Aktivitet i våra Församlingar

(204) [Special Testimonies, Serie A 3, sid. 35-39 (1895).]
(204) Den 2. februari, 1895.
Den förhärskande enformigheten hos gudstjänstbruket i våra församlingar behöver rubbas. Aktivitetens surdeg behöver bli införd, så att våra församlingars medlemmar själva kan verka på nya sätt, och tänka ut nya metoder. Den Helige Andes kraft kommer att beröra hjärtan, när denna döda och livlösa enformighet brutits sönder, och många kommer att börja att arbeta på allvar, som aldrig förr har tänkt på något sådant, men varit sysslolösa åskådare. En arbetande församling på jorden står i förbindelse med en arbetande församling där uppe. Gud arbetar, änglar arbetar, och människor skulle arbeta för själars omvändelse. Ansträngningar skulle utföras, för att göra något, medan dagen varar, och Guds nåd kommer att uppenbaras, så att själar går att vinnas för Kristus. Överallt håller själar på att gå förtappade i sina synder, och Gud säger till varje troende själ: Skynda Dig till undsättning med det budskap, som jag skall ge Dig. rätt

(204)Sparsamhet i hemmet
Herren har gjort människor till Sina representanter, och med hjärtan fyllda med Jesu kärlek, skall de samarbeta med Honom i, att få människor att vända sig från villfarelse till sanning. Gud välsignar jorden med sol och regn. Han låter jorden frambringa massor av rikedomar till människors gagn. Herren har gjort människan till Sin allmoseutdelare, för att fördela Hans himmelska gåvor, genom att föra själar till sanningen. Vill mina bröder i Amerika förhöra sig om, hur den kostbara, frälsande sanningen nådde dem, då de befann sig i mörkret? Män och kvinnor bragte sitt tionde och sina gåvor till Gud, och medan medel fyllde skattkammaren, sändes personer ut, för att främja arbetet. rätt

(206)Detsamma måste göras igen, i fall själar, som sitter i mörker, (205) skall nås i vår tid. Dock har jag sett, att det är många, som helt håller undan sitt tionde, och andra som håller tillbaka en del, och likväl tilltar det stora missionsarbetet år för år. Vi skulle lära oss, att dra ned på våra hushållsutgifter. Ingen onödig utgift borde tillåtas, ty brist och uselhet, fattigdom och elände av varje slag påkallar vår uppmärksamhet, och vi manas att hjälpa dem, som har behov och är nödställda. Vi måste se till att förse dem, som saknar mat och kläder, så att de, som är själsligt arma, förstår frälsningens godhet. rätt

(205)Allvarligt arbete
Det är när vi är engagerade i allvarligt arbete, där vi verkar enligt våra särskilda förmågor, som Gud visar Sig Själv för oss, och ger oss nåd på nåd. En arbetande församling, som sliter och släpar för själarna, blir en bedjande församling, en troende församling och en välkomnande församling. En församling, vars medlemmar befinns stå på knä för Gud, bönfallande om Hans barmhärtighet, sökande Honom dagligen, är en församling, som blir närd av livets bröd, och dricker livets vatten. Löftet: »Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er« {Johannesevangeliet 16:23}, kommer att bekräftas för dem. rätt

(205) Kristliga handlingar, som utförs med ihärdighet, kommer att bära rik frukt. Erfarenheten i kärlek kommer att bli än större, och de mänskliga ombuden kommer att få upphöjda insikter om, vad Gud vill göra genom dem, i det att de utför sin plikt på sin post. Då kommer församlingen att resa sig och skina, och förstå att Herrens härlighet har höjt sig över henne, och att mörkret kommer att ge vika. rätt

(205)Missionens framgång kommer att stå i förhållande till helhjärtade, fullständigt helgade ansträngningar. Varje avvikelse från sanna missionsansträngningar, varje misslyckande med, att bevara (206) missionsandan, har inverkat på församlingen, och det har medfört avtagande andlighet. Men varje uppriktig missionssatsning har bringat andlig hälsa till församlingen, och har inte endast ökat församlingens medlemstal, utan har också ökat dess helgade nitiskhet och glädje. rätt

(206)Guds laglydiga folk kommer att försättas i den mest prövande situation; men alla, som har vandrat i ljuset, och spritt ljuset, kommer att erfara, att Gud griper in för dem. När allt ser som mest avskräckande ut, kommer Herren att visa Sin kraft för Sina trofasta. När det folk, som Gud har arbetat för på ett så storslaget sätt, och som Han har täckt med Allmaktens sköld, ger upp de protestantiska grundsatserna, och genom sin lagstiftande makt ger erkännande åt och stöd till den romerska kyrkan, genom att inskränka trosfriheten, då kommer Gud att verka i Sin egen kraft för Sitt sanna folk. Roms tyranni kommer att utövas, men Kristus är vår tillflykt. rätt

(206)Självförnekande uppoffring
Många har på det hela taget befunnit sig för länge i ett sömnigt tillstånd. Samtidigt som några har arbetat intensivt, och har visat outtömlig energi, har andra stått som åskådare, och har varit snara, att fälla kommentarer av kritisk art över metoder och resultat. Det har de varit redo att göra, även om de aldrig har ansträngt tankeförmågan, genom att lägga planer, med vars hjälp värdefulla själar kunde frälsas för Kristus. De är redo, att finna fel hos dem, som gör något. När dessa lata själar vaknar upp och visar något tecken på, att medvetandet håller på att komma tillbaka, blir de besvikna, i fall andra inte med detsamma finner lämpliga arbetsuppgifter åt dem. De blir bestörta över att upptäcka, att arbete inte går (207) att utföra utan flitiga, självförnekande, självkorsfästande ansträngningar. De väntar sig framgång, och tror att de skall nå samma grad av framgång, som apostlarna på Pingstdagen gjorde. Den framgång de ändå skall uppnå, när de går ut i verket, är ödmjukhetens och självförnekelsens offers erfarenhet, som apostlarna vann. När de överbringar lika allvarliga böner från brutna, söndermosade, troende hjärtan, som apostlarna gjorde, då kommer samma dimension av framgång att ledsaga deras satsningar. »Ty så säger den höge och upphöjde, han som tronar till evig tid och heter »den Helige«: Jag bor i det höga och heliga men också hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande, för att ge liv åt de ödmjukas ande, för att ge liv åt de förkrossades hjärtan.« {Jesaja 57:15.} »Jag skådar ner till den som är betryckt och har en förkrossad ande, och till den som fruktar mitt ord.« {Jesaja 66:2.} rätt

(207) Hemmissionens arbete
Hemmissionens anda är inte särskilt väl känd ibland oss, och dess yttring saknas i stor utsträckning inom varje gren av arbetet. En del av församlingen har börjat, att ge prov på en del aktivitet inom missionsverksamheten. Men om vi inte vaknar mera helt och fullt upp, kommer de, som är obekanta med sanningen för denna tid, att hinna före oss och spärra vägen. rätt

(207)Vad skall det krävas, för att väcka de latmaskar, som i åratal har släpat benen efter sig i Battle Creek? När tänker de bli trofasta vittnen för Gud? Hur lång tid skall gå, innan de förenar sig med Kristus? Hur mycken tid avsätts varje dag till gudsdyrkan? Hur många tar sig tid till begrundan och till innerlig bön? Hur många har lagt sig till med sparsamma vanor, så att de kan skänka gåvor till Herrens hus? Hur många har fått sina hjärtan varma genom praktisk (208) välvilja? Hur många har gjort allvarliga ansträngningar, för att inspirera andra till deltagande i Mästarens arbete? Att verka framgångsrikt hemmavid, kräver en ande och anda, en tro och en uthållighet, som vare sig sviker och felar, eller tappar modet. Det finns inte en enda inaktiv person i himmelen, och inte enda kommer att släppas in i lycksalighetens herrgårdar, som har sviktat i, att visa Kristi kärlek, som inte har lagt ned tid, ork och pengar på andras frälsning. rätt

(208)Vem kan ana det arbete, som skulle ha blivit uträttat i våra församlingar, om sanningens försvarare inte hade lämnat dessa svaga gemenskaper, för att söka sig till Battle Creek? Om hela vårt folk hade varit trofasta, flitiga och gudfruktiga tjänare åt Kristus, och hade gjort insatser, för att maximera sitt inflytande hemma, där de befunnit sig, hur många själar kunde då ha blivit frälsta! Ett ljus tänt på ett ställe kunde ha varit medlet till att tända många andra, och resultatet skulle ha blivit, att prisets och tacksägelsens röst skulle ha hörts, och många skulle ha sagt: ”Vad har inte Gud gjort! Han har förmått att göra långt mer än allt vi ber om eller tänker.” {Jämför Fjärde Moseboken 23:23 och Efésierbrevet 3:20.} rätt

(208) För vidare studium: Vägledning för Församlingen, Band 3, sidorna 272-275, 377-379 (Testimonies, Band 9, sidorna 43-48, 285-288); Testimonies, Band 6, sidorna 24-29. rätt

nästa kapitel