Herren har en Strid med Sitt Folk

(374)[Special Testimonies, Serie A 9, sidorna 37-50 (1897).]
Cooranbong, Australien, den 5. juli, 1896
Det bör utövas nogsamhet, för att lära varje människa hennes beroende av Gud; för Han är källan till all visdom och styrka samt verkningskraft. Jag har blivit visad, att det är ett misstag att förmoda, att personer i särskilt ansvarstyngda ämbeten i Battle Creek har visdom, som är långt bättre, än vanligt folks. De, som tror och förmodar det, ja, menar att dessa har gudomlig upplysning, litar på dessa mäns mänskliga omdöme, varigenom de tar emot deras råd som Guds röst.* Men detta är icke säkert eller tryggt, för med mindre människor är fullständigt helgade åt Gud, kommer Satan att verka genom dem, för att vidarebefordra den kunskap, som inte kommer att vara för åhörarnas nuvarande och eviga väl. rätt

(374) Många har lärt sig, att skriva eller fråga om råd och riktlinjer, när de hamnar i vanskligheter. Men det är ett misstag av dem, som sitter på ansvarsposter vid våra olika institutioner, att vara avhängiga av de män, som har alldeles för många bördor och ansvar att bära. En svag och sjuklig erfarenhet blir deras lott, som uppövats i fullständigt beroende av andra. Dem, som de är beroende av, kan äga mindre gudsfruktan, än de själva; och inte mera andlig kraft och förmåga, än att det är deras förmånsrätt att ha, om de bara ville inse, att de inte skall vara barn, utan bestämda, modiga män, som söker att uppnå större duglighet, genom att använda det de redan har, genom att handla med de talenter, som Gud har lånat dem. Vi är personligt ansvariga för bruket av de förmågor, som Gud (375) har gett oss. Våra intellekt måste uppodlas. Ingående och intensiv tankeverksamhet måste utövas, för att lösa svårigheterna. rätt

(375) Herren har gett varje människa hennes särskilda uppgift, och om Han sätter personer i ansvarsställning, kommer Han att förläna dem Sin Helige Ande, och ge dem kraft till, att uträtta sitt arbete. Men de personer, som kallas att göra långa resor, för att hjälpa andra med tänkande och planläggande, står inte själva nära klokhetens Gud, i fall de sätter lit till sin egen styrka och visdom. Om de inte har varit villiga, att bära Kristi ok, eller lära sig i Hans skola att vara ödmjuka och beskedliga i hjärtat, som Han var; om de inte har lärt sig, att lyfta de bördor, som Gud har gett dem, och följa med, vart än Han leder dem, vilket gott kommer då deras dyra resor att göra? Vad är deras visdom värd? Räknas inte detta hos Gud som dåraktighet? rätt

(375)Lär ut detta till folket
Delstatskonferenserna må vara avhängiga av Generalkonferensen för ljus och kunskap samt visdom; men är det säkert för dem att vara det? Battle Creek skall icke vara navet för Guds verk. Gud allena kan fylla denna position. När vårt folk på de olika platserna har sina särskilda samlingar, lär dem, för Kristi skull och för deras egna själars skull, att de inte skall sätta sig kött till arm. Människor förmår ej, att läsa sina medmänniskors hjärtan. Herren är den ende, som vi med säkerhet kan vara avhängiga av, och Han är tillgänglig på varje plats och inom varje församling i landet. Att sätta människor, där Gud skulle vara satt, varken ärar eller helgar Gud. Är Generalkonferensens ordförande folkets Gud? Betraktas männen i Battle Creek som obegränsade i klokskap? När (376) Herren skall verka på människors hjärtan och intellekt, kommer principer och tillvägagångssätt, som skiljer sig från de nuvarande, att framställas inför folket. »Förlita er inte på människor«. {Jesaja 2:22.} rätt

(376) Herren har en strid med Sitt folk angående denna sak. Varför har de övergett Herren deras Gud, som älskat dem så, »att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv«? {Johannesevangeliet 3:16.} Hans kärlek är inte opålitlig och ombytlig, utan övergår all annan kärlek lika mycket, som himlarna är högt ovan jorden. Han vakar alltid över Sina barn med en kärlek, som inte går att mäta och som är evig. »O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte hans domar och hur outrannsakliga hans vägar.« {Romarbrevet 11:33.} rätt

(376) »Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den.« {Jakobsbrevet 1:5.} Barmhärtighet och kärlek samt vishet går att finna hos Gud; men många, som säger sig känna Honom, har vänt sig bort från Den, kring vilken vårt hopp om evigt liv kretsar, och har lärt sig att vara beroende av sina felande och svaga medmänniskor. De blir andligt lemlästade, när de gör detta, för ingen människa är ofelbar, och hennes inflytande kan vara vilseförande. Han, som litar på människor, stöttar sig inte endast mot ett brutet sävrör, och ger Satan tillfälle till att presentera sig, utan han sårar den, som han visar sin tillit; han blir upphöjd i sina egna ögon, och mister insikten om sin egen avhängighet av Gud. Så snart som en man sätts, där Gud skulle vara, mister han sin renhet, kraft och tillit till Guds kraft. Resultatet blir moralisk förvirring, eftersom hans krafter blir ohelgade och trotsiga. Han känner sig kompetent till att döma sina medmänniskor, och han strävar olagligen efter, att bli en gud över dem. rätt

(377)(377)»Var så till sinnes som Kristus Jesus var« {Filipperbrevet 2:5}
Det får icke förekomma någon självupphöjelse inom Guds verk. Hur mycket vi än vet, hur stora våra andliga gåvor än är, kan ingen av oss rosa eller berömma sig; för vad vi besitter, är endast en betrodd gåva, utlånad till oss på prov. Verklig förbättring av dessa gåvor avgör våra eviga öden; men vi har inget, med vars hjälp vi kan upphöja jaget och lyfta oss till högre nivåer, ty det, som vi har, är inte vårt eget. rätt

(377) Vi skall vara hövliga mot alla människor, kärleksfulla och förstående; för det var den karaktär Kristus visade på jorden. Ju närmare vi är förenade med Kristus, desto mera blitt och kärleksfullt kommer vårt uppförande mot andra att vara. Människosläktets förlossning planerades på så sätt, att fastän människan är fallen, skall hon kunna få del av den gudomliga naturen, eftersom hon har sluppit undan från det fördärv, som råder i världen på grund av dess lockelser. Om vi genom Hans nåd blir delaktiga av den gudomliga naturen, kommer vårt inflytande på omgivningen inte att vara farligt, utan gagneligt. När vi betraktar vår tros Upphovsman och Fullkomnare, kan vi vara en välsignelse för alla vi umgås med, för den Helige Andes kraft över mänskohjärtat kan göra och hålla det rent. rätt

(377) De, som inte tar emot Kristus som en personlig Frälsare, som inte märker behovet av Hans nåd på hjärta och karaktär, förmår inte att påverka omgivningen till det goda. Oavsett omständigheterna, för de med sig ett inflytande, som Satan utnyttjar i sin tjänst. Därmed går de miste om allt hopp om evigt liv själva, och genom deras onda exempel leds andra på villospår. rätt

(377)Studera korset
Golgatas kors betyder allt för förtappade själar. Tack vare Människosonens lidande och död, (378) gjordes människornas frälsning möjlig. Genom den Helige Andes kraftfulla verkan avser Gud, att Hans avbild skall återupprättas i mänskligheten, så att en ny och levande livsprincip går att införa i deras sinnen, som tidigare varit nedlortade av synd. Guds kärlek är fullt i stånd till, att iståndsätta, återuppbygga, uppmuntra och styrka varje troende själ, som vill ta emot sanningen sådan den är i Jesus. För att detta skall fullbordas, måste människor dela oket med Kristus. Kristi kors måste studeras. Det måste vinna uppmärksamheten och hålla fast kärleken. Blodet, som utgöts på grund av synden, kommer att rengöra och rensa sinne och hjärta från varje form av själviskhet. rätt

(378)Helgad genom sanningen
Gud är upphovet till all sanning; och utövas sanningen, bereds vägen för mera framåtskridande sanning. När Guds betrodda tjänare kungör färsk sanning, berör den Helige Ande det sinne, som har varit berett att vandra i ljuset och stärker förnuftskrafterna till att se sanningens skönhet och majestät. rätt

(378) Men sanningen är ingen sanning för den, som inte uppenbarar, genom sin upphöjda andliga karaktär, en kraft utöver den, som världen kan ge, ett inflytande, som motsvarar sanningen själv genom sin helgade och bestämda art. Han, som är helgad genom sanningen, utövar ett frälsande och livskraftigt inflytande på alla, som han kommer i kontakt med. Detta är biblisk religion. rätt

(378) Människor, som blir frälsta endast tack vare Jesu Kristi försoningsoffer, har ingen rätt till, att söka att upphöja sig själva över sina medmänniskor. Låt dem sitta vid Jesu fötter, och lära av Honom, och icke anstränga sig för, att själva skina. Om Jesu Kristi kärlek förblir i dem, kommer de att skina omedvetet och sprida Kristi härlighets ljus (379) ut över världen. »Och när jag har blivit upphöjd från jorden«, sade Kristus, »skall jag dra alla till mig.’« {Johannesevangeliet 12:32.} Om en predikant gör Kristus till sitt hopp, till sin tillit, till sin avhängighet, är han ett med Kristus, en Guds medarbetare; och genom hans tjänst omvänds själar till Kristus. rätt

(379)All duglighet är från Gud
Det finns sådana, som inte är lärda och som saknar stora förmågor, men för den skull behöver de ej bli modlösa. Låt dem använda, vad de har, vara vaksamma mot varje svag punkt i sina karaktärer, och söka att, genom gudomlig nåd, göra den stark. Det finns ingen levande person, som har någon kraft eller förmåga, som han inte har mottagit från Gud, och den källa detta kommer från, är öppen för det svagaste mänskoväsen. Om vederbörande vill dra när till Gud, den felfria källan till styrka, kommer han att förnimma, att Gud infriar sina löften. Men i detta arbete behöver vi inte kalla på människor hundratals mil ifrån, för att de skall ge oss hjälp; för Kristus har lovat: »Bed och ni skall få, sök och ni skall finna«. {Matteusevangeliet 7:7.} rätt

(379) Gud har inte snålat in på de förmågor Han gett åt människor, utan skänkt dem enligt deras Gudagivna kraft till att bruka dem. Ju flera utlånade talenter till människor, desto större avkastning krävs. Gud fordrar av varje mänsklig företrädare, att han skall rådslå med det levande oraklet, och allt igenom bli medveten om Hans uttryckliga vilja i alla ting, så att han, genom flitigt bruk av de honom lånade talenterna, kan vinna andra. rätt

(379) Gud vill lära oss den högtidliga läxan, att vi påverkar vårt eget öde. Den karaktär vi utvecklar i detta liv avgör, om vi blir eller inte blir lämpliga för evigt liv. Ingen människa kan tryggt vara overksam. Hon kanske inte har så många talenter, men låt henne använda sig av dem hon har; allt eftersom (380) hon bevisar hederlighet gentemot Gud och medmänniskorna, kommer Gud att välsigna henne. rätt

(380) Den Helige Ande väntar på, att ge hjälp till envar troende själ, och Jesus tillkännager: »se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.’« {Matteusevangeliet 28:20.} Låt dem som tror på Jesus vara stärkta, bedjande och fulla av tillit till Kristi makt till frälsning. »Ropa till mig på nödens dag, så skall jag rädda dig, och du skall ära mig.’« {Psaltaren 50:15.} rätt

(380)Herrens bön och enträgna vädjan
Låt mig vädja till våra delstatskonferenser och våra församlingar om, att upphöra med att placera sin avhängighet på människor och sätta sig kött till arm. Blicka inte på andra, för att se, hur de uppträder under sanningens överbevisning, eller be dem om hjälp. Vänd Er inte till människor i höga, ansvarstyngda ämbeten för styrka, för de är just de personer, som riskerar att betrakta ansvarstyngda ämbeten som ett bevis för Guds särskilda makt. Våra församlingar är svaga, därför att medlemmarna har lärts att se upp till och vara avhängiga av mänskliga resurser, och tusentals dollar har i onödan lagts ut på, att förflytta begränsade människor från en plats till en annan, så att de kan ordna upp små vanskligheter, fastän Jesus alltid är nära, för att hjälpa dem, som är behövande och nödställda. rätt

(380) De varningar, som getts i Guds Ord till Israels barn, avsåg inte endast dem, utan alla, som skall komma att leva på jorden. Han säger till dem: »Ve de upproriska barnen,... som rådslår utan mig, som sluter förbund utan att min Ande är med, så att de därigenom hopar synd på synd, de som drar ner till Egypten utan att ha rådfrågat min mun, för att söka skydd hos farao och en tillflykt under Egyptens skugga.« {Jesaja 30:1-2.} Om (381) Herren tillrättavisade Sitt folk i svunnen tid, eftersom de undanlät att söka Hans råd i vanskligheter, kommer Han då inte att bli misshagad i dag, om Hans folk, i stället för att vara beroende av Rättfärdighetens Sols klara strålar på deras väg, vänder sig från Honom vid prövning och svårigheter, för att söka hjälp från människor, som är lika felande och svaga som de själva? Var är vår styrka? Ligger den hos människor, vilka är lika hjälplösa och avhängiga som vi själva, som behöver vägledning från Gud, liksom vi gör? rätt

(381)Den närvarande hjälpen
Kristus säger: »utan mig kan ni ingenting göra« {Johannesevangeliet 15:5}, och Han har tillhandahållit den Helige Ande som en närvarande hjälp för varje tidpunkt. Men många har en svag religiös erfarenhet, därför att de, i stället för att söka Herren efter den Helige Andes verksamma kraft, sätter sig kött till arm. Låt Guds folk lära sig, att vända sig till Gud i trångmål och uppnå styrka från de löften, som är ja och amen för varje förtröstande själ. rätt

(381) Herrens ord riktas till oss: »Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall öppnas. Vem bland er ger sin son en sten, när han ber om bröd, eller en orm, när han ber om en fisk? Eller en skorpion, när han ber om ett ägg? Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom.« {Matteusevangeliet 7:7-11. Talet om skorpion och ägg förekommer i den danska Bibeln och i King James Version.} rätt

(381) Guds löften är fullvärdiga och rikhaltiga, och ingen behöver därför vara beroende av människor för styrka. För alla, som kallar på Honom, är Gud nära, för (382) att hjälpa och stå bi. Och Han vanäras allvarligt, när vi, efter att ha prövat Hans tillförlitlighet, vänder oss från honom – den Ende, som aldrig kommer att missförstå oss, den Ende, som kan ge felfria råd – och vänder oss till personer, som i sin mänskliga svaghet har en benägenhet, att leda oss på villospår. rätt

(382) »Herren har sagt: Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun och ärar mig med sina läppar men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig, är fruktan för mig bara ett inlärt människobud. Se, därför skall jag ännu en gång göra underbara ting med detta folk, ja, underbara och förunderliga. De visas vishet skall förgå, de förståndigas förstånd skall förmörkas. Ve dem som går ner i djupen för att dölja sina rådslag för HERREN, som bedriver sina verk i mörkret och säger: »Vem ser oss, och vem känner oss?«« {Jesaja 29:13-15.} rätt

(382) Herren har visat oss Sin väg; skall vi vandra på den, eller skall vi, begränsade och felande som vi är, vandra enligt våra egna råd, och utöva de principer Han har varnat oss för? rätt

(382)Den närvarande varningen och förmaningen
»Gå nu och skriv detta på en tavla inför dem och teckna upp det i en bok, så att det bevaras för kommande dagar, alltid och för evigt. Ty det är ett upproriskt folk, barn som ljuger, barn som inte vill höra HERRENS undervisning och som säger till siarna: »Skåda inte!« och till profeterna: »Profetera inte för oss det som är sant. Tala smickrande till oss, profetera bedrägliga ting. Vik av ifrån vägen, gå bort från stigen, låt oss slippa se Israels Helige.« Därför säger Israels Helige: »Eftersom ni förkastar detta ord och förtröstar på våld och vrånghet och förlitar er på sådant, skall denna missgärning bli för er som ett fallfärdigt (383) stycke på en hög mur, som buktar ut mer och mer, till dess muren plötsligt rämnar på ett ögonblick.« {Kapitel 30:8-13.} rätt

(383) »»Vem kan han lära förstånd? För vem förklarar han budskapet? Dem som just är avvanda från modersmjölken, nyss tagna från modersbröstet? Ty det är bud på bud, ljud på ljud, ljud på ljud, lite här, lite där!« Ja, genom stammande läppar och på främmande språk skall han tala till detta folk, han som en gång sade till dem: »Här är viloplatsen, låt den trötte vila. Här är vederkvickelse.« Men de ville inte höra. Och HERRENS ord blev för dem »bud på bud, bud på bud, ljud på ljud, ljud på ljud, lite här, lite där.« Så skall de, bäst de går, falla baklänges och krossas, bli snärjda och fångade. Hör därför HERRENS ord, ni hånare, ni som härskar över folket här i Jerusalem. Ni säger: »Vi har slutit förbund med döden, vi har ingått fördrag med dödsriket. När gisslet far fram som en översvämmande flod, skall det inte nå oss, ty vi har gjort lögnen till vår tillflykt, falskheten till vårt gömställe.« Därför säger Herren HERREN så: Se, jag har lagt en grundsten i Sion, en beprövad sten, en dyrbar hörnsten, en fast grundval. Den som tror på den behöver inte fly. Och jag skall låta rätten vara mätsnöret och rättfärdigheten sänklodet. Hagel skall slå ner lögnens tillflykt, vatten skall skölja bort gömstället.« {Kapitel 28:9-17.} rätt

(383) »Ty så säger Herren HERREN, Israels Helige: »Om ni vänder om och är stilla skall ni bli frälsta. Genom stillhet och förtröstan blir ni starka.« Men ni vill inte.« {Kapitel 30:15.} »Den dagen skall de döva höra bokens ord och de blindas ögon se ur dunkel och mörker. De ödmjuka skall (384) få allt större glädje i HERREN, de fattigaste bland människor skall fröjda sig i Israels Helige. Det är förbi med våldsmännen, det är slut med hånare. Alla som ville det onda skall utrotas, de som genom sitt ord kom en människa att synda, som snärjde den som skulle skipa rätt i porten och åsidosatte rätten för den rättfärdige för ingenting. Därför säger HERREN så, han som befriade Abraham: Jakob skall inte mer behöva blygas, hans ansikte skall inte längre blekna, ty när han, det vill säga hans barn, ser mina händers verk ibland sig, kommer de att hålla mitt namn heligt. De kommer att hålla Jakobs Helige helig och bäva för Israels Gud. De som gått vilse i anden skall få förstånd, de missnöjda skall ta emot undervisning.« {Kapitel 29:18-24.} rätt

(384) Skall dessa varningar förbigås som ovidkommande? Herren anmodar varje lärare, varje förkunnare och varje mottagare av Hans sanning, att noga ge akt på det egna andliga tillståndet. De har haft stort ljus, och om de vill säkra evigt liv, får de inte längre göra sig beroende av begränsade människor, utan bygga på den säkra grunden. rätt

(384)Håll fast vid Guds principer
Inget mänskligt råd kan med säkerhet göra avkall på Guds principer till förmån för sina egna; ty Guds Ord tillkännagiver: »jag skall låta rätten vara mätsnöret och rättfärdigheten sänklodet. Hagel skall slå ner lögnens tillflykt, vatten skall skölja bort gömstället.« {Kapitel 28:17.} »Ja, HERREN skall resa sig som på Perasims berg, och han skall vredgas som i Gibeons dal för att utföra sitt verk, sitt främmande verk, och fullgöra sitt arbete, sitt förunderliga arbete. Sluta nu (385) med ert hån, så att era band inte dras åt ännu hårdare, ty jag har hört från Herren, HERREN Sebaot om förödelse och orubbligt beslutad straffdom över hela jorden.« {Verserna 21-22.} rätt

(385) Vi lever i tider, som är av stor betydelse för envar. Ljus skiner i klara och fasta strålar omkring oss. Om ljuset tas emot på rätt vis och värdesätts, blir det en välsignelse för oss och för andra; men i fall vi litar på vår egen visdom och styrka, eller på våra medmänniskors visdom och styrka, vänds det till gift. I kampen för evigt liv kan vi icke luta oss emot varandra. Livets bröd måste ätas av var och en. Vi måste personligen ta del av det, så att själ och kropp samt sinne går att förnya och stärka genom dess omdanande kraft, varigenom vi individuellt tillgodogör oss Jesu Kristi sinne och karaktär. Gud måste göras till den förste och siste samt bäste i allt. rätt

(385) Var och en måste hungra och törsta efter rättfärdighet för egen del. Att luta sig emot människor, och lita på deras visdom, är farligt för det andliga livet hos varje kristen. Dem, som vi hyser förtroende för, kan vara ärliga och sanna, samt tjäna Herren med all flit. Men om vi individuellt eftersträvar, att vandra i Kristi fotspår, kan vi följa Honom så väl som dem, som vi beundrar för deras konsekventa och ödmjuka liv. rätt

(385)Inte människor, utan Herren
Oftast är det så, att dem vi ser upp till, inte är, vad de tros vara. Oftast ligger synd på lur i hjärtat, och felaktiga vanor och oärliga tillvägagångssätt vävs in i karaktären. Hur ser vår himmelske Fader på detta? Hans råd är alltid pålitliga, och Han har bevisat Sin stora kärlek till mänskosläktet. Därför ser Han på med bedrövelse, när Hans (386) barn uppmuntras till, att vända sig bort från Honom och göra sig beroende av begränsade människor, som de inte känner, och vars omdöme och erfarenhet måhända inte är något att lita på. Men detta har skett, och Gud har förpassats till andra rangen. rätt

(386) I Jesu Kristi, nasaréns, namn, ber jag ihärdigt Guds folk om, att göra sig beroende av Herrens styrka. Tag Er i akt för, att sätta människor på Guds plats. Det är inte tryggt för oss, att ha människor som vår myndighet eller våra vägledare, för de kommer utan tvivel att göra oss besvikna. Vi skall var och en arbeta på vår frälsning med fruktan och bävan: »Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.« {Filipperbrevet 2:13.} Vi har ett mäktigt kall hos Jesus Kristus; vi håller på med ett omfattande och okränkbart eller heligt verk, och Gud kallar på var och en, att lyfta upp Hans standar inför denna värld och det himmelska universum, genom Herren Jehovas kraft, som »är en evig klippa.« {Jesaja 26:4.}
För vidare studium: Prophets and Kings, sidorna 119-189. rätt

(386) Vi skal vara ett med Kristus, så som Han var ett med Fadren, och Fadren kommer att älska oss, så som Han älskade Sin Son. Vi kan visst få samma hjälp, som Kristus fick, vi kan visst få styrka för varje nödsituation; ty Gud kommer att vakta oss på alla sidor. Han kommer att omgärda oss helt, och när vi ställs inför härskarna, myndigheterna på jorden, behöver vi inte grubbla på förhand över, vad vi skall säga. Gud kommer att lära oss det den dag vi behöver det. Nu kan Gud hjälpa oss, att komma inför Jesu fötter och lära av Honom, innan vi söker att bli lärare åt andra. – The Review and Herald, den 18. februari, 1890. rätt

nästa kapitel