| Väckelse och reformation bland adventfolket kapitel 11. Från sida 106 | ren sida tillbaka |
(106)a) Det visades mig, att Guds folk icke skulle efterhärma världens moder. Några ha gjort detta och ha nära nog förlorat den säregna, heliga karaktär, som skulle känneteckna dem som Guds barn. Jag blev hänvisad till Guds forna folk och ledd till att jämföra deras kläder med de sista dagarnas klädemoder. Vilken skillnad, vilken förändring! Då voro kvinnorna icke så djärva som i dag. När de visad_ sig offentligt, betäckte de ansiktet med en slöja. I dessa sista dagar äro moderna skamlösa och oanständiga. De äro upptecknade i profetian. De ha först införts av den klass, över vilken satan vunnit fullständig kontroll, som ni sin försoffning (utan någon överbevisning av Guds Ande) ha överlämnat sig åt lösaktighet, så att de i girighet bedriva alla slags orena gärningar.” Om Guds föregivna folk icke i så hög grad hade övergivit Herren, skulle det ha funnits en tydlig skillnad mellan deras kläder och världens. - Test., Vol. l, p. 188-189. rätt (106)b) Jag blev hänvisad till följande skriftställen. Ängeln sade: ”De skola undervisa Guds barn.” ”Likaledes ,vill "jag att kvinnorna skola uppträda i hövisk dräkt, att de blygsamt och tuktigt pryda sig, icke med hårflätningar och guld eller pärlor eller dyrbara kläder, utan med goda gärningar, såsom det höves kvinnor som vilja räknas för gudfruktiga.” ”Eder prydnad vare icke den utvärtes prydnaden, den som består i hårflätningar och påhängda gyllene smycken eller i eder klädedräkt. Den vare fastmer hjärtats fördolda människa, smyckad med den saktmodiga och stilla andens oförgängliga väsende; ty detta är dyrbart inför Gud. På sådant sätt prydde sig ju ock fordom de heliga kvinnorna, de som satte sitt hopp till Gud och underordnede sig sina män.” 1Petr. 3:3-5. rätt (107)Unga och gamla, Gud prövar eder nu. I avgören själva edert eviga öde. Eder stolthet, eder böjelse att följa världens moder, edra fåfängliga konversationrt, eder själviskhet, allt är lagt i vågskålen, och det ondas vikt vittnar fruktansvärt mot eder. I ären fattiga, eländiga, blinda och nakna. Under det att det onda växer och slår djupa rötter förkräver det den goda säden, som blivit sådd i hjärtet; och snart skola de ord, som blevo givna beträffande Elis hus, också uttalas av Guds änglar beträffande eder: ”Edra missgärningar skola icke någonsin kunna försonas, vare sig med slaktoffer eller med någon annan offergåva.” - Test., Vol. l, p. 189-190. rätt (107)c) Herren har i en syn visat mig, att världs likställighet är rådande bland dem, som bekänna sig vara sabbatshållare. Och detta, såg jag, är en vanära både för deras egen bekännelse och för Guds sak. De förvända sin bekännelse till lögn. De tro icke, att de likna världen; men de äro så lika den i dräkt, samtal och uppförande, att det är egentligen ingen skillnad dem emellan. Jag såg dem pryda sina stackars dödliga kroppar, som vid vilket ögonblick som helst kunna bliva vidrörda av Guds finger och lagda på sjukbädden. O, huru de då gripas aven dödlig ångest, när de nalkas sitt sista ögonblick; och då blir den frågan viktigast för dem: ”Är jag beredd att dö? beredd att framstå för Gud i dom och genomgå rannsakning?” Frågas de då, vad de tänka om prydningen av sina kroppar, Och ha de någon känsla av våd det vill säga att vara bredda att framstå för Gud, så skola de svara, att kunde de gå tillbaka och genomleva sitt liv igen, skulle de rätta sina fel och avhålla sig från världens dårskap er J dess fåfänglighet och högmod, samt i stället pryda sina kroppar med en hövisk dräkt och sätta ett värdigt exempel för sin omgivning. De skulle leva till Guds ära och välbehag. " rätt (107)Huru kommer det till, att det är så svårt att vara ödmjuk och självförnekande? Det kommer sig därav, att de, som bekänna sig för kristna, ha icke dött från världen. Det är lättare att vara en kristen, sedan man helt och hållet frigjort sig från världen. Men många längta efter Egyptens köttgrytor. Men de, som önska att så mycket som möjligt likna världen och på samma gång anses som kristna, söka att inkomma på en annan väg och ingå icke genom den trånga porten och vandra icke på den smala vägen... rätt (108)Många kläda sig som världsmänniskor för att ha ett inflytande över andra. Men häri göra de ett farligt misstag. . . . rätt (108)De som säga sig tro på den tredje ängelns budskap, skada ofta Guds sak genom lättsinne, skämt och narri. Jag visades, att detta onda rådde överallt bland oss. Guds folks skulle ödmjuka sig inför Herren. Guds Israel bör sönderriva sina hjärtan och icke sina kläder. Man får sällan skåda den barnsliga enfalden i Kristus; man tänker mera på människors bifall än Guds misshag.. rätt (108)Jag såg, att några, som kalla sig sabbatshållare, förslösa många timnar genom att studera än det ena modet och än det andra för huru att pryda don stackars förgängliga kroppen. Kommen ihåg, att, medan I kläden eder som världen och gören eder så sköna som I kunnen, densamma kropp kanhända inom några dagar är en föda för maskar. Och medan I förskönen den för att behaga ögat, så döm I en andlig död. Gud hatar eder fåfänga, syndiga högfärd och han anser eder så som vitmenade gravar, invärtes fulla av fördärv och orenlighet.... rätt (108)Föräldrarna böra sätta ett sådant exempel, som är värt att följa. De borde utöva ett heligt inflytande i familjen, och deras klädedräkt borde vara sedesam, olika mot den världen omkring dem begagnar. Om de sätta något värde på sina barns eviga välfärd, så borde de bestraffa deras högmod, och varken genom ord eller handlingar uppmuntra det. O, vilken högmodsande Herren visade mig, härskade bland dem; som kalla sig Guds folk. Varje år har den förökats, till dess det nu är omöjligt att skilja dem, som kalla sig adventist-sabbatshållare, från världen omkring dem. Jag såg, att denna stolthet måste utrytas ur familjen. Mycket penningar ha utgivits. rätt (108)Mycket penningar ha utgivits för band och spetsar, för hattar, för kragar och för andra onyttiga saker, som brukas för att pryda kroppen med, medan Jesus, ärans konung, som gav sitt liv för att förlossa oss, bar en törnekrona. p å detta sätt var vår Mästares heliga huvud prytt. Han var ”en smärtornas man, och förtrogen med lidandet”. ”Han blev sargad för våra överträdelser och slagen för våra missgärningar; näpsten lades på honom, att vi skulle ha frid, och genom hans sår blevo vi helade.” Jes.53:3-5. Likväl kunna samma personer, som säga sig vara tvagna i Jesu blod, som utgöts för dem, kläda och utstyra sina stackars förgängliga kroppar och våga kalla sig efterföljare till den helige, självförsakande, ödmjuke förebilden. O, att alla kunde se det som Gud ser det. och har visat det för mig! rätt (109)Jag såg, att det yttre utseendet är ett tecken på vad som är i hjärtat. När man är utstyrd med band, kragar och onödiga saker, visar detta tydligt, att kärlek för dessa finnes i hjärtat. Och om icke dessa personer rensas från detta fördärv, kunna de aldrig se Gud, ty endast de, som äro rena i hjärtat, skola se honom. . . rätt (109)En stor likgiltighet råder i Israel med avseende på den fåfänglighet och likhet med världen, som råder mitt bland dem. Deras högmod, girighet, egenkärlek och kärlek till världen förökas varje månad. När Guds sam1ing får intränga, i deras hjärtan, så uppväcker den en åtrå efter att vara skild från världen, och de skola avlägga band, spetsar och kragar... rätt (109)Herren skall ha ett folk, som tydligt visar att det är skilt från världen. Och Gud anser dem icke längre för sina barn, när de önska att efterapa världens moder och, icke övervinner detta begär. De äro världens och mörkrets barn. De önska att likna världen så mycket som möjligt; och de, som säga, att de ha iklätt sig Kristus, ha i verkligheten därigenom avlagt honom och visa att de äro främlingar för Guds nåd och den milde och ödmjuke Jesus. Om de hade gjort sig kända med honom, skulle de vandra honom värdiga i allting. - Andl. erfarenh., s. 196-202. Test., Vol. 1, p. 131-137. rätt (109)d) En dag av hjärtslitande ångest ligger framför oss. Det blev visat mig, att skarpa vittnesbörd skulle bliva givna, och att de, som vilja akta på Herrens hjälp, skola undfå hans välsignelse. Men sabbatshållare ha ett verk att utföra: Det visades mig, att krinoliner äro en styggelse, och att envar sabbatshållares exempel skulle vara en anklagelse mot dessa löjliga moder, vilka blott äro en täckmantel för synden, och som härstamma från ett hus i Paris med dåligt rykte. Personer blevo visade mig, som förakta undervisningen, till och med då den kommer från himmelen. De skola komma med en eller annan ursäkt för att kunna kringgå det skarpaste vittnesbörd, och trots allt det ljus, som har givits, bära de krinoliner, emedan det är modernt, och våga att taga på sig följderna. rätt (110)Profetian i Jes. 3:dje kap. framställdes för mig såsom tillämplig på dessa sista dagar. Förmaningarna äro givna till Sions döttrar, som endas t tänka på modet och sitt utseende. Läs vers 2:5: "Dina män skola falla för svärd och dina hjältar i krig.” Det blev visat mig, att detta skriftställe skall gå i bokstavlig uppfyllelse. Unga män och kvinnor, som bekänna sig vara kristna, men icke äga någon kristlig erfarenhet och icke burit några bördor eller känt något personligt ansvar, skola bliva prövade. De skola ropa i stoftet och längta efter en erfarenhet, i Guds ting, som de så länge försummat att erhålla. Kriget upplyfter hjälmen på pannan; o Gud; beskydda nu ditt folk. - Test., Vol. l, p. 269-270. rätt |