Arbetet skrider framåt

(181) [Special Testimonies, Serie A 3, sid. 7, 8 (1895).]
Den 23. april, 1894.
Gud fordrar avgjorda förbättringar inom de olika delarna av verksamheten. Affärsangelägenheter, som har förrättats i anknytning till Guds sak, måste fortsättningsvis kännetecknas av större säkerhet och precision. Inte tillräckligt ingående, avgjorda, ihärdiga ansträngningar har vidtagits, för att åstadkomma väsentliga förbättringar. Vissa, som är knutna till verket, närmar sig livets avslutning, och har ändå inte riktigt lärt sig de bibliska läxorna, så att de skulle förnimma nödvändigheten av, att omsätta dem i praktiken. De har försummat tillfällen, och nådiga (182) välsignelser har inte tillvaratagits, eftersom de inte har velat veta av någon förändring. rätt

(182) Min Vägledare sade: ”Höj standarden för all skolutbildning. Ni skall icke sätta en lägre standard. Disciplinen måste upprätthållas. Lär de unga genom föreskrift och exempel.” Det har inte förekommit så mycket stränghet, utan tämligen mycken slapphet har fördragits eller tolererats. Dock skall medarbetarna inte förtvivla. Arbeta i Kristi anda, i Kristi sinne, för att rätta till det befintliga onda. Förvänta, att de galet handlande kommer att hålla med andra galet handlande; men trofasta herdar över flocken har läxor att lära, för att upprätthålla en hög standard, och samtidigt lära ut, att hoppets stjärna fortfarande skiner. Arbeta uthålligt; men tadla synden å det bestämdaste, och ge den inget svängrum. Masken måste slitas av lögnen, som tillgrips, för att skyla över synden, så att stackars bedragna själar inte sover sig in i sin eviga olycka. rätt

(182) Världen lämnas snart åt sitt öde av barmhärtighetens ängel, varefter de sju sista plågorna utgjuts. Synd, skam, sorg och mörker ruvar på varje sida; men Gud erbjuder fortsatt människosjälarna den värdefulla förmånen, att byta ut mörker mot ljus, villfarelse mot sanning, synd mot rättfärdighet. Emellertid kommer Guds barmhärtighet och tålamod inte alltid att invänta syndarens godtagande. Låt ingen själ tro, att han kan dölja sig för Guds vrede bakom en lögn, för Gud kommer att slita lögnens mask av själen. Pilarna från Guds vrede faller snart, och när Han börjar att straffa överträdarna, blir det ingen andhämtningspaus, förrän allt är över. Stormen från Guds vrede tilltar, och endast de, som helgats genom sanningen hos Guds kärlek kommer att förbli stående. De kommer att döljas med Kristus i Gud, tills ödeläggelsen är överstånden. Han skall träda fram, för att straffa världens inbyggare för deras missgärning, (183) och »Jorden skall blottlägga sina blodskulder och inte längre dölja sina dräpta.« {Jesaja 26:21.} Låt själens sång vara (i diktform) – rätt

(182) Dölj mig, O min Frälsare, dölj mig!
Till dess livets storm är över;
För mig tryggt in i den himmelska hamnen,
Oh, ta emot min själ till sist!
Annan tillflykt har jag ej,
Ta min hjälplösa själ på Dig;
Lämna mig, oh, lämna mig inte ensam!
Stötta och trösta mig till änden. (Dikt slut.) rätt

(183) För vidare studium: Evangeliets Tjener – norska – sidorna 71-72, 185-188, (Gospel Workers, sidorna 28-100, 249-253); Vägledning för Församlingen, Band 2, sidorna 258, 260; Band 1, sidan 197 (Testimonies for the Church, Band 5, sidorna 706, 708; Band 2, sidan 232); Testimonies for the Church, Band 5, sidorna 158, 159, 80; Band 6, sidorna 34, 113; Band 2, sidorna 232-234. rätt

nästa kapitel