(42)Gud fordrar av dem som bekläda ansvarsfulla poster inom sabbatsskolans verksamhet, att de skola avlägga all egoism och att de skola upphöra att lita blott på sig själva och hänga fast vid sina egna meningar. Kommer ett budskap till dig, som du icke förstår, så var mycket noga med att ta reda på de grunder, som hudbäraren ger, i det du sammanför skriftställe med skriftställe för att komma till klarhet om det finner stöd i Guds ord eller ej. Tror du, att den ståndpunkt, som intages, icke kan försvaras med Guds ord, eller att den ståndpunkt, du intager angående detta ämne, icke kan motsägas, så framhåll dina skäl; ty du skall icke rubbas från din övertygelse genom att ställas inför villfarelse. Det är varken dygd eller manlighet att föra ett ständigt krig i mörker, där du sluter till dina ögon, för att du icke skall se, täpper till dina öron, för att du icke skall höra, och förhärdar ditt hjärta i okunnighet och vantro, för att du icke skall behöva ödmjuka dig och medgiva att du mottagit nytt ljus angående vissa sanningspunkter. Frälsarens förmaning att rannsaka skriften efterkommes icke genom att man avhåller sig från att undersöka sanningen. Är det att söka efter dolda skatter, att kalla frukterna av en annans arbete för ett värdelöst sammelsurium och ej alls företa någon undersökning för att se, om ej i den samling tankar, man fördömer, dock kunde finnas ovärderliga sanningsskatter? Vilja de som ännu behöva att lära nästan allting, hålla sig borta från det ena mötet efter det andra, där de dock kunde få tillfälle till att undersöka de budskap som meddelas till folket, blott därför att de inbilla sig, att de åskådningar, sanningens lärare framhålla, måhända ej skulle överensstämma med det, de mena vara sanning? Så handlade även judarna på Kristi tid, emedan de hade onda, vantrogna hjärtan, som avveko från den levande Guden, och vi ha blivit varnade för att göra som de och ledas till att välja mörkret i stället för ljuset. Ingen enda av dem som inbilla sig, att de känna till och veta allt, äro för gamla eller för kloka för att kunna lära av den levande Gudens allra ringaste sändebud. - (S. S. W., juni 1892.) rätt nästa kapitel
|