Till lärarna vid våra skolor

(267)(267) Mina kära bröder och systrar!
Herren kommer att verka för alla dem, som vandrar ödmjukt inför Honom. Han har gett er en förtroendeställning. Vandra nogsamt inför Honom. Gud håller Sin hand på rodret. Han kommer att föra skeppet förbi klipporna och in i den trygga hamnen. Han kommer att använda Sig av de svaga här i världen, för att gäcka de mäktiga. rätt

(267)Min bön är, att ni skall göra Gud till er Rådgivare. Ni ansvarar inte för någon person, utan står under Guds ledning. Håll er nära Honom. Ha inte världsliga uppfattningar som ledstjärna. Låt inga avsteg göras från Herrens arbetssätt. Använd aldrig vanlig eld, utan den heliga eld, som Herren antänt. rätt

(267)Var vid gott mod under arbetet. I många år har jag framhållit för vårt folk behovet av lika stor fysisk som mental ansträngning under de ungas utbildning. Men för dem, som aldrig upplevt värdet av instruktionen om att varva praktisk utbildning med studiet av böcker, är det vanskligt att förstå och genomföra de givna anvisningarna. rätt

(267)Gör ert bästa, för att hos era elever ingjuta de välsignelser, som Gud har gett er. Med en djup, uppriktig önskan om att hjälpa dem, skall ni öppna vetandets dörr för dem. Nalkas dem ordentligt. Med mindre lärare äger överlopp i hjärtat på Kristi kärlek och mildhet, kommer de att visa överlopp på en kärv, dominerande mästares anda. rätt

(267)Herren önskar, att ni skall lära er att använda evangelii nät. För att arbetet skall bli framgångsrikt, måste maskorna i nätet sitta tätt. Tillämpandet av Skrifterna måste vara sådant, att betydelsen är lätt att uppfatta. Gör sedan ert bästa, för att dra in (268) nätet. Gå rakt på poängen. Oavsett hur mycket en person vet, är kunskap intet värd, med mindre han förmår att förmedla den till andra. Låt värmen hos er röst, dess djupa känsla, göra ett intryck på hjärtan. Uppmana ivrigt era elever, att de skall överlämna sig åt Gud. ”Håll er kvar i Guds kärlek, medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus i sin barmhärtighet skall ge er evigt liv. Sådana som tvivlar skall ni vara barmhärtiga mot och frälsa genom att rycka dem ur elden. Mot andra skall ni också vara barmhärtiga, dock med fruktan, så att ni till och med avskyr deras livklädnad som är nersmutsad av köttet.” Jud. 1:21-23. När ni följer Kristi föredöme, kommer er lön att bli omfattande: Ni kommer att se, hur eleverna blir vunna av Honom. rätt

(268)Intensiva ansträngningar
Israels Herre Gud hungrar efter frukt. Han manar Sina arbetare till, att förgrena sig mer, än de gör. Han önskar, att de skall göra världen till sitt arbetsfält, i stället för att endast verka för våra församlingar. Aposteln Paulus färdades från ort till ort och förkunnade sanningen för dem sittande fast i villfarelsens mörker. I Korint var han verksam i ett år och sex månader, och bevisade den gudomliga naturen hos sitt uppdrag, genom att bygga upp en blomstrande församling bestående av judar och hedningar. Kristus begränsade aldrig Sina mödor till en plats. De små och stora städerna i Palestina genljöd av sanningarna, som kom ur Hans mun. Kristi hälsning till världen
Bergspredikan är himmelens välsignelse till världen, ett besked från Guds tron. Den förmedlades till mänskosläktet, för att för detta utgöra pliktens lag och himmelens ljus, dess hopp och tröst vid förtvivlan. Här uttalar predikanternas Furste, Mästerläraren, de ord, som Fadern gav Honom att säga. rätt

(268)(269) Salighetsprisningarna är Kristi hälsning, fast inte bara till de troende, utan till hela den mänskliga familjen. Han tycks för ett ögonblick ha glömt bort, att Han befinner Sig i världen och inte i himmelriket. Välsignelser flödar från Hans läppar såsom det frisläppta vattnet från en sedan länge förseglad ström med rikt liv. rätt

(269)Kristus lämnar oss inte osäkra på de karaktärsdrag, som Han alltid kommer att erkänna och välsigna. Han vänder Sig bort ifrån världens äregiriga älsklingar till dem, som dessa inte vill kännas vid, och tillkännager en välsignelse över var och en, som tar emot Hans ljus och liv. För de andligen fattiga, de ödmjuka, de saktmodiga, de sörjande, de föraktade, de förföljda, öppnar Han sin tillflykts armar och säger: ”Kom till mig, . . . så skall jag ge er vila.” Matt. 11:28. rätt

(269)Kristus kan betrakta världens elände utan skuggan av sorg över, att ha skapat människan. I hennes hjärta ser Han mer än synd, mer än olycka. I Sin oändliga visdom och kärlek ser Han människans möjligheter, den nivå hon förmår att uppnå. Han vet, att ehuru människor har missbrukat Guds barmhärtighet och ödelagt den värdighet Han skänkt dem, blir likväl Skaparen förhärligad genom deras lösköpande. rätt

(269)Bergspredikan är ett exempel på, hur vi skall undervisa andra. Vilka besvär har inte Kristus gått igenom, för att skingra andliga gåtors dimma och göra dem till entydiga, enkla sanningar! I Hans undervisning förekommer det ingenting vagt, ingenting svårförståeligt. rätt

(269)”Då började han tala och undervisa dem”. Matt. 5:2. Han uttalade varken Sina ord med en viskning, eller med barskhet eller vresighet. Han talade med klarhet och eftertryck, med allvarlig, övertygande kraft. rätt

(269)”När Jesus hade avslutat detta (270) tal, var människorna mycket förvånade över hans undervisning, ty han undervisade dem med auktoritet och inte som deras skriftlärda.” Matt. 7:28, 29. rätt

(269)Ett uppriktigt studium under bön av Bergspredikan kommer att bereda oss för, att förkunna sanningen, att ge åt andra det ljus vi har fått. Först skall vi inte överskatta vår egen andlighet, utan med ödmjuka hjärtan ta emot sanningens grundsatser och leva ut dem i fullkomlig lydnad. Detta kommer att medföra fröjd och frid. På så vis äter vi Guds Sons kött och dricker vi Hans blod, samt blir vi starka i Hans kraft. Våra liv blir ett med Hans. Vår ande, våra böjelser, våra vanor, styrs av Hans vilja, om vilken Gud tillkännagav: ”’Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje.’” Matt. 3:17. rätt

(270)Orden, som Kristus talade på Lycksaligprisningarnas Berg, kommer att behålla sin makt för alltid. Varje mening utgör en ädelsten från sanningens skattkammare. Principerna, som formulerades under detta tal, gäller för alla tider och för alla samhällsklasser. Med gudomlig kraft uttryckte Kristus Sin tro och Sitt hopp, medan Han pekade ut grupp efter grupp som salig, därför att de format rättfärdiga karaktärer. Genom att i tro på Livgivaren leva Hans liv, kan var och en nå den standard, som Han lyfte upp i Sina ord. Är inte ett dylikt uppnående värt livslång, outröttlig ansträngning? rätt

(270)Världen är ur led. När vi betraktar bilden, verkar utsikterna avskräckande. Dock hälsar Kristus med hoppfull försäkran precis de män och kvinnor, som orsakar oss bevikelse. Hos dem ser Han kvalifikationer, som kommer att göra det möjligt för dem att bekläda en plats i Hans vingård. Om de oavlåtligt vill lära sig av Honom, kommer Han att genom Sin försyn göra dem till män och kvinnor lämpade att utföra ett arbete, som inte ligger bortom deras förmågor; genom ingjutandet av den Helige Ande kommer Han att skänka dem talets gåva. rätt

(270)Många av de öde, obearbetade fälten måste besökas av nybörjare. Frälsarens positiva syn på världen kommer att tända tillförsikt hos många arbetare, som, om de börjar i ödmjukhet, och lägger manken till, kommer att visa sig vara de rätta männen för tid och omständighet. Kristus ser världens samlade misär och uppgivenhet. Anblicken härav skulle nästan krossa somliga av våra arbetare med en förnimmelse av modstulenhet. De skulle knappt veta, hur de ens skulle börja att leda män och kvinnor till första stegpinnen. Deras precisa tillvägagångssätt är av föga värde. De skulle stå ovanför de lägre stegpinnarna och säga: ”Kom upp till oss.” Men de stackars själarna vet inte, var de skall sätta sina fötter. rätt

(271 )Kristus uppmuntras i Sitt hjärta av åsynen av dem, som är fattiga i ordets alla betydelser; uppmuntras av åsynen av de illa behandlade, som är saktmodiga; uppmuntras av den synbarligen otillfredsställda hungern efter rättfärdighet, av mångas oförmåga att ens börja härvidlag. Han välkomnar, så att säga, just det sakernas tillstånd, som skulle göra många pastorer förtvivlade. Han rättar till vår vilsegångna fromhet, Han lägger bördan för arbetet med de fattiga och nödlidande på världens hårda ställen på män och kvinnor, som har hjärtan, (272) vilka kan känna för de okunniga och för dem, som halkat vid sidan av vägen. Herren lär dessa arbetare, hur arbetarna skall bete sig, för att bemöta dem, som Han önskar att hjälpa. De kommer att känna sig uppmuntrade, när de ser dörrar öppnas för dem, så att de kan träda in på områden, där de kan bedriva hälsomissionsarbete. Eftersom de har föga självförtroende, ger de Gud hela äran. Deras händer må vara grova och oskickliga, men deras hjärtan är mottagliga för förbarmande; de är fyllda av en uppriktig önskan om, att göra något för att lindra det omfattande lidandet; och Kristus är där för att bistå dem. Han verkar genom dem, som känner igen barmhärtighet mitt i eländet, vinst mitt i förlusten av allting. När världens Ljus passerar förbi, framträder förmåner i alla prövningar, ordning i kaos, Guds framgång och visdom i det, som tett sig som ett misslyckande. rätt

(272)Mina bröder och systrar, kom nära människorna i er verksamhet. Lyft upp de nedslagna. Se stora olyckor som dolda välsignelser, elände som uttryck för förbarmande. Verka på så sätt, att hopp skjuter upp i stället för förtvivlan. rätt

(272)Vanligt folk skall inta sin plats som arbetare. Genom att dela nästans sorger såsom Frälsaren delade mänsklighetens sorger, kommer de att med trons öga se, hur Han verkar med och genom dem. rätt

(272)”HERRENS stora dag är nära, ja, nära, och den kommer med hast.” Sef. 1:14. Åt varje arbetare skulle jag säga: Gå ut i ödmjuk tro, så kommer Herren att vandra tillsammans med er. Var dock vaksamma och bed. Detta är hörnstenen i ert arbete. Kraften är Guds. Verka i beroende på Honom. Kom ihåg, att ni är Hans medarbetare. Han är er hjälpare. Er styrka kommer från Honom. Han kommer att vara er visdom, er rättfärdighet, er helgelse, er förlossning. Bär Kristi ok, iför er varje dag Hans ödmjukhet och saktmod. Han kommer att vara er Tröst, er Vila. rätt

(273)Kraft från höjden
(273) Såsom den gudomliga förläningen – den Helige Andes kraft – gavs till lärjungarna, kommer den att ges i dag till alla, som söker den på rätt sätt. Den kraften allena förmår att göra oss frälsningsbara och lämpliga för salarna där ovan. Kristus vill skänka oss en välsignelse, som gör oss helgade. ”Detta har jag talat till er”, säger Han, ”för att min glädje skall vara i er och för att er glädje skall bli fullkomlig.” Joh. 15:11. Glädje i den Helige Ande är hälsogivande, livsgivande glädje. Genom att ge oss Sin Ande, ger Gud oss Sig Själv. Därmed gör Han Sig till en källa med himmelska inflytanden, för att skänka världen hälsa och liv. rätt

(273)När nu Gud så rundhänt tilldelar er Sina gåvor, kom ihåg att det är som sig bör, att ni återbördar dem till Givaren med ränta, genom att de ingjuts i andra. För ljus och fröjd samt frid in i andras liv. Varje dag behöver vi tuktas, genom att jaget läggs i stoftet. Härigenom blir vi redo, att ta emot den himmelska gåvan, fast inte för att lägga undan den, inte för att beröva Guds barn Hans välsignelse, utan för att föra den vidare i all dess rika fullhet till andra. När vore vi i större behov, än nu, av ett öppet hjärta för att ta emot, ja, så att säga ha ont av dess längtan efter, att ingjuta välsignelsen hos andra? rätt

(273)Det är vår kristna skyldighet, att i stor omfattning dra nytta av skattkammaren med gudomlig kunskap. Gud vill att vi skall få ta emot mycket, för att vi skall kunna föra mycket vidare. Han önskar, att vi skall vara kanaler, varigenom Han rikligen kan förläna Sin nåd till världen. rätt

(273)Låt era böner kännetecknas av uppriktighet och tro. Herren är villig, att göra för oss ”långt mer än allt vi ber om eller tänker”. Ef. 3:20. Tala om detta; bed om detta. Uttryck ingen otro. Vi har inte råd med, att låta Satan se att han har förmågan till, att göra våra anleten bleka och våra liv trista. (274) Bed i tro. Och se till, att ni får era liv i samklang med era vädjanden till Herren, så att ni också erhåller välsignelserna, som ni ber för. Låt inte tron försvagas, ty de mottagna välsignelserna står i förhållande till den uttryckta tron. ”’Som ni tror skall det ske med er.’” ”Allt vad ni ber om i er bön skall ni få, när ni tror.’” Matt. 9:29; 21:22. Bed, tro, fröjdas. Sjung lovsånger till Gud, eftersom Han har besvarat era böner. Ta Honom på Hans ord. ”. . . den som har gett oss löftet är trofast.” Hebr. 10:23. Inte en enda uppriktig hemställan går om intet. Kanalen är öppen; strömmen flyter fram. Den för med sig helande verkan, ja, släpper fram ett återställande flöde av liv och hälsa samt frälsning.

*****

(274)Åt varje lärare ges den heliga förmånen, att företräda Kristus. Och när lärare strävar efter att göra det, kan de vila i den betryggande övertygelsen om, att Frälsaren är nära dem, att Han ger dem ord att tala å Hans vägnar, att Han pekar ut sätt, varpå de kan ge prov på Hans förträfflighet. rätt

(274)Lärare ställs inför många prövningar. Avskräckande vanskligheter trycker ned modet, när de upptäcker att eleverna inte alltid uppskattar deras mödor. Satan försöker att slå dem med kroppsliga åkommor, i hopp om att komma dem att muttra mot Gud, att glömma bort Hans godhet, Hans barmhärtighet, Hans kärlek och den översvinnligen tunga härlighet, som väntar segraren. I stället skulle de minnas, att Gud använder Sig av prövningar, för att deras förtroende för Honom skall bli felfritt. Han vakar alltid över dem, och om de i sina bryderier blickar hän till Honom i tro, kommer Han att ta dem ut ur ugnen förfinade och renade som guld härdat i elden. Han låter prövningar drabba dem, för att dra dem närmare Sig, men Han lägger inte tyngre börda på dem, än att de förmår att bära den. Och Han tillkännager: ”Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig.” Hebr. 13:5. Han står alltid (275) beredd, att befria dem, som litar på Honom. Den hårt ansatte, svårt prövade läraren bör säga så här: ”Om han så dödar mig, skall jag ändå lita på honom.” ”Fikonträdet blomstrar inte mer, och vinstocken ger ingen skörd. Olivträdets frukt slår fel, och fälten ger ingen föda. Fåren rycks bort ur fållorna, och ingen boskap finns i stallen. Men jag vill jubla i HERREN och glädja mig i min frälsnings Gud.” Job 13:15 [KJV]; Hab. 3:17, 18.

*****

(275)Elever, samverka med era lärare. Genom att göra det, skänker ni dem hopp och mod. Därmed hjälper ni dem, och samtidigt underlättar ni era egna framsteg. Kom ihåg, att det i mångt och mycket beror på er, huruvida era lärare skall lyckas, och deras verk erkännas som en framgång. rätt

(275)I ordets verkliga betydelse skall ni vara lärjungar, ni skall se Gud bakom läraren, och läraren samarbeta med Honom. rätt

(275)Era tillfällen att arbeta försvinner raskt. Ni har inte tid med egoism. Det är endast när ni ärligen söker att lyckas, som ni verkligen kommer att bli lyckliga. Skoltidens möjligheter är dyrbara. Gör livet som elev det bästa tänkbara. Ni kommer att vara elever endast en gång i livet. Och det kommer an på er, om ert verk skall bli en framgång eller ett misslyckande. I och med att ni blir kunniga om Bibeln, samlar ni skatter att ge till andra. rätt

(275)I fall en av era kamrater har svårt för, då skall ni förklara den del av lektionen eller läxan som han inte förstår. Detta kommer att främja er egen förståelse. Använd enkla ord; uttryck era tankar på ett språk, som är tydligt och lätt att begripa. rätt

(276)Genom att bistå klasskamraten, bistår ni lärarna. (276) Och det händer ofta, att någon med ett uppenbarligen trögt sinne snabbare får grepp om saker och ting framförda av en annan elev, än av en lärare. rätt

(276)Det är detta slags samarbete, som Kristus berömmer och gillar. Den Store Läraren står bredvid er, för att stötta er, när ni hjälper den trögfattade. rätt

(276)Under er tid vid skolan kan ni få tillfälle, att för de fattiga och de okunniga berätta om de vidunderliga sanningarna hos Guds ord. Ta vara på varje sådan möjlighet. Herren kommer att välsigna varje ögonblick, som läggs ned på detta.

*****

(276)Vi lever i en tid, då Satan lägger ned all sin kraft på att hindra och betvinga dem, som arbetar i Guds tjänst. Men vi får icke misslyckas, eller tappa modet. Vi måste uppamma större tro på Gud. Vi måste lita på Hans Levande Ord. Med mindre vårt grepp om himmelen blir starkare, kommer vi aldrig att kunna stå emot mörkrets krafter, som kommer att märkas och kännas av inom varje verksamhetsgren.

*****

(276)Jordens brunnar kommer ofta att vara tomma, dess källor att torka ut; men hos Kristus finns det ett levande källsprång, som vi ständigt kan hämta vatten ur. Hur än mycket vatten vi hämtar och ger åt andra, kommer den brunnen likväl att aldrig sina. Vi riskerar inte att tömma källan; ty Kristus är sanningens outtömliga källsprång.

*****

(277)Den sedelära, som evangeliet inpräntar, vidgår ingen annan nivå, än Guds fullkomliga sinne, Hans vilja. Alla rättfärdiga karaktärsdrag dväljs hos Gud som en fulländad, samstämmig helhet. Var och en, som tar emot Kristus som sin personlige Frälsare, äger förmånen att ha alla dessa egenskaper. Sådan är helighetens vetenskap. rätt

nästa kapitel