| Väckelse och reformation bland adventfolket kapitel 8. Från sida 72 | ren sida tillbaka |
(72)a) Det finnes, en motståndets ande mot Guds klara ord och mot hans Andes Vittnesbord. Det finnes et avgudiskt upphöjande av rent mänskligt förnuft över Guds uppenbarade vishet. rätt (72)Det finnes män i ansvarsfulla ställningar bland oss, som menar att några inbilska s. k. filosofers meningar äro mera att lita på än Bibelns sanning eller den Helige Andes vittnesbörd. En sådan trofasthet, som Paulus, Petrus eller Johannes uppenbarade, betraktas som gammalmodig och odräglig nuförtiden. Den anses som opassande, naiv och ovärdig för en intelligent människa. rätt (72)Gud har visat mig, att dessa män äro lik Hasael och kommer att bli ett gissel för vårt folk. De är visare än det, som är skrivet. Denna otro på Guds verkliga sanningar - emedan mänskligt förstånd, icke kan förstå hans verks hemligheter - är att finna varje trakt, i alla samfundsklasser. Den blir lärd i de flesta av våra skolor och kommer in i undervisningen i barnkamrarna. Tusende, som bekänna sig vara kristna, giva akt på lögnens andar. Överallt kommer mörkrets ande, att visa sig för eder i religionens skepnad. rätt (72)Om allt det., som synes vara andligt liv, verkligen vore det., om alla., som föregiva sig framhålla sanningen för världen, predikade för sanningen och icke emot den, och om de vore Guds män, ledda av hans Ande, skulle vi se något uppmuntrande i det moraliska mörkret, som nu råder. " - Test., Vol. 5, p. 79-80. rätt (73)b) När stormen närmar sig, skola många, som bekänt sig tro den tredje ängelns budskap, men som icke blivit helgade genem lydnad för sanningen, förneka sin tro och sluta sig till motståndarna. Genom att umgås med världen och påverkas av dess anda begynna de betrakta saker och ting i nästan samma ljus, som den gör; och när prövningen kommer: äro de färdiga att välja den makliga och populära sidan. Begåvade och vältaliga män, som en gång fröjdat sig i sanningen, skola använda sina själsgåvor att bedraga och vilselada själar, samt bliva sina förra bröders bittraste fiendere. När sabbatshållare ställas inför domstolar att svara för sin tro, så bliva dessa avfällingar satans verksammaste verktyg att anklaga och framställa dem i ett falskt ljus samt genom lögnaktiga berättelser och anspelningar uppegga myndigheterna mot dem. - Den stora striden, s. 704. rätt (73)c) Envar måste se upp till Gud i ånger och ödmjukhet, för att han må kunna leda och välsigna dem. Vi få icke överlämna till andra att granska bibeln för oss. Några av våra ledande bröder ha ofta tagit ställning på den orätta sidan; och om Gud skulle sända ett budskap och vänta på dessa äldre bröder för att de skulle bana vägen för det, kommer det aldrig att nå folket. Man skall finna dessa bröder i denna stallning till dess de i ett större matt än förr få del av den gudomliga naturen. rätt (73)I himmelen härskar sorg över många av våra broders andliga blindhet. Våra unga predikanter som intaga mindre viktiga ställningar, måste göra avgörande ansträngningar för att komma till ljuset; de måste tränga ned djupare och djupare i sanningens gruva. rätt (73)Herrens misshag vilar över dem: som spärra vägen för att klarare ljus icke skall nä folket. Ett stort verk måtte utföras, och Gud ser att vara ledande bröder behöva större ljus, för att de skola kunna förena sig med de sändebud, som Herren skal sända för att få det verk utfört, som han vill ha utfört. Herren har väckt sändebud och utrustat dem med sin Ande och sagt: "Ropa med full hals, utan återhåll; häv upp din röst såsom en basun och förkunna för mitt folk deras överträdelse, för Jakobs hus deras synder.” Jes. 58:1 Må ingen utsätta sig för faran att ställa sig mellan folket och budskapet från himelen. Detta budskap skall förkunnas för människorna; och om det icke höjdes någon röst bland människorna för att framhålla det, skulle stenarna ropa. - Gospel Workers, p. 303-304. Dien. d. Evgl., s. 269-270. rätt (74)d) Den stora faran för våra syskon har alltid varet att förlita sig på människor och sätta kött till sin arm. Sådana, som icke ha haft för sedvana att själva rannsaka bibeln eller att överväga bevisen, sätta sin tillit till de ledande männen och antaga deras avgörelser, och sålunda komma många at förkasta det verkliga budskap, som Gud sänder sitt folk, om dessa ledande bröder icke antaga det. - Gospel Workers, edition of 1893, p.126. rätt (74)e) En helt ny orgenisation måste äga rum. En förnyelse måste äga rum utan något dröjsmål. Att fortsätta denna konferens och avsluta dan på samma sätt som våra tidigare konferenser, med samma framgångssätt, med samma tal och med samma ordning - Gud förhindre det! Gud förhindre det, bröder! Vi kunna lika så gott avsluta vår konferens i dag som på någon annan dag, om in denna förändring kommer till stånd. Detta framgångssätt har blivit fortsatt och upprepat under de sista femton åren eller ännu längre; och Gud kräver en förändring. Gud önskar en förändring, och det är på hög tid! - Det är på hög tid att handlingsenergi uppenbaras och förenar sig med konferensen, med generalkonferensen just här i denna stad. Vi skola icke vänta, till dess allting är utfört och avslutat, för att därefter samla krafter för att se, vad som kan bliva gjort. Vi måste veta, vad som just nu skall göras. Enligt det ljus, jag har. såsom det har givits mig i en syn, finnas det en liten trängre krets här; och mitten av denna lilla krets är lik en konung, en konungsligt härskande makt. rätt (75)Gud menar vad han säger, och han säger: "Jag fordrar en förändring här!” Kommer det icke att förbli detsamma, i det samma ideer bestå framdeles, likaså samma kommiteer? - Och här är den lilla tronen, kungen sitter på den, och alla de andra äro underordnede. rätt (75)Gud önskar att dessa kommiteer, som så länge haft sakerna om hand, skola bli va avskeda de från sitt härskande och få ett tillfälle att se, huruvida de icke skola, kunna komma ur det spår, i vilket de äro; men jag har inget hopp om, att de komma från detta spår, då Guds Ande hor arbetat och ändå befinner sig konungen där. Herren vill införa sin Ande; han vill att den Helige Ande skall vara konung. rätt (75)Verket över hela ,fältet fordrar ett annat handlingssätt än det, som vi ha haft; och det är nödvändigt att lägga en helt annan grund än den, vi hittills ha haft." rätt (75)Icke så, att någon har fel eller menar sig vara felande, men själva grundsatserna äro felaktiga. Grundsatserna äro förskräckligt nedrivna från Guds grundsatsers höga ståndpunkt. Allt detta har blivit sagt och detta stillestånd måste få ett slut. Men ändå är varje konferens vävd efter samma mönster; det är samma vävstol, som bär det, och till slut skall det bliva ödelagt. rätt (75)Det skal icke alls vara någon konung här i vår mitt. Här skall icke vara någon, som har rätt till att upplyfta sin hand och säga: "Nej, du får icke gå dit. Vi skola icke understödja dig om du går dit. Vad haven I att göra med finansieringen? Haven I skaffat medlen? Medlen komma från syskonen! - Genearal-Konferensen, l april 1901, Battle Creek, Mich. rätt (75)f) Vi vilja, att I skolen förstå, att det icke får finnas några avgudar i vår konferens. Varken här eller.i andra konferenser skall det vara konungar. I ären alla bröder. rätt (75)Ingen får säga: "Jag är en gud, och I måsten göra vad. jag säger." Detta är fel från början till slut; måste utföras ett personligt verk. - General-Konferensen. 3. april 1901, Battle Creek, Mich. rätt (76)g) Främmande ting ha smugit sig in i våra församlingar. Män, som äro satta i ansvarsfulla ställningar för att vara till hjälp för sina medarbetare, tro, att de äro satta som konungar och härskare i församlingen. rätt (76)Sedan år tillbaka har den meningen gjort sig gällande bland de ansvariga bröderna, att de kunna härska över Herrens egendom, och på detta sätt undanhöllo de från medlemmarna den djupa förståelsen av den gudomliga ledningen och uppskattandet av förmånen att rådfråga Gud om sina plikter. Detta handlingssätt måste bliva förändrat. En reformation måste äga rum. rätt (76)I mina tidigare erfarenheter i budskapet blev jag kallad att motstå detta onda. Under min verksamhet i Europa och Australien och för en kort tid sedan på lägermötet i San Jose år 1906, måste jag återigen frambära ett varningens vittnesbörd däremot, ty det fanns själar, som blevo förledda att se upp till människor och deras vishet, i stället för till Gud, som för oss har blivit till visdom, till rättfärdighet och helgelse och till förlossning. rätt (76)Och nu (anm.: 1907) blev samma budskap givit mig med större bestämdhet, emedan man ytterligare hade bedrövat Guds Ande. rätt (76)Gud säger: "Jag vill vara förhärligad bland mitt folk", men människors självsäkra ledning resulterade i ett åsidosättande av Gud och antagandet av mänskliga idéer. Om I framdeles låten det vara så, skall eder tro snart vara, utslocknad. rätt (76)Överallt lägger Gud märke till sitt folk, som föregiver sig representera hans ords grundsatser. Han vill icke, att hans folk skall danas och formas efter människors ideer, utan efter sin egen avbild. rätt (76)Till konferensordförandena och män i ansvarsfulla ställningar bringar jag detta budskap: Sönderriven de band och fjättrar, som blivit lagda på Guds folk. Till eder är det sagt - sönderriven varje ok.- Special Test. 1907. rätt (76)h) Befallningen lyder: "Gå igenom Jerusalems stad; och teckna med ett tecken på pannan de män, som sucka och jämra sig över alla styggelser, som bedrivas därinne." Dessa suckande och gråtande personer äro de, som framhållit livets ord; de hade besttaffat, förmanat och givit råd. Somliga, som hade vanhedrat Gud, ångrade sig och förödmjukade sina hjärtan inför honom. Men Herrens härlighet hade lämnat Israel; ehuru många ännu ägde en form av gudaktighet, fattades dock hans kraft och närvaro. rätt (77)Vid den tid, da hans vrede skall utgjutas i straffdommar, skola dessa ödmjuka och trogna Kristi efterföljare vara utmärkta framför den övriga delen av världen genom deras själsångest, som skall uttrycka sig i suckar och gråt, bestraffning och förmaning. Medan andra söka gömma den rådande ogudaktigheten under skenhelighetens kappa och framdraga ursäkter för den allestädes rådande orättfärdigheten, "skola de, som hysa nitälskan för Guds ära och en kärlek för själars frälsning, icke förbliva tysta af frukatan för att förlora andras bifall. Deras rättfärdiga själar bedrövas dag efter dag av de, orättfärdiga oheliga gärningar och samtal. De äro icke i stånd att hämma orättfärdighetens ström, och följaktigen uppfyllas de med sorg och farhågor. De bedrövas inför Gud över att se Kristi religion föraktad uti deras hjem, som haft stort ljus. De bedrövas, emedan högmod, girighet, själviskhet och bedrägeri av nästan alla slag finnas i församlingen. Guds Ande, som manar oss till att bestraffa synd, trampas under fötterna medan satans tjänare behålla segern. Gud vanhedras, och sanningens inverkan göres om intet. De, som icke känna någon bedrövelse över sitt eget andliga avfall, ej heller sörjer över andras synder, skola ej tecknas med Guds signet. Herren befallar sina sändebud de beväpnade männen: ”Dragen fram i staden efter, honom och slån ned folket; visen ingen skonsamhet och haven ingen misskund. Både åldringar och ynglingar och jungfrur, både barn och kvinnor skolen I dräpa och forgöra, men I mån icke komma vid någon, som har tecknet på sig; och I skolen begynna vid min helgedom. Och de begynte med de äldste, med de man, som stodo framför tempelhuset.” rätt (77)Här si vi, att församlingen -- Herrens helgedom - drablades först av Guds vrede. De gamla männen, till vilka Gud givit stort ljus och vilka bevakat folkets andliga intressen, hade förrått sin befattning. De hade antagit den ansikten, att de behöva ej förvänta, att dessa dagar skulle utmärkas av underverk och tydliga uppenbarelser av Guds makt såsom fordomdags. Tiderna ha förändrats sig. Dessa ord stärka deras otro, och de säga: "Herren vill, icke göra gott, ej heller ont. Han är för barmhärtig att hemsöka sitt folk med straffdomar." Sålunda höras rop om frid och ingen fara från män, som aldrig mer skola höja sin röst såsom ett basunljud för att visa Guds folk deras överträdelse och Jakobs hus deras synder. rätt (78)Dessa stumma hundar, som aldrig skälla, äro de, som mest få erfara en förtörnad Guds rättvisa vrede. Män, jungfrur och små barn, alla omkomma tillsammans. rätt (78)De styggelser, för vilkas skulle de trogna ropa och jämra sig, vara alla sådana, som vara uppenbara, men de allra värsta. synderna, de, som uppegga en helig Guds harm, vara de, som förövades i hemlighet. Den store hjärterannsakaren känner till varje synd, som de ogudaktiga föröva i hemlighet. Dessa personer bli slutligen så insövda i sina bedrägerier, att de ej kunna någon fara; och därför att Herren varit så långmodig med dem, säga de, att han ser .dem icke, och sedan uppföra de sig, såsom om han övergivit jorden. Men han skall utforska deras skrymteri och skall uppenbara för andra de synder, som de med så stor försiktighet sökte dölja. . . rätt (78)Intet överträffande i rang, värdighet eller världslig visdom, ingen anställning i någon helig befattning kan avhålla människan från uppoffrandet av sina religiösa principer, då hon överlämnas åt sitt eget hjärtas bedräglighet. De, som ansetts för värdiga och rättfärdiga, befinnas ofta vara ledande andar i avfall från den sanna läran och föredömen på likgiltighet och på missbruk av Guds nådesgärningar. Deras ogudaktiga leverne kan ej längre. fördragas, och i sin vrede straffar han utan någon barmhärtighet. Herren vill gärna undandraga sin närvaro från dem, som varit välsignade med stort ljus och som erfarit ordets kraft, när de förkunnat det för andra. De vara en gång hans trogna tjänare, som vara välsignade med hans närvaro och ledning; men de avveko från honom och förledde andra uti villfarelse, och sålunda ådrogo de sig Guds misshag. - Andl. erfarent., s. 289-291. rätt (79)i) Ohelgade predikanter ställa sig emot Gud. De prisa Kristus och denna världens gud med samma läppar. Redan de föregiva sig hava antagit Kristus, föredraga de Barrabas, och genom sina handlingar säga de: "Icke denne, utan Barrabas!" Alla, som läsa dessa rader, skulle vara uppmärksamma. Satan berörrmlar sig av vad han kan göra. Låt falskhetens och falska vittnesbörds frukter bliva godkända i församlingen, som har haft stort ljus och stora förmåner, och denna församling kommer att åsidosätta det budskap, som Herren har sänt den, och antaga oförnuftiga påståenden, falska meningar och falska teorier. Satan ler åt deras dårskap, ty han vet vad som är sanning. rätt (79)Några komma att stå på våra talarstolar med en falsk profetias fackla i sina händer, som ha tänts av satans helvetiska fackla. Om tvivel och otro omhuldas, kommer den troende predikanten att bliva skild från det folk, som tror, att det vet så mycket. ”O att du i dag hade insett, också du", sade Kristus, "vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon." - Test. till Minister and Gospel Workers, p. 409. rätt (79)j) Evangeliet blir nu motstått från alla sidor. Aldrig förut har ondskans förbund, varit starkare än i denna tid. Onda andar förena sig med mänskliga redskap för att föra krig mot Guds bud. Traditioner och lögner -upphöjas över skrifterna; förnuft och vetenskap över uppenbarelsen; människans begåvning över Andens undervisning; former och ceremonier över den gudomliga, levande kraften. Förskräckliga synder ha skilt folket från. Gud. Otron har blivit nästan modern. ”Vi vilja icke, att denne skall härska över oss är tusendes tal. Guds tjänare måste höja sina röster som en basun och förkunna för folket deras överträdelser. De milda predikningar, som ofta hålles, göra icke något varaktigt intryck. De tränga icke ned i människornas hjärtan, ty Guds ords skarpa sanningar bliva icke talade till den. rätt (80)Många, som bekänna sig tro sanningen; .skulle, om de gåve uttryck för sina verkliga känslor, säga: "Varför behöver man tala så tydligt?" De kunde likaså gott fråga: Varför behövde .Johannes Döparen säga till farisäerna: ”I huggormars avföda, vem har ingivit eder att undfly den tillstundande vredesdomen?” Varför behövde han väcka Herodias' hat genom att säga till Herodes, att det icke var lovligt för honom att taga sin broders hustru? Han miste sitt liv som följd av att han talade ett så tydligt språk. Varför kunde han icke lugnt ha fortsatt att verka utan att framkalla. Herodias' vrede? - Gospel Workers,p. 149. Dien. d. Evgl., s. 131-132. rätt (80)k) Måtte envar Herrens predikant förstå sitt verks helighet och sin heliga kallelse! Såsom Guds utvalda sändebud bara predikanterna ett stort ansvar. I Kristi ställe skola de verka såsom den himmelska hemlighetens tjänare, uppmuntra de lydiga och varna de olydiga. Världsligt framgångssätt har icke någon betydelse för dem. Aldrig få de vika bort från den stig, som .Jesus har anvisat dem. De måste gå framåt i tro och tänka på, att de äro omgivna av en sky av vittnen. De få icke tala sina egna ord, utan de ord, som han, som är större än alla jordens härskare, har befallt dem att tala. Deras budskap måste vara ett tydligt "så säger Herren”. - Gospel Workers, .p. 150 Dien. d. Evgl., S. 132. rätt (80)l) Orsaken till, att våra predikanter uppnå så litet, är, att de: icke vandra med Gud. Han är en dagsresa skild förde flesta av dem. - Test., Vol. l, p. .434. rätt (80)m) Har icke blindhet fallit på väktarna, som stå på Sions murar? Äro icke många av Guds tjänare likgiltiga och helt tillfredsställda, som om molnstoden om dagen och eldstoden om natten ännu vilade över helgedomen? - Test., Vol. 8,p. 248. rätt (81)n) Icke alla, som föregiva sig hålla, sabbaten, skola tecknas med Guds signet. Det gives många, även bland dem, som förkunna sanningen till andra, vilka icke skola bliva tecknade med Guds signet på sina pannor. De hade sanningens ljus, de kände deras Mästarens vilja, de förstodo varje punkt i vår trolära, men de hade icke motsvarande gärningar. Dessa, som voro såå upplysta i profetian och i den gudomliga visdomens ord, skulle även hava efterlevat sin tro och bekännelse. De borde hava undervisat sina barn i, samma att de genom ett välordnat hushåll måtte bevisa för världen sanningens inflytande på det mänskliga hjärtat. rätt (81)Genom deras brist på fromhet och hängivenhet åt Gud och deras oförmåga att uppnå en hög utveckling av religiositet göra de andra själar tillfredsställda med deras närvarande tillstånd. Personer av mindre omdömesförmåga kunna icke inse, att, genom att efterfölja dessa män, som så ofta utdelat Guds ords rika skatter för dem, sätta de sina egna själar i fara. Jesus är det enda rätta föredömet. Var och en måste nu på, sina knän inför, Gud rannsaka bibeln för sig själva med ett barns enfaldiga och fattningsfärdiga hjärta, om han skall lära känna var Herren fordrar av honom. Huru högt en predikant än hava stått i ynnest. hos Gud, så skall han dock, om han uraktlåter att leva efter Guds fordringar och ej vill låta sig läras som ett litet barn, försjunka i mörker och satanisk villfarelse samt även förleda andra att vandra på samma villovägar. - Andliga Erf., s. 292-293. Test., Vol. 5, p. 213-215. rätt (81)o) Men om folkets synder bliva förbisedda av dem, som stå i ansvarsfulla ställningar, så skall Guds vrede drabba dem, och Guds folk såsom en kropp kommer att hållas ansvarigt för dessa synder. Genom sitt förfarande med sitt folk fordomdags visar Herren, huru nödvändigt det är att rena församlingen från orättfärdighet. En syndare kan utbreda mörker, som kan hålla Guds ljus borta från hela församlingen. När Guds barn märka, att mörkret sänker sig över dem, och de ej veta orsaken därtill, böra de i djup ödmjukhet och självförnedring allvarligt söka Gud, till dess det onda, som tryckt deras sinnen, har blivit funnet och avlägsnat. - Test., Vol. 3, p. 265. rätt (82)p) Om synder visa sig bland Guds folk och Kristi tjänare förbigå dem i likgiltighet, understödja och rättfärdiggöra de i verkligheten syndaren och äro lika skyldiga och komma lika så säkert att ådraga sig Guds misshag, ty de göras ansvariga för den skyldiges synd. I syner har jag blivit hänvisad till många fall, där Guds misshag till sina tjänare blivit väckt, emedan de hade försummat att behandla orättfärdigheten och synderna efter Guds vilja. De, som urstikta orättfärdigheten, betraktas av folket som älskvärda och högsinnade, helt enkelt därför att de avsky fullfölja en klar biblisk plikt. Denna uppgift var icke behaglig för deras känslor, och därför hade ignorerat den. rätt (82)Hatets ande, som. har funnits hos enskilda, emedan orättfärdigheten bland Guds folk har bli vi t tillrättavisad,har bragt blindhet och förskräckligt bedrägeri över, dem själva och gjort det omöjligt för dem att skilja mellan rätt ,och orätt. De ha fördärvat sin andliga syn. De kunna avlägga vittnesbörd om det som är orätt, men de hysa icke samma känslor som .Josua och ödmjuka sig icke inför Gud emedan de icke känna den fara, som själarna befinna sig i. rätt (82)Guds sanna folk, som besjälas av Herrens Ande och som i sina hjärtan känna varmt för själars frälsning, komma alltid,att se synden i sin verkliga, syndiga karaktär. De komma alltid att stå på deras sida, som troget och tydligt bestraffa de synder, som så lätt smyga sig in bland Guds folk. Särskilt i församlingens avslutningsverk, ,d. v. s. i. Beseglingstiden för de 144.000, som skola stå inför Guds tron utan fel, skola de mest känna orättfärdigheten bland Guds folk. Detta ses tydligast i profetens framställning av det sista verket, där alla männen hade ett ödeläggelsens redskap i sin hand. Bland dem var en man, som var klädd i linnekläder och hade ett skrivtyg vid sin länd. "Herren sade till honom: Gå igenom Jerusalems stad, och teckna med ett tecken på pannan de män som sucka och jämra sig över alla styggelser, som bedrivas därinne." rätt (83)Vem kommer vid denna tid att bliva beståndande inför Herren? Är det de, som ivrigt, ursäkta synden bland Guds föregivna folk och som i sina hjärtan, om än icke uppenbart knota mot dem, som klandra synden? Är det de, som taga ställning emot dem och sympatisera. ned dem, som begå synderna? Nej, aldrig! Med mindre de ångra sig och sluta med satans verk genom, att förtrycka dem, som bära börda för verket och stärka syndarna i Sion, skola de aldrig mottaga Guds insegel. De skola omkomma tillsammans med de ogudaktiga i den allmänna ödeläggelsen, som framhålles såsom det verk, som de fem männen med sina ödeläggelseredskap kommer att utföra. Lägg noga märke till denna sak! De, som genom den Helige Andes kraft mottaga inseglet, representerat. genom ett tecken, som mannen med linnekläderna har, äro de, som ”sucka och jämra, sig över de styggelser", som äga rum i församlingen. Deras kärlek till renhet , till Herrens ära och förhärligande är sådan, och de ha en så klar uppfattning om syndens övermåttan stora avskyvärdhet, att de framställas sås-om suckande och jämrande sig i den största smärta. (Läs Hesekiels 9:de kapitel!) rätt (83)Men det allmänna manfallet bland dem, som icke kunna se den stora Skillnaden mellan synd och rättfärdighet och som icke känna såsom de, som stå i Herrens råd och mottaga inseglet ,är beskrivet i budskapet till de fem männen, som hade ödeläggelseredskapen: "Dragen fram i staden efter honom och slån ned folket; visen ingen skonsamhet och haven ingen misskund. Både åldringar och ynglingar och jungfrur, både barn och kvinnor skolen I dräpa och förgöra, men I mån icke komma vid någon som har tecknet på sig;" och I skolen begynna vid min helgedom. Och de begynte med de älste, med de män som stodo framför tempelhuset." rätt (83)Med hänsyn till Akans synd, sade Gud till Josua: ”Jag vill icke mer vara med eder, om I icke alldeles skaffen bort ifrån eder det tillspillogivna." rätt (83)På vilket sätt skall detta exempel kunna jämföras med det handlingssätt, som de uppenbara, vilka icke vilja höja sin röst mot synd och villfarelse, utan i stället samverka med dem, som orenar Israels läger med sina synder. - Test., Vol. 3,p. 26.5-267. rätt (84)q) Gud låter. icke gäcka s-ig. Han låter icke sina varningar ringaktas av ett förstockat folk utan att straffa. rätt (84)Det visades mig, att Akans bekännelse var sådan som många "bland oss ha gjort och vilja göra. De överskyla sina synder och försumma att göra en frivillig bekännelse, till dess Gud genomforskar dem, och så bekänna de sina synder. Några gå på den ondes väg, tills de bliva förhärdade. De Veta kanske även att församlingen lider under dem, liksom Akan visste, att Israel på grund av "hans synd blev försvagad gentemot dess fiender, men deras samveten fördöma dem icke. De vilja icke hjälpa församlingen genom att ödmjuka sina stolta, upproriska hjärtan inför Gud och. skaffa bort sina fel. Guds misshag vilar över hans folk, och han skall icke kungöra sin makt i deras mitt, så länge som synden finnes bland det och omhuldas av dem,s om stå i ansvariga ställningar. - Test., Vol. 3, p. 270. rätt (84)r) Bekännelser, gjorda för sent.- När slutligen en kris kommer, som säkert skall ske, och Gud talar till sitt folks bästa, skola de, som ha syndat och som direkt stått i vägen för. Guds verk för sitt folk, äntligen bliva oroliga över huru långt de ha gått i sin klagan och varit till hinder för verket; och lik Akan, då de äro rådda, måste de erkänna, att de ha syndat. Men deras bekännelse är för sent gjord och är icke heller av det rätta slaget till nytta för dem själva,; fastän den hjälper Guds sak. Sådana göra icke någon bekännelse, emedan de äro övertygade om sitt sanna tillstånd och känna huru mycket de genom sin vandel ha misshagat Gud. Gud må kanske bevilja denna klass ännu .en prövotid, för att visa dem, att de icke äro mera beredda nu att stå fast gentemot alla synder och uppror än före sin bekännelse. De äro alltid böjda för att stå på den orätta sidan. Och när kallelsen ljuder till sådana, som vilja; vara, på Herrens sida,. att de skola göra en avgörande ansträngning för att försvara det rätta, skola de, uppenbara sin sanna ställning. Sådana, vilka nära nog i hela sitt liv ha varit behärskade av en ande, som är nästan lika främmande för Guds Ande som Akans var, skola förhålla sig mycket passiva när tiden för bestämd handling kommer för alla. De vilja icke göra anspråk på att vara på denna sida. De ha så länge stått under satans makt, att, de synas vara förblindade och icke ha någon böjelse att försvara det, som är rätt. Om de icke helt avgjort slå in på det: orättas väg, så har detta sin orsak i att de icke törs, och icke däri, att de ha en klar känsla för det rätta. rätt (85)Gud låter icke gäcka sig. Det är, i kampens tid som de rätta färgerna komma att visas. Då är det nödvändigit för banérbärarna att stå fasta och tillkännagiva sin sanna ställning. Då skall dugligheten prövas hos envar enskild kämpe, som strider för det rätta. De, som försumma plikten, skola aldrig bära segervinnarens lagerkrans. De, som äro trofasta och lydiga, komma icke att skyla sanningen, utan, gåupp i verket med hela sitt hjärta och av alla krafter och komma att våga allt i kampen, huru striden än vänder sig. Gud är en Gud, som hatar synden; och de, som uppmuntra syndaren genom att säga: Det står väl till med dig, skall Gud förbanna. rätt (85)Syndabekännelser, gjorda i rätt tid för att hjälpa Guds folk, skola bliva antagna av honom. Men det finnas sådana bland oss, som vilja bekänna som Akan gjorde, allt för sent för att frälsa dem. Gud vill pröva dem och giva dem ännu en prövning, för att visa sitt folk, att de icke,vilja taga emot en prövning från Gud. De äro icke i överensstämmelse med det rätta. De förakta det rakt på sak gående vittnesbördet, som griper hjärtat, och de skulle glädja sig, om alla de, som giva förmaningar, bli bragta till tystnad. - Test., Vol. 3, p. 271-272. rätt (85)s) Det trogna vittnet säger till dessa predikanter: ”Så gör nu bättring med all flit!” Några av dem ha så upphöjt sig i stolthet, att de ha blivit ett verkligt hinder och en förbannelse för Guds dyrbara sak. De utöva intet frälsande inflytande över andra. Dessa män behöva själva en grundlig omvändelse till Gud och att bliva helgade genom de Sanningar, som de framhålla för andra. - Test., . Vol.3, p.256. rätt (86)t) Den 2 oktober 1888 blev Guds föregivande folks tillstånd visat mig. Många av dem voro i stort mörker, men de synes ej känna sitt sanna tillstånd. Många synas vara helt känslolösa för eviga och andliga ting, emedan deras sinne syntes vara fyllt endast av världsliga intressen. Många omhulda de avgudar i sina hjärtan och begingo synder, som skilde dem från. Gud och förorsakade, att de blevo mörkrets barn. Jag såg blott få, som stodo i ljuset och hade förståelse för ech andlighet till att upptäeka dessa stötestenar och få dem röjda ur vågen. Män, som stål ansvariga ställningar i verkets medelpunkt, ha somnat in. Satan. har förlamat dem, så att hans planer och bedrägeri icke skall bli upptäckt, under det att han är i arbete för att snärja, bedraga och ödelägga. rätt (86)Några,. som innehava väktarnas ställning att varna folket för faran, ha slutat med att vaka; de Vila i ro och maklighet. De äro otrogna väktare. De förbliva overksamma; medan den förskräckliga fienden intager fästningen och framgångsrikt verkar vid deras sida för att nedriva det, som Gud har bjudit dem att uppbygga. De se, att satan bedrager de oerfarna och omisstänksamma, men de taga allt lugnt, som om de icke hade några särskilda intressen och som om detta inte alls anginge dem. De frukta ingen särskilde fara; de se ingen orsak till att låta anskriet ljuda. De tycka, att allt är bra, och de inse icke nödvändigheten av att upplyfta sin röst till varning, vilken de se vara given genom vittnesbörden för att visa folket deras överträdelse och Jakobs hus deras synder. Dessa förebråelser och varningar störa dessa dåsande, maklighetsälskande väktares vila, och de äro icke nöjda. De säga i hjärtat, om också icke med ord: "Allt detta är icke nödvändigt, det är för strängt och för hårt. Dessa män äro onödigt oroade och synes icke vilja unna oss någon ro eller vila. I läggen för mycket på dem, ty helta församlingen är helig, envar av dem. De vilja icke, att vi skola ha någon bekvämlighet, frid eller lycka. Endast arbete, möda och oupphörlig vaksamhet skall tillfredsställa dessa oförståndiga väktare, som det är så svårt att göra till lags. Varför profetera de icke behagliga ting och ropa: Frid, frid!" rätt (87)Dessa äro de sanna känslorna hos många bland vårt folk. Och satan jublar över sin framgång, att han behärskar så många, som bekänna sig vära kristna. Han har bedragit dem; bedövat deras känslor och planterat sitt djävulska baner mitt ibland dem, och de äro så fullständigt bedragna, att de icke veta, att, det är han. - Test., Vol. 2, p. 439-440. rätt (87)u) Många, som bekänna sig vara Kristi tjänare, tillhöra honom icke. De bedraga sina själar till sin egen ödeläggelse. Under det att de bekänna sig vara Kristi tjänare, leva de icke i lydnad för hans vilja. "I Veten ju; att när I ställen eder i någons tjänst för att lyda honom, så ären f tjänare under denne som I sålunda lyden, vare sig det är under synden, vilket, leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet." rätt (87)Fastan många bekänna sig vara Kristi tjänare, lyda de dock en annan herre, i det de dagligen motarbeta den Herre, som de bekänna sig att tjäna. ”Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och föraktar den senare. I kunnen icke tjana både Gud och mammon." rätt (87)Jordiska och själviska intressen upptaga Guds föregivna folks själ, sinne och styrka. I alla deras företag Jch avsikter tjäna de mammon. De ha icke erfarit, att de måste dö ,bort från världen med dess lustar och begärelser. Men få ibland dem, som bekänna sig vara Kristi efterföljare, kunna säga med aposteln: "Men vad mig angår, så vare det fjärran ifrån mig att berömma mig av något annat än av vår Herres, Jesu Kristi, kors, genom vilket världen för mig är korsfäst, och jag för världen." ”Och nu lever icke mer jag, utan Kristus lever i mig; och det liv som jag nu lever i köttet, det lev,er jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig själv för mig." Om villig lydnad och sann kärlek kännetecknar Guds folks liv, skall deras ljus lysa med en helig klarhet för världen. - Test., Vol. 2, p.442-443. rätt (88)v) Ledande adventister, som ha förkastat ljuset, äro rasande på Guds heliga lag, liksom den judiska nationen var på Guds Son. De vilja ej komma till ljuset, för att deras gärningar icke skulle bliva klandrade. Sådana vilja ej bliva undervisade. Men Herren tillrättavisar och straffar det folk, som föregiver sig hålla hans lag. Han pekar på deras synder och uppenbarar deras överträdelser, emedan han önskar att skilja all synd och allt ont från dem, så att de må kunna uppnå fullkomlig helighet i hans fruktan och vara beredda till att antingen dö eller att bliva förvandlade. - Test., Vol. 2, p. 452-453. rätt (88)x) Johannes Döparen kallades av vår Frälsare att vara den största av alla profeter. Vilken skillnad är det dock mellan denna Guds mans tal och det, som många föregivna korsets tjänare säga. Då Johannes tillfrågades huruvida han var Guds Son, förklarade han sig vara ovärdig att ens upplösa hans skorem. Då hans lärjungar kommo till honom med klagan över att folkets uppmärksamhet var vänd till den nye läraren, svarade Johannes, att han endast var förelöparen för den utlovade. Kristus, såsom brudgummen, innehar den första platsen i hans folks hjärtan. "Brudgummens vän, som står där och hör på honom, han gläder sig storligen åt brudgummens röst ”Den" glädje är mig nu given i fullt mått. Det är såsom sig bör att han växer till, och att jag förminskas. Den som kommer ovanifrån, han är över alla... Om någon tager emot hans vittnesbörd, så bekräftar han därmed att Gud är sannfärdig." rätt (88)Sådana arbetare behövas i Guds sak i dag. De självbelåtna, de avundsjuka och lågsinnade, de kritiska och klandersjuka kunna mycket gott undvaras i hans heliga verk. De skulle icke tålas i predikoämbetet, t.o.m. om de till synes ha utfört mycket gott. Gud är icke beroende av män eller medel. Han fordrar arbetare, som äro sanna och trofasta, rena och heliga, sådana, som känna nödvändigheten av Kristi försonande blod och Andens heliggörande nåd. rätt (89)Mina bröder, Gud sörjer över eder avund och svartsjuka, eder bitterhet och oenighet. I alla dessa ting lyden I satan och icke Kristus. När vi se män, som stå fasta i grundsatser, pliktuppfyllande, ivriga i Guds sak, men ändå ödmjuka och beskedliga, hövliga och milda, fördragsamma mot alla, rede att förlåta; i det de ådagalägga kärlek till själar för vilka Kristus dog, då behöva vi icke fråga: Äro dessa kristna? De giva ett omisskännligt bevis på, att de ha varit med Jesus och lärt av honom. När vi se människor, som uppenbara de motsatta gärningar, när de äro stolta, fåfänga, lättfärdiga, världsligtsinnande,. vinningslystna, ovänliga och kritiksjuka behöva vi icke fråga, med vem de äro förenade eller vem det är, som är deras bäste vän. De behöva icke tro på trolleri, men ändå ha de förbindelse med onda andar. rätt (89)Till denna klass vill jag säga; "Förhäven eder icke och ljugen icke, i strid mot sanningen sådan vishet kommer icke ned ovanifrån, utan är av jorden och tillhör de 'själiska' människorna, ja de onda andarna. Men den vishet som kommer ovanifrån är först och främst ren, vidare fridsam, foglig och mild, full av barmhärtighet och andra goda frukter, fri ifrån tvivel, fri ifån skrymtan. Och rättfärdighetens frukt kommer av en sådd i frid, dem till del som håls frid." - Test., Vol. 5, p. 224-225. rätt (89)y) Kristi Ande skall uppenbara sig i alla dem, som äro födda av Gud. Strid kan icke uppstå bland dem, som behärskas av Guds Ande. "Renen eder, I som bären Herrens kärl." Församlingen skall sällan nå högre än dess predikanter. Vi behöva omvända predikanter och ett omvänt folk. De herdar, som vaka över själarna som dem, för vilka de måste avlägga räkenskap, skola föra hjorden på fridens och helighetens stigar. "Deras framgång i detta verk skall stå i forhållande till deras tillväxt i nåden och sanningens kunskap. När lärarna äro helgade till både kropp, själ och Ande, kunna de även hos folket inprägla nödvändigheten av en sådan helgelse.- Test., Vol_ 5,p. 227. rätt (90)z) Väktarna äro ansvariga för folkets tillstånd. När I given fritt rum åt stolthet, avund, tvivel och andra synder skall det bli strid, hat och allt ont. Jesus, den ödmjuke och milde, beder om till träde såsom eder gäst, men, I frukten för att släppa honom in. Han talar till oss både i det gamla och nya testamentet; han talar ännu till oss genom sin Ande och sin försyns styrelse. - Test., Vol. 5, p. 235. rätt (90)å) När en predikant, som bärer det, allvarliga varningsbudskapet till världen, mottager, gästfri vänlighet hos vänner eller, bröder och försummar sin plikt som hjordens herde samt är likgiltig i sitt exempel och sitt uppförande, i det han med ungdomen inlåter sig i dumma samtal, i skämt och roligheter och berättar humoristiska anekdoter för att framkalla skrattsalvor, är han ovärdig att vara evangelii budbärare och behöver att omvända sig innan omsorgen om fåren och lammen kan anförtros åt honom. Predikanter, som äro försumliga i de pliktar, som tillkomma en trofast herde, bevisa, att de icke ha, blivit helgade genom den sanning, som de framhålla för andra; de skulle icke underhållas såsom arbetare i Herrens vingård innan de icke ha fått en god förståelse av en Kristi budbärares heliga verk. - Test., Vo1.3.p. 233. rätt (90)ä) De i verksamheten anställda.hava varit till två tredjedelar döda, emedan de hängivit sig åt förvända inflytanden. De he befunnit sig på en ståndpunkt, där Gud icke kunnat inverka på dem genom sin Helige Ande. Och o, mitt hjärta ängslas, när jag ser, att så mycken tid, är förgången och att det stora verk, som hade bort utföras, förblivit ogjort, emedan de som intaga viktiga poster, icke ha vandrat i ljuset! Satan står beredd att göra gemensam sak, med dem, som ha detta heliga ämbete, och att tillviska dem, att, Gud ingalunda av dem fordrar så mycken iver och så mycken osjälviskt, hängivet intresse, som ,br White väntar. De placera sig sorglöst i satans bekväma stol, och den städse så vaksamme, uthållige fienden binder dem med mörkrets kedjor, medan de mena allt vara väl. Satan verkar på deras högra sida och på deras vänstra och runt omkring dem, och de veta det icke. De kalla mörkret; ljus och ljuset mörker. - Vittnesb.; s. 173. rätt |