Väckelse och reformation bland adventfolket kapitel 14. Från sida 116ren sida tillbaka

2. Förkastelse och skilsmässa. - Amos 3:3.

(116)a) Jag gråter sällan, dock nu äro mina ögon bländade av tårar, s mil falla på papperet, under det att jag skriver detta. Det kan hända, att inom kort all profetering bland oss skall vara slut, och den röst, som så länge skakat folket, skall icke längre störa dess andliga sömn. rätt

(116)När Gud skall utföra ett förunderligt verk på jorden, när heliga händer icke längre bära arken, då skall ett ve vila över folket. O, att du, just du, i dag hade insett, vad din frid tillhör! O, om vårt folk liksom Ninive av all makt ville omvända sig och av hela hjärtat tro, så att Gud kunde vända sin för skräckliga vrede från dem! rätt

(116)Jag är uppfylld med smärta och ångest, när jag ser föräldrar rätta sig eftervärlden och tillåta sina barn att följa världsliga exempel i en sådan tid som denna. Jag är uppfylld med förskräckelse, när tillståndet i de familjer, som bekänna sig tro den närvarande sanningen, blir visat mig. Ungdomens, "ja, till och med barnens laster äro nära nog otroliga. Föräldrarna veta icke, att hemliga laster förstöra och utplåna Guds bild i deras barn. De synder, som, karakteriserade sodomiterna, finnas bland dem. Föräldrarna äro ansvariga för att de icke ha uppfostrat sina barn till att älska och lyda Gud. De ha icke hål1it dem i tyglar, ej heller undervisat dem ,cm Herrens väg. De ha tillåtit dem att gå ut och komma hem när de velat, och att vara samman med världsliga kamrater. Detta världsliga inflytande, som motarbetar föräldrarnas undervisning och auktoritet, påträffas i stor utsträckning i så kallade goda sällskap. Genom deras kläder, utseende och nöjen omgiva de sig med en atmosfär, som är i strid mot Kristus. rätt

(117)Vår enda räddning är att stå som Guds avskilda folk. Vi få icke giva efter" en tum för detta släktes degenererade seder och moder; utan vi måste bibehålla en moralisk självständighet, i det vi icke förena oss med dem i deras lastfulla och avgudiska bruk. rätt

(117)Det fordras mod och självständighet att höja sig över den kristna världens religiösa standard. De följa icke Frälsarens exempel med. avseende på självförnekelse. De bringa inga offer, de söka beständigt att undvika korset, som Kristus förklarar, att alla hans lärjungar måste bära. - Test., Vol. 5, p. 77-78. rätt

(117)b) Vid den tid, då församlingens fara och förtryck är som störst, skall den lilla skaran, som vandrar i ljuset, bedrövas över den i landet rådande ogudaktigheten. Men de skola i synnerhet ropa till Gud för församlingen, emedan dess medlemmar efterfölja världen. rätt

(117)Dessa få trögna Jesu efterföljares böner skola heller icke vara förgäves. När Herren kommer som en hämnare, "skall han även komma som en beskyddare av alla dem, som ha behållit tron i dess renhet och ej befläckat sig med världen. Det är vid denna tid, som Gud har lovat att hämnas sina barn, som ropa till honom dag och natt, ehuru hans tålamod bidat en lång tid. " - Andliga erfarenheter, s. 288. - Test. Vol. 5, p. 210. rätt

(117)c) Men antikrists ande regerar nu i en sådan grad som aldrig förr. Vi ha orsak att utropa: "Fräls, Herre; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.” Jag vet att många tänka alltför grynnsamt om den nuvarande tiden. Dessa bekvämlighetsälskande själar skola omkomma i den allmänna förstörelsen. Vi skola dock icke förtvivla. Vi äro böjda att tro, att det icke kan finnas några trofasta kristna, när det icke finnas några trogna tjänare; men detta är icke fallet. Gud har lovat att när herdarna icke äro trogna, skall han själv ha omsorg om sin hjord. Gud har aldrig gjort hjorden helt beroende av mänsklig hjälp. Men tiden för församlingens rening närmar sig hastigt. Gud vill ha ett rent och trofast folk. I den stora sållningen, som snart skal äga rum, skola vi bättra vara i stånd att mäta Israels styrka. Tecknen visa, att tiden är nära, när Herren skall uppenbara, att han har tagit kastskoveln i sin hand, och han skall grundligt rena sin lada. rätt

(118)Dagarna nalkas, då stora svårigheter och förvirring skola råda. Satan, klädd som en ljusets ängel, skall, om möjligt, förföra de utvalda. Då skall det finnas många gudar och många herrar. Varje lärovind skall då blåsa. De, som ha överlämnat sig at den falskeligen så kallade vetenskapen, skola då icke vara ledare. "De, sam ha förlitat sig på förstånd, geni och talanger, skola då icke stå i spetsen för hären. De ha icke hållit jämna steg med ljuset. De, som ha visat sig vara otrogna, skola då icke bliva anförtrodda hjorden. "I det sista allvarliga verket skola endast få stora män deltaga. De äro självbelåtna och känna sig oberoende av Gud, och han kan icke använda dem. - Test., Vol. 5, pp.79-80. rätt

(118)d) I Oswego i staten New York visade Herren mig den 7 september 1850, att ett stort verk måste utföras för hans folk, innan det kunde bestå i striden på Herrens dag. Jag blev hänvisad till dem, som uttgiva sig för att vara adventister, men som förkasta den närvarande sanningen, och jag såg, att de vara fallna och att Herrens hand var bland dem för att splittra och skingra dem nu i insamlingstiden, så att de dyrbara utvalda, som finnas bland dem och som blivit vilseledda, kunna få sina ögon öppna och se deras verkliga ställning. Och nu, när sanningen framshålles för dem av Herrens sändebud, äro de beredda att böra och att se sanningens skönhet och harmoni somt att övergiva sin förutvarande omgivning och villfarelserna och i stället antaga den dyrbara sanningen och ställa sig där de kunna försvara sin ståndpunkt. - Adventbudskapet, s. 90-91. rätt

(119)e) Och du Kapernaum (sjundedags-adventisterna, som haft stort ljus), som varit upphöjd till himmelen (med avseende på privilegier), du skall störtas ned ända till helvetet. Ty om de kraftgärningar, som äro gjorda i dig, hade blivit gjorda i Sodom, så skulle det ha stått ännu i dag. Men jag säger eder, att det för Sodoms land skall på domens dag bli drägligare än för dig. Review and Herald, 1 aug. 1893. rätt

(119)f) Men det finna ingen förening mellan ljusets Furste och mörkrets furste, och det kan heller icke finnas någon förening mellan deras efterföljare.- När de kristna samtyckte till att förena sig med dem, som voro blott till hälften omvända från hedendomen, komma de in på en väg, som förde dem allt längre bort från sanningen. Satan jublade över, att det hade lyckats honom att bedraga ett så stort antal av Kristi efterföljare. Sedan utövade han en ännu kraftigare inflytelse över dem och uppeggade dem att förfölja de personer, som fortfarande voro trogna mot Gud. - Den stora striden, s. 48-49. rätt

(119)g) Viktiga intressen i Guds verk kunna icke visligen förvaltas av sådana, som ha så ringa verklig förbindelse med Gud, som många av våra predikanter ha haft. Att anförtro verket åt sådanna män är alldeles detsamma, som om man åt barn överlämnade ledningen av stora skepp på havet. - Vittnesbörd, s. 110-111. rätt

(119)h) Skilsmässan förorsakar smärta och bitterhet för båda partierna. Det är den oenighet, om vilken Kristus säger, att han skulle komma för att bringa. – Test., Vol. 5, p. 83. rätt

(120)i) Guds folk skall snart prövas genom svåra frestelser, och den största delen av dem, som nu synas vara äkta och trogna, skall visa sig vara falskt mynt. - Andliga erfarenheter, s. 254. rätt

(120)j) Jag såg, att Gud har uppriktiga barn bland de fallna kyrkosamfunden och bland dem, som till namnet hvika adventläran, och innan plågorna utgjutas, skola predikanter och andra kallas ut ur dessa kyrkosamfund och med glädje antaga sanningen. Detta vet satan och innan den tredje ängelns höga rop ljuder, åvägabringar han en, rörelse inom dessa religiösa kretsar, för att de, som förkastat sanningen, skola tro, att Gud är med dem. Han hoppas kunna förföra de uppriktiga och få dem att tro, att Gud fortfarande verkar för kyrkosamfunden. Men ljuset skall lysa och alla de uppriktiga skola lämna de fallna samfunden och sluta. Sig till kvarlevan av Guds folk. - Adventbudskapet, s. 329. rätt

(120)k) Jag frågade om betydelsen av den sållning, jag hade sett, och det visades mig, att den hade sin orsak i det tydliga vittnesbörd, som framkom genom det, sannskyldiga vittnets råd till församlingen i Laodicea. Detta råd skall ha sin verkan på mottagarens hjärta, och det skall leda honom att lyfta rättfärdighetens principer högt och framhålla den tydliga sanningen. Några skola icke fördraga detta tydliga vittnesbörd, utan sätta sig upp mot det, och det är detta, som skall förorsaka en sållning bland Guds folk. rätt

(120)Jag såg, att det sannskyldiga vittnets vittnesbörd ej blivit på långt när till fullo beaktat. Det allvarliga vittnesbörd, varpå församlingens öde beror, har ringaktats, om ej helt och hållet lämnats utan avseende. Detta vittnesbörd måste verka en djup omvändelse; alla, som i sanning mottaga det, skola lyda det och bliva renade. - Adventbudskapet, s. 341-342. rätt

nästa kapitel