en plikt att göra detta med hänsyn till enheten och friden i församlingen. Om han vill höra på dig, har du vunnit honom som en vän. rätt

(261)Hela himmelen är intresserad av samtalet mellan den som blivit förorättad och den som har förgått sig. När den felande tar emot en tillrättavisning som ges i Kristi kärlek, erkänner sitt fel och ber om förlåtelse av Gud och av sin broder, blir hans hjärta fyllt med himmelskt ljus. Striden är avslutad. Vänskap och tillit har återupprättats. Kärlekens olja avlägsnar den sårighet som förorätten har fört med sig. Guds Ande (262) binder hjärta till hjärta och det uppstår jubel i himmelen över den enighet som återupprättats. rätt

(262)När de som på detta sätt förenats i kristen gemenskap beder till Gud och lovar sig själva att handla rättfärdigt, att älska barmhärtighet och att vandra i ödmjukhet inför Gud, skall stor välsignelse komma till dem. Om de har gjort fel mot varandra, fortsätter de på bekännelsens, ångerns och återupprättelsens väg, fast beslutna att ställa allt till rätta med varandra. Detta är att uppfylla Kristi lag. rätt

(262)”Men om han icke lyssnar till dig, så tag med dig ännu en eller två, för att ’var sak må avgöras efter två eller tre vittnens utsago’.” (Matt. 18:16.) Ta med dig sådana som är andligt sinnade och tala med den felande om hans felsteg. Han kanske lyssnar till brödernas förenade vädjan. När han ser att de alla är av samma åsikt kanske hans sinne blir upplyst. rätt

(262)”Lyssnar han icke till dem”, vad skall då göras? Skall några få personer i ett styrelsemöte ta på sig ansvaret att utesluta den vilsegångne från församlingen? ”Lyssnar han icke till dem, så säg det till församlingen.” (Matt. 18:17.) Låt församlingen fatta beslut med avseende på dess medlemmar. rätt

(262)”Lyssnar han ej heller till församlingen så vare han för dig såsom en hedning och en publikan.” (Vers 17 s.d.) Om han inte vill lyssna på vad församlingen säger, om han motsätter sig alla bemödanden som görs för att vinna honom tillbaka, vilar ansvaret på församlingen att avskilja honom som medlem. Hans namn bör strykas ur böckerna. rätt

(262)Ingen funktionär i församlingen bör ge råd, inte någon styrelse rekommendera, inte någon församling bestämma att en syndares namn skall strykas ur församlingens böcker innan den undervisning som Kristus har gett, har blivit noggrant följd. När man har följt denna undervisning (263) står församlingen utan ansvar inför Gud. Man får då låta det onda träda fram som det är och få det avlägsnat, så att det inte skall utbreda sig vidare och vidare. Friskheten och renheten i församlingen måste bevaras för att den skall kunna stå obefläckad inför Gud, iförd Kristi rättfärdighets klädnad. rätt

(263)Om däremot den felande omvänder sig och böjer sig under Kristi disciplin, bör han få tillfälle till en ny prövotid. Och även om han inte omvänder sig, t.o.m. om han står utanför församlingen, har Guds tjänare alltjämt en uppgift att utföra för honom. De skall med allvar söka att leda honom till omvändelse. Och om han böjer sig för den Helige Andes påverkan, och genom att bekänna och avstå från sin synd ger bevis på att han är omvänd, skall man förlåta honom och bjuda honom välkommen tillbaka till församlingen, hur graverande hans försyndelser än må ha varit. Hans bröder skall uppmuntra honom på den rätta vägen och behandla honom som de skulle vilja bli behandlade om de vore i hans ställe, medan de själva måste passa på så att inte också de blir frestade. rätt

(263)”Sannerligen säger jag eder: Allt vad I binden på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad I lösen på jorden, det skall vara löst i himmelen.” (Matt. 18:18.) rätt

(263)Detta uttalande har behållit sin kraft under alla tidsåldrar. Till församlingen har delegerats makten att handla i Kristi ställe. Den är Guds redskap för att bevara ordning och disciplin bland Guds folk. Till den har Herren delegerat makten att avgöra alla frågor som berör dess välbefinnande, renhet och ordning. På den vilar ansvaret att utesluta från församlingsgemenskapen sådana som är ovärdiga och som genom sitt okristliga beteende skulle bringa vanära över sanningen. Allt det som församlingen gör i överensstämmelse med de anvisningar som har getts i Guds ord, kommer att bli bekräftat i himmelen. rätt

(263)Saker med allvarlig betydelse kommer att läggas fram för att (264) församlingen skall avgöra dem. När Guds tjänare som är tillsatta av Honom som vägledare för Hans folk har utfört sin del, skall de överlåta hela saken till församlingen för att det skall råda enighet om de beslut som fattas. rätt

(264)Herren vill att Hans efterföljare skall visa stor omsorg i sin behandling av varandra. De skall upplyfta, återupprätta och läka. Men i församlingen får det inte förekomma någon försummelse av det rätt slags disciplin. Medlemmarna skall betrakta varandra som elever i en skola och lära sig att utveckla en karaktär som är deras höga kallelse värdig. I församlingen här nere skall Guds barn beredas för den stora återföreningen med församlingen där ovan. De som lever i harmoni med Kristus här nere kan se fram emot ett oändligt liv i de återlöstas familj.

*****

(264)Guds kärlek till den fallna människofamiljen är en egendomlig uppenbarelse av kärlek – en kärlek som har sitt ursprung i nåd. Alla människor är nämligen ovärdiga. Nåd förutsätter ovärdighet hos den som är föremål för dess tillämpning. Det är på grund av synden som nåden kom till aktiv användning.

*****

(264)Kanske det är så att mycket arbete behövs i ditt karaktärsbyggande, att du är en rå sten som måste huggas till och poleras för att den skall kunna fylla en plats i Guds tempel. Du får inte bli förvånad om Gud med hammare och mejsel hugger av de skarpa kanterna i din karaktär till dess att du är lämpad att fylla den plats Han har för dig. Ingen människa kan utföra detta arbete. Bara Gud kan utföra det. Och var förvissad om att Han inte kommer att slå ett enda onödigt slag. Varje slag sker i kärlek och med din eviga lycka för ögonen. Han känner dina svagheter och Han arbetar för att återupprätta, inte för att ödelägga. rätt

nästa kapitel