| Väckelse och reformation bland adventfolket kapitel 1. Från sida 5 | ren sida tillbaka |
(5)a) Sanningens och religionsfrihetens fana, som svajade över grundläggarna av den evangeliska församlingen och över ålla Guds vittnen under de förflutna århundradena, har blivit överlämnad åt oss, som kämpa i den sista stora striden. Ansvaret för denna stora gåva vilar på dem, som Gud välsignat med stort ljus i hans ord. Vi måste anamma hans ord såsom den högsta auktoriteten i allt. Vi måste erkänna den värdsliga regeringsmakten såsom förordnad av Gud inom vissa gränser. Men när dess fordringar komma i strid med Guds fordringar, måste vi lyda Gud mer än människor. Guds ord måste uppböjas över alla mänskliga lagar. Ett ”Så säger Herren" får ej åsidosättas för ett ”Så säger staten.” Kristi krona måste upphöjas över alla jordiska regenters kronor. - Apostlagärningarna, s. 67-68. rätt (5)b) David hade erhållit sin makt av Gud, men han skulle utöva den blott i överensstämmelse med den gudomliga lagen. När han befallde någon att göra något, som var stridande mot Guds lag, så syndade den som lydde honom. ”Den överhet; som finnes, är förördnad av Gud”, men vi skola icke lyda den i något, som strider mot Guds lag. Aposteln Paulus framställer i sitt brev till korintierna den grundsats, vilken borde utgöra ledning för oss. Han säger: ”Varen mina efterföljare, såsom ock jag är Kristi.” Patr. och Prof., s. 783. rätt |