Guds sändebud

(404) [Special Testimonies, Serie A 11, sidorna 2-13 (1898).]
Herren vill, att Hans folk skall frigöra sig från allt, som inte står i Skriften beträffande pastorstjänsten. Män, som kallats till pastorstjänsten, skall icke göras till avgudar; de skall inte betraktas med vidskeplig aktning; och på grund av den makt, som tillfaller dem genom ämbetet, skulle synden hos dem inte mista sin motbjudande karaktär. Deras viktiga ämbete gör synden hos dem betydligt mera syndfull, för genom att begå synd, gör de sig själva till syndens präster, Satans representanter, genom vilka han kan verka lyckosamt, för att föreviga synden. rätt

(404)Alla borde hålla i minnet, att Satan riktar sina särskilda ansträngningar mot pastorstjänsten. Han vet, att den är ett mänskligt redskap, som inte besitter nåd eller helighet i sig självt. Han vet, att den är en ordning, som Gud har ordinerat till att vara ett kraftfullt medel för själars frälsning och är endast effektivt, om Gud, den evige Anden, gör det effektivt. Han vet, att evangeliets rikedomar härbärgeras i jordiska kärl, så det är endast Guds kraft, som kan göra dem till ärans kärl. De må odla upp vingården, en Paulus må plantera och en Apollos vattna, men Gud allena kan ge tillväxten. rätt

(404)Gud har aldrig lämnat Sin församling utan ett vittnesbörd. I alla scener med prövningar och vedermödor, med motstånd och (405) förföljelse under moraliskt mörker, som församlingen har gått igenom, har Gud haft människor på plats i rätta ögonblicket, som har varit beredda, att ta itu med Hans verk på olika nivåer, och föra det framåt och uppåt. Genom patriarker och profeter uppenbarade Han Sin sanning för Sitt folk. Kristus var Hans forna folks lärare lika sant, som då Han kom till världen iförd mänsklighetens kläder. Med Sin härlighet dold i mänsklig gestalt, visade Han Sig ofta för Sitt folk och talade med dem, »ansikte mot ansikte, som när en man talar med en annan.« {Andra Moseboken 33:11.} Han, deras osynlige Ledare, var inhöljd i eld- och molnstoden, och talade till Sitt folk genom Mose. Guds röst hördes genom profeterna, som Han hade bestämt till ett särskilt verk och till att bära fram ett särskilt budskap. Han sände dem, för att upprepa samma ord om och om igen. Han hade berett ett budskap för dem, som inte var enligt människors vilja och vägar, och detta lade Han i deras munnar och lät dem förkunna. Han försäkrade dem om, att den Helige Ande skulle ge dem språkförmåga och de rätta orden. Han, som kände hjärtat, tänkte ge dem ord, med vars hjälp folket kunde nås. rätt

(405)Det var fullt möjligt, att budskapet inte skulle komma att behaga mottagarna. Kanhända de inte önskade något nytt, utan bara ville gå vidare, som de hela tiden hade gjort; men Herren väckte dem med tadel; Han tillrättavisade dem för deras tillvägagångssätt. Han ingöt nytt liv i dem, som sov på sin post, som inte var trofasta väktare. Han visade dem deras ansvar, och att de skulle komma att hållas ansvariga för folkets säkerhet. De var väktare, som inte skulle sova vare sig dag eller natt. De skulle känna igen fienden, och larma folket, så att var och en kunde vara på sin post. Därmed skulle inte den vaksamme fienden få den minsta fördel. rätt

(406)Guds väktares ansvar
(406)Och i dag tillkännager Gud för Sina väktare, att i fall de inte är trofasta och inte varnar dem, som är i fara, kommer dessa att dö i sina synder. »… hans blod«, säger Han, »skall jag utkräva av din hand.« {Hesekiel 3:18.} Men om Hans budbärare häver upp sina stämmor i tillrättavisning och varning, för att förmå människor, att vända bort från sina onda vägar, och dessa själar vägrar att lyssna, då är väktarna oskyldiga. Förbrytarna mot Gud kommer att gå under i sina synder, deras blod kommer att fläcka deras egna själar. rätt

(406)Dessa allvarliga saker har framställts för mig på ett allvarligt sätt. Gud har utsett apostlar, pastorer, evangelister och lärare, för att helga de troende, för pastorstjänsten, för uppbyggnaden av Kristi kropp, till dess alla uppnår trons enhet. Gud tillkännager för Sitt folk: »ni är en Guds åker, en Guds byggnad.« {Första Korintierbrevet 3:9.} Det måste göras ständiga framsteg. Steg för steg måste Hans efterföljare göra raka stigar för sina fötter, så att inte de haltande avviker från vägen. De, som vill arbeta för Gud, måste arbeta förståndigt, för att råda bot på bristerna i den egna karaktären och härliggöra Herren, Israels Gud, genom att stå i ljuset, och arbeta i ljuset från Rättfärdighetens Sol. Således skall de bära församlingen framåt och uppåt samt mot himmelen, och göra församlingens skilsmässa från världen tydligare. rätt

(406)I det att de förbättrar sina karaktärer enligt det gudomliga mönstret, kommer människor inte att vaka över sin egen personliga värdighet. Med nitiskt och hängivet intresse kommer de att vaka över församlingens okränkbara angelägenheter inför det onda, som hotar att förslöa och omtöckna den härlighet, som Gud avser skall stråla ut från henne. De kommer att se till, att omintetgöra Satans bedrägeri, genom att undvika (407) klander, sladder, onda ord och anklagelser riktade mot trosyskon; dessa ting kommer annars att försvaga och störta gemenskapen omkull. rätt

(407)Striden blir intensivare
Det kommer aldrig att inträffa en tidpunkt i församlingens historia, när Guds medarbetare kan knäppa ihop händerna och slå sig till ro, sägande: "Allt är frid och fröjd." Då kommer plötsligt undergången. Allt kan skrida framåt under synbart välstånd och lycka; men Satan är klarvaken, och undersöker och rådgör med sina onda änglar om ett annat, lyckosamt angreppssätt. Striden kommer att växa till i styrka från Satans håll; ty han drivs av en kraft nedifrån. När Guds folks sak gör framsteg med helgad och oemotståndlig kraft, varigenom Kristi rättfärdighets standar reses i församlingen, tack vare en kraft från Guds tron, kommer den stora striden att tillta i styrka och omfattning, och kommer att bli allt intensivare. Åsikt kommer att ställas mot åsikt, planer mot planer, principer av himmelskt ursprung mot Satans principer. Sanningen, i sina olika aspekter, kommer att stå i konflikt med villfarelsen i dess ständigt skiftande, tillväxande former. Dessa kommer, om möjligt, att bedra de utvalda. rätt

(407)Vårt arbete måste vara allvarligt menat. Vi skall inte kämpa som de, vilka slåss i luften. Predikantgärningen, predikstolen och tryckeriet kräver män som Kaleb, som vågar riskera något, män, vars blick är riktad så, att de skiljer sanningen från villfarelsen, vars öron är helgade till att uppfatta orden från den trofaste Väktaren. Och Anden från Guds tron kommer att göra Sig Själv märkbar för en urartad kristenhet, en fördärvad värld, som är redo att förtäras av de länge uppskjutna straffdomarna från en kränkt Gud. rätt

(408)Hat mot tillrättavisningar
(408) Det är nu fara för, att människor förlorar ur sikte denna tids viktiga sanningar, och tar till sig de ting, som är nya och främmande samt hänförande. Många avböjer, om de blir tillrättavisade av Guds Ande genom Hans utsedda företrädare, att ta emot tillrättavisning, och rycka upp den bitterhet, som planterats i deras hjärtan mot Guds tjänare, som bär tunga och obehagliga bördor. Det finns människor, som lär sig sanningen, men som inte gör sina vägar fullkomliga inför Gud, som försöker att dölja sina brister och uppmuntrar till ett kyligt förhållande till Gud. De har inte mod till, att göra de ting, som skulle gynna dem själva. De ser inget behov av förnyelse, och således förkastar de Herrens ord och hatar honom, som sitter i porten och varnar för obotfärdighet. rätt

(408) Denna vägran, att ge akt på de förmaningar, som Herren sänder, ger Satan alla slags fördelar till att göra dem till de bittraste fiender till dem, som har sagt dem sanningen. De ljuger om dem, som har bringat dem budskapet från Herren. rätt

(408)Människor, som avvisar Herrens ord, som vinnlägger sig om, att genomdriva sin egen väg och vilja, river budbäraren och de budskap i bitar, som Gud sänt, för att upplysa dem om deras synder. Deras böjelser har påverkat deras handlande, och de har slagit in på en galen väg och hållit sig till denna. Den gudomliga riktlinjen lyder: »Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära.« {Första Korintierbrevet 10:31.} Men vederbörande vill inte göra detta. Som en person tänker, så är han. {Jämför Ordspråksboken 23:7, King James Version.} Inifrån, ut från hjärtat, kommer onda tankar frammanade av Satan. Han börjar att använda spetsfundigheter mot teknikaliteter och andras uppförande. Satans anda binder honom vid fienden, så att han framför kritiska ord om mindre viktiga ämnen. Sanningen blir ständigt mindre värdefull för honom. Han blir (409) en brödernas anklagare, och så vidare, och byter ledare. Världen utanför är av större vikt för honom, än strömmen av ljus, som Gud har försett världen med genom de budskap Han har gett, och som han en gång gladde sig åt. rätt

(409)Oh, så många ting har utvecklat sig, sedan han blev så full av hat mot Gud, därför att hans faror och fel har framställts för honom! Han har låtit onda tankar stärkas och få överhanden, eftersom han, dag för dag, inte har ätit av Guds Sons lekamen och druckit av Hans blod, därför att han inte har blivit delaktig av den gudomliga naturen. Ting, som kommer inifrån, besmittar människan. Hur fördärvad skall då inte den källa vara, varifrån detta onda härstammar! rätt

(409)Det ödesdigra valet
Ohelgade predikanter sätter sig upp emot Guds Ande. De prisar Kristus och denna världens gud i samma andetag. När de utger sig för att ta emot Kristus, tar de emot Barabbas, och genom sina handlingar säger de: »Inte Han, utan Barabbas.« Låt alla, som läser dessa rader, ge akt. Satan har skrutit om sin egen förmåga. Han har för avsikt, att upplösa den enhet, som Kristus bad måtte förekomma inom Hans församling. Han säger: "Jag skall gå ut och vara en lögnaktig ande och bedra dem jag kan, för att kritisera och fördöma samt falsifiera." Låt bedrägeriets och det falska vittnesbördets anda finnas i en församling, som har haft stort ljus, stor klarhet, så kommer den församlingen att kassera eller förkasta det budskap, som Herren har sänt, och ta emot de mest orimliga påståenden och falska förmodande samt falska teorier. Satan ler åt deras dåraktighet, för han vet, vad sanningen är. rätt

(409) Många kommer att stå i våra predikstolar med den falska profetians fackla i sina händer, tänd genom (410) Satans djävulska fackla. Om tvivel och otro uppammas, kommer de trofasta predikanterna att avlägsnas från folket, som tror sig veta så mycket. »’Tänk om du«, sade Kristus, »i dag hade förstått, också du, vad som ger dig verklig frid. Men nu är det dolt för dina ögon.« {Lukasevangeliet 19:42.} rätt

(410)Sanningens ljus
Icke desto mindre står Guds grundval säker. Herren känner de Sina. Den helgade predikanten får inte bära på svek i sin mun. Han skall vara genomärlig, fri ifrån varje spår av ondska. Ett helgat prästerskap och press kommer att vara en kraft, som lyser på detta halsstarriga släkte. Ljus, bröder, vi behöver mera ljus! Stöt i basunen på Sion; låt en varningssignal ljuda på det heliga berget. Samla Herrens här, med helgade hjärtan, för att höra, vad Herren vill säga till Sitt folk; för Han har större ljus åt alla, som vill lyssna. Låt dem bli beväpnade och utrustade, samt träda fram i striden – till Herrens hjälp mot den väldige. Gud Själv kommer att verka för Israel. Varje ljugande tunga kommer att tystas. Änglarnas händer kommer att kullkasta de bedrägliga planer, som har utformats. Satans bålverk kommer aldrig att triumfera. Seger kommer att åtfölja den tredje ängelns budskap. Liksom ledaren av Herrens här rev ned Jerikos murar, kommer Herrens laglydiga folk att segra, och alla fientliga element att bli tillintetgjorda. Ingen själ bör beklaga sig över Guds tjänare, som har kommit till dem med ett från himmelen sänt budskap. Leta inte längre efter brister hos dem, och säg: "Ni talar så entydigt; Ni använder så starka ord." De talar starka ord; men är inte detta behövligt? Gud kommer att få det att genljuda i åhörarnas öron, om de inte ger akt på Hans röst eller Hans budskap. Han kommer att fördöma dem, som motsätter sig Guds ord. rätt

(411)Människor för rätta ögonblicket
(411)Satan har gjort allt möjligt, för att intet skall förekomma ibland oss, som tillrättavisar och tadlar oss, samt enträget uppmanar oss till, att lägga bort våra fel. Men det är ett folk, som kommer att bära Guds ark. Somliga kommer att lämna oss och inte längre vilja bära arken. Men dessa kan icke bygga murar, som står i vägen för sanningen; ty den kommer att tåga framåt och uppåt till änden. I tidigare skeden har Gud väckt upp män, och Han har fortsatt män, som väntar på rätta tillfället, beredda att följa Hans befallning – män, som kommer att forcera hinder, som endast är som murar behandlade med uselt murbruk. När Gud utgjuter Sin Ande över människor, kommer de att arbeta. De kommer att förkunna Herrens ord; de kommer att upphöja rösten som en basun. Sanningen kommer inte att krympa ihop eller mista sin kraft i deras händer. De kommer att visa folk deras överträdelser, och Jakobs hus deras synder. rätt

(411)Satans våldsamma arbete
Striden kommer att bli allt vildare. Satan kommer att träda ut på fältet och låtsas vara Kristus. Han kommer att förvanska, missbruka och trotsa allt, vad han över huvud taget kan, och om möjligt bedra de utvalda. Även i våra dagar har det varit och kommer det att fortfara att vara hela släkter, som en gång har glatt sig åt sanningen, men som kommer att mista tron på grund av bakdanteri och lögner, som uttalats för dem avseende dem, som de har haft kära och med vilka de har hållit livliga överläggningar. De öppnade sina hjärtan för såendet av ogräs; ogräset växte upp ibland vetet; ogräset blev starkare; vetets andel blev stadigt mindre; och den värdefulla sanningen miste sin kraft i deras ögon. För en tid ledsagade ett falskt nit deras nya teorier, som förhärdade deras hjärtan emot sanningens förkämpar, som judarna gjorde mot Kristus rätt

(412) (412) Under sin iver, att tjäna Satan, ter sig en del för en tid som grönskande träd; men det är endast för en tid. Satan har lett dem så grundligt vilse, att de kommit att förakta Guds Ande. De har brett ut sig som ett grönt lagerbärsträd. Herren har tillåtit detta för en tid. Han har låtit dem visa sin missunnsamhet och sitt hat mot Guds folk, liksom Han låtit Satan utveckla sin karaktär, så att denne kunnat träda fram inför det himmelska universum, inför de icke fallna världarna, liksom den fallna världen, uppvisande sina sanna egenskaper, som en bedragare, en brödernas anklagare, en mördare i hjärtat. rätt

(412)Res upp barriärer mot fienden
Många, som hävdar sig tro sanningen, men som inte har något ankare, kommer att bindas samman med Satans sällskap. De, som inte har verkat på Guds sida av saken, kommer att få visa sig bli en stötesten för dem, som har uppnått en levande, personlig erfarenhet. Låt varje predikant, i stället för att stå och kritisera och orsaka tvivel och motstånd, när tillfälle ges, nu ägna sig åt, att resa upp barriärer mot de listiga fienderna. I stället för att bekämpa dem, som Herren har sänt, för att frälsa dessa, låt Hans folk be ivrigt och uthålligt om Guds nåds kraft, och så kommer Ledaren för Herrens här att inta stridsfältet. I stället för att sitta och döma över människor, som Gud har godtagit som Sina tjänare, bör deras bön, natt och dag, i huvudsak vara, att Herren skall kunna sända ut flera arbetare till Sin vingård. Predikanter, vanära inte Er Gud och vålla inte den Helige Ande sorg, genom att tala nedsättande om de människors vägar och metoder, som Gud har valt. Gud känner karaktären. Han ser de människors temperament, som Han har valt. Han vet, att det endast är allvarliga, fasta, (413) beslutsamma, djupt känsliga personer, som kommer att betrakta detta arbete i dess egentliga betydelse, och kommer att uppvisa en sådan fasthet och beslutsamhet i sitt vittnande, att de kommer att bryta igenom Satans barriärer. rätt

(413)Gud ger människor råd och tillrättavisning med tanke på deras eget bästa. Han har sänt Sitt budskap, och sagt dem, vad som behövdes just då – 1897. Tog Ni emot budskapet? Gav Ni akt på bönen? Han gav Er alla tillfälle till, att träda fram rustade och redo att hjälpa Herren. Och då det hela var gjort, bad Han Er alla att hålla stånd. Men gjorde Ni Er redo? Sade Ni: »Här är jag, sänd mig«? Ni satt hela tiden och gjorde intet. Ni lät Herrens ord falla ohörda till marken; och nu har Herren tagit män, som var pojkar, då Ni stod i främsta ledet i slaget, och har gett dem ett budskap och det arbete, som Ni inte åtog Er. Tänker Ni vara en stötesten för dem? Tänker Ni kritisera? Tänker Ni säga: "De håller på att överge sin ställning"? Likväl fyllde Ni inte de platser, som de nu kallas att inta. rätt

(413)Oh, varför vill människor vara i vägen, när de borde vara hjälpare? Varför vill de låsa hjulen, när de skulle kunna få dem att rulla med märkbar framgång? Varför vill de beröva den egna själen allt gott och frånta andra välsignelser, som skulle komma genom dem själva? Dessa ljusets förkastare kommer att få irra omkring i en ofruktbar öken, där inget uppfriskande och helbrägdagörande vatten flyter och deras pastorstjänst är lika tom på fukt, som Gilboas höjder var. Där förekom det ju varken dagg eller regn. De är inte höljda i gudomlig smörjelse och för inte med sig någon välsignelse till andra. De måste ödmjuka sina hjärtan och erkänna sina fel, och bryta Satans grepp om dem. De måste ha sönder de länkar, som uppfostran, fördomar eller vanor har smitt. Ville de endast söka Gud, i en ångerfull anda, skulle (414) de finna Honom. Då ville de inte rätta sig efter sin egen vilja, utan gå dit, där Herrens Ande leder; de skulle bli ledda av Honom. rätt

(414)Ta vara på ljuset
Utrensningen kommer förvisso att bana sig väg genom varje församling i vårt land, som har haft stora möjligheter och förmåner, utan att ta dem till vara. Ytterligare belägg är inte, vad de behöver. De behöver rena och helgade hjärtan till att samla upp och behålla allt det ljus, som Gud har gett, och då kommer de att vandra i det ljuset. rätt

(414)Vi behöver inte säga: "De sista dagarnas faror kommer snart över oss." De är redan här. Vi behöver nu Herrens svärd till att skära bort själva själen och märgen hos de köttsliga lustarna, aptiten och lidelserna. Måtte det tränga in och förinta i långt större grad, än det någonsin förr har gjort! Måtte all stolthet vältas över ända! Måtte känslan av köttslig säkerhet berövas lögnens makt, som har använts i försök, att bedra Guds folk! Måtte Andens svärd hugga bort all självrättfärdighet och öppna de blindas ögon, så att de kan se, att de inte är hela i Guds ögon! rätt

(414)Jag vänder mig till Guds folk, som i dag håller fast vid den tillit de har fått, som vägrar att överge den tro, som en gång för alla har överlämnats åt de heliga och som står mitt uppe i de sista, fördärvade dagarnas moraliska mörker. Herrens ord till Er lyder: »Jag skall jubla över Jerusalem, fröjda mig över mitt folk.« {Jesaja 65:19.} Kan vi inte här se Guds faderskärlek komma till uttryck för dem, som håller fast i rättfärdighetens tro? De närmaste band knyter Gud till Hans folk. Vi är inte föremål för Hans sparsamma barmhärtighet och Hans förlåtande kärlek, utan mera, än så. Herren gläds över Sitt folk. Han fröjdar Sig över dem. Han är deras säkerhet. Han förskönar alla, som tjänar Honom helhjärtat med (415) helighetens anda. Han kläder dem med rättfärdighet. Han älskar dem, som gör Hans vilja, som är Hans avbilder. Alla, som är sanna och trofasta, har formats till Hans Sons avbilder. I deras munnar finns inget svek, ty de står felfria inför Guds tron. rätt

(415)För vidare studium: Early Writings, sidorna 61-64, "The Messengers"/Adventbudskapet, sidorna 79-83, ”Guds Sändebud”. rätt

nästa kapitel