Vittnesbörd för Församlingen, Band 9 kapitel 35. Från sida 281ren sida tillbaka

"Jag är en helt ung man"

(281) (281) Vid början av sin regeringstid bad Salomo: ”Nu har du, Herre, min Gud, gjort din tjänare till konung efter min fader David; men jag är en helt ung man, som icke rätt förstår att vara ledare och anförare.” (1 Kon. 3: 7.) rätt

(281)Salomo hade efterträtt sin fader David på Israels tron. Gud visade honom stor ära och som vi vet blev han senare den störste, den rikaste och den visaste konung som någonsin har suttit på en jordisk tron. Tidigt under sin regeringstid fick Salomo av den helige Ande klart för sig hur allvarligt hans ansvar var. Även om han hade rika gåvor och förmågor förstod han, att utan gudomlig hjälp var han som en oerfaren ung man för svag för att kunna ta på sig detta ansvar. Salomo var aldrig så rik eller så klok eller så verkligt stor som då han bekände inför Herren: ”Jag är en helt ung man, som icke rätt förstår att vara ledare och anförare.” rätt

(281)Det var i en dröm som Herren visade sig för honom och sade: ”Bed mig om vad du vill att jag skall giva dig” (vers 5), och Salomo gav då uttryck åt sin känsla av hjälplöshet och behov av gudomlig vägledning. Han fortsatte: ”’Din tjänare är här bland ditt folk, det som du har utvalt, ett folk, som är så talrikt, att det icke kan räknas eller täljas för sin myckenhets skull. Så giv nu din tjänare ett hörsamt hjärta, så att han kan vara domare för ditt folk och skilja mellan gott och ont; ty vem förmår väl eljest att vara domare för detta ditt stora folk?’ rätt

(281)Detta, att Salomo bad om sådant, täcktes Herren. Och Gud sade till honom: ’Eftersom du har bett om sådant och icke bett om långt liv, ej heller bett om rikedomar eller bett om (282) dina fienders liv, utan har bett om att få förstånd till att akta på vad rätt är, se, därför vill jag göra, såsom du önskar; se, jag giver dig ett så vist och förståndigt hjärta, att din like icke har funnits före dig och att din like ej heller skall uppstå efter dig. Därtill giver jag dig ock, vad du icke har bett om, nämligen både rikedom och ära, så att i all din tid ingen konung skall vara din like. Och om du vandrar på mina vägar, så att du håller mina stadgar och bud, såsom din fader David gjorde, då skall jag låta dig länge leva. Därefter vaknade Salomo och fann, att det var en dröm. Och när han kom till Jerusalem, trädde han fram inför Herrens förbundsark och offrade brännoffer och frambar tackoffer; och därefter gjorde han ett gästabud för alla sina tjänare.” (1 Kon. 3: 8-15.) rätt

(282)Alla som innehar ansvarsfulla poster behöver lära sig det som Salomos ödmjuka bön undervisar om. De måste ständigt tänka på att ansvar och position aldrig kommer att förändra karaktären eller göra en människa ofelbar. Ju högre ställning en människa innehar och ju större ansvar hon bär, dess mer vidsträckt blir det inflytande hon utövar och dess nödvändigare blir det att hon känner sitt beroende av Guds visdom och kraft, och att hon utvecklar den bästa och mest helgade karaktär. De som tar på sig stort ansvar i Guds sak bör alltid tänka på att när Gud har kallat dem till denna uppgift har han också kallat dem till att vandra varsamt inför honom och inför sina medmänniskor. I stället för att betrakta det som sin plikt att förordna, diktera och befalla, bör de inse att de själva måste söka vägledning. När en arbetare med stort ansvar underlåter att lära sig detta, kommer det att vara bättre både för honom och för (283) Guds verk ju förr han befrias från sitt ansvar. Position ger aldrig vare sig helgelse eller upphöjd karaktär. Den som ärar Gud och håller hans bud blir själv hedrad. rätt

(283)Den fråga som var och en i ödmjukhet bör ställa sig själv är denna: ”Är jag lämplig för denna uppgift? Har jag lärt mig att vandra Herrens vägar och handla rätt och rättfärdigt?” Frälsarens jordiska exempel har getts oss för att vi inte skall vandra i vår egen kraft, utan för att var och en av oss skall betrakta sig själv som ”en helt ung man”, som Salomo uttryckte det. rätt

(283)Guds efterföljare som hans älskade barn
Varje sant omvänd människa kan säga: ”Jag är ännu ganska ung men jag är dock ett Guds barn.” Det var till oändlig kostnad som förutsättningar skapades för att mänskligheten skulle kunna återföras till att bli söner och döttrar till Gud. I begynnelsen skapade Gud människorna till sin avbild. Våra första föräldrar lyssnade till frestarens röst och gav efter för Satans makt. Men människan överlämnades inte att skörda resultaten av det onda hon valt. Löfte om en befriare gavs. ”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan”, sade Gud till ormen, ”och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.” (1 Mos. 3:15.) Redan innan de hade fått höra att törne och tistlar, sorg och möda skulle bli deras lott eller att de måste återvända till den jord av vilken de hade kommit, fick de del av de ord som inte kunde annat än skänka dem hopp. Allt som hade gått förlorat genom att de hade gett efter för Satan skulle återvinnas av Kristus. rätt

(283)Guds Son gavs för att frälsa mänskligheten. I obeskrivligt lidande betalade den syndfrie för de syndfulla det pris som måste betalas för att rädda den mänskliga familjen från ödeläggarens makt och återupprätta den till (284) Guds avbild. De som tar emot den frälsning som erbjuds dem i Kristus kommer att ödmjuka sig inför Gud som hans barn. rätt

(284)Gud vill att hans barn skall be om det som gör det möjligt för honom att uppenbara sin nåd för världen genom dem. Han vill att de skall söka hans råd och erkänna hans kraft. Kristus ställer kärlekens krav på alla dem för vilka han har gett Sitt liv. De måste lyda honom om de skall kunna få del av den glädje som han har i beredskap för alla dem som återspeglar hans väsen här. Det är nyttigt för oss att vara medvetna om vår svaghet. Då kommer vi nämligen att söka den styrka och det förstånd som Fadern älskar att ge sina barn i deras dagliga strid mot ondskans makter.

------------
rätt

(284)Även om utbildning, undervisning och råd av sådana som har erfarenhet är väsentliga, skall våra arbetare läras att de inte får helt lita på någon annan människas omdöme. Som Guds fria medarbetare skulle de begära visdom från honom. När den som skall växa in i arbetet helt förlitar sig på någon annans tankar, godtar hans planer och inte går vidare, ser han enbart genom denne mans ögon och är i detta avseende endast ett eko av en annan.

------------
rätt

nästa kapitel