»Rena Er«

(444)[Från ovanstående traktat.]
(444)Jag uppmanar predikanter, som har hanterat Guds Ord: »rena er, ni som bär HERRENS kärl.« {Jesaja 52:11.} Jag frågar det folk, som har lyssnat till sanningarna från predikstolarna: Vad förväntar Ni Er av den stora dagen? För den dagen hyser Ni, var och en, personligt intresse. Var så säkra, Gud kommer inte låta någon lura sig in i paradiset. Har just Du bröllopsklädnaden på? rätt

(444)Vi hör nu talas om jordskalv på olika orter, om bränder, om stormar, om katastrofer till sjöss och på land, om pest och om hungersnöd. Hur tungt väger dessa ting på Dig? Detta är endast början på födslovåndorna. Beskrivningen av Guds dag har getts genom Johannes i Uppenbarelseboken. De otaliga skräckslagnas rop nådde Johannes’ öra: »deras vredes stora dag har kommit, och vem kan då bestå?« {Uppenbarelseboken 6:17.} Aposteln själv blev djupt imponerad och överväldigad. rätt

(444)Var ligger Din tillflyktsort på den dagen?
Om sådana scener som denna skall komma, så väldiga domar över en skyldig värld, kommer det då att finnas en tillflyktsort för Guds folk? Hur skall de gå att skydda, tills vreden är överstånden? Johannes ser naturens element – jordskalv, oväder och politiska stridigheter – framställda som fasthållna av fyra änglar. Dessa vindar står under deras kontroll, tills Gud ger dem order om, att släppa dem lösa. Häri ligger Guds församlings trygghet. Guds änglar fullgör Hans befallningar, och håller vindarna borta från jorden, så att de ej skall blåsa på jorden, eller på havet, eller på något träd, förrän Guds tjänare beseglats i sina pannor. Den mäktige ängeln ses stiga upp från öster (eller soluppgången). Den mäktigaste av änglarna har den levande Gudens insegel eller sigill i sin hand. Sigillet (445) tillhör Honom, som ensam kan ge liv. Märket eller inskriptionen anbringas eller fästs i pannorna på dem, som skall skänkas odödlighet och evigt liv. Det är den högste ängelns röst, som har myndighet till att befalla de fyra änglarna att hålla de fyra vindarna tillbaka, till dess arbetet är utfört, och till dess han skall ge dem befallning om, att släppa vindarna lösa. rätt

(445)De, som får bukt med världen, köttet och Djävulen, kommer att vara de gynnade, som får ta emot den levande Gudens insegel. De, vars händer inte är rena, kommer icke att få den levande Gudens insegel. De, som tänker på att synda och gör det, kommer att förbigås. Endast de, som, i sin inställning gentemot Gud, uppfyller sin plats som de, vilka bekänner sina synder på den stora, avbildande försoningsdagen, kommer att erkännas och markeras som värdiga Guds beskydd. Namnen på dem, som trofast väntar och vakar samt spanar efter sin Frälsares ankomst – mera allvarligt och längtansfyllt, än de, som väntar på morgonens inbrott – kommer att räknas ibland dem, som är beseglade. De, som, medan de haft den samlade sanningens ljus blixtrande på sina själar, skulle ha utfört gärningar motsvarande deras uttalade tro, men som lockats bort av synd, satt upp avgudar i sina hjärtan, förstört sina själar inför Gud, besmittat sina medsyndare, kommer att få sina namn utraderade i Livets Bok, och lämnas kvar i midnattens mörker, utan olja i kärlen till sina lampor. »Men för er som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar.« {Malaki 4:2.} rätt

(445)Denna besegling av Guds tjänare är densamma, som visades för Hesekiel i en syn. Johannes blev också vittne till denna häpnadsväckande uppenbarelse. Han såg och hörde havet och böljorna ryta, samt människors hjärtan bäva (446) av fruktan. Han såg jorden häva sig, och berg föras mitt ut i havet (som bokstavligt inträffat), vars vattenmassor röt och piskade, liksom bergen skaka mitt uppe i deras svåra oro. Han visades plågor, pest, svält och död, som utförde sin fördärvande uppgift. rätt

(446)»’Fly för livet!«
Samme ängel, som besökte Sodom, basunerar ut förmaningen: »’Fly för livet!« {Se Första Moseboken 19:17.} Skålarna med Guds vrede kan inte utgjutas, för att tukta de onda och omintetgöra deras gärningar, förrän hela Guds folk har blivit dömt, och domstolsprocesserna för levande så väl som för döda är avgjorda. Och även efter att de heliga har beseglats med den levande Gudens insegel, kommer Hans utvalda att prövas var och en för sig. Personliga plågor skall komma; men den brinnande ugnen bevakas noga av ögonen åt Honom, som inte tänker låta guldet fördärvas. Guds outplånliga märke sitter på dem. Gud kan hänvisa till, att Hans eget namn är skrivet där. Herren har inneslutit dem. Deras slutmål står inskrivet – "Gud, det Nya Jerusalem". De är Guds egendom, Hans besittning. rätt

(446)Kommer inseglet att sättas på dem med orent sinne, på horkarlarna, äktenskapsbrytarna, män med begär till nästans hustru? Låt Din själ svara på denna fråga: Uppfyller min karaktär de absolut nödvändiga kraven, för att jag skall ta emot biljetten till de boningar, som Kristus har berett åt dem, som är lämpliga för dem? Heligheten måste knådas in i våra karaktärer! rätt

(446)Gud har visat mig, att just i denna tid blir tidens tecken fullbordade omkring oss, när vi hör, så att säga, ljudet från trampet av himmelshären fullbordande sin uppgift, kommer kloka människor, människor i ansvarsställningar, att foga ruttet material till bygget av sina karaktärer – material, som kommer att visa sig vara förgängligt (447) på Guds dag, och som kommer att diskvalificera dem från, att träda in i boningarna där uppe. De har vägrat, att ge avkall på sina smutsiga kläder; de har hållit fast vid dem, som om de varit av högt värde. De kommer att mista himmelen och evig lycksalighet på grund av dem. rätt

(447)Var omvända män
Jag uppmanar Er som förkunnare av heliga utsagor, att bli omvända män, innan Ni träder fram och uträttar något som helst i min Mästares sak. Nu är tiden inne för Er, att vinna förberedelse och styrka inför den ohyggliga prövning, som väntar oss – den helgelse, utan vilken ingen kommer att se Gud. Låt ingen säga: Min väg ligger dold för Herren; Gud är omedveten om mina göranden. Kanhända det ännu inte är för sent. Kanhända, att Ni hinner med omvändelsen. Men även om det har skrivits tillgivelse eller förlåtelse invid Era namn, kommer Ni att lida fruktansvärda förluster; ty ärren Ni har tillfogat Era själar, kommer att stanna kvar. rätt

(447)Oh, hur kan någon, som äger sanningens ljus – det stora ljuset givet dem från Gud – utmana Guds vrede och straffdomar, genom att synda mot Honom och göra just de ting, som Gud har sagt dem i Sitt Ord, att de icke skall göra? Hur kan de vara så förblindade av Satan, att de vanärar Gud rakt upp i ansiktet, och besmittar sina själar, genom att synda med vilje? Aposteln säger: »Vi har blivit ett skådespel för världen, för både änglar och människor.« {Första Korintierbrevet 4:9.} Tänker dessa syndare – skall jag kalla dem för hycklare? – i Sion fråga: På vilket sätt är jag ett skådespel för världen, för änglar och för människor? Svara för Er själva: Genom mitt missbruk av det ljus och de privilegier samt den barmhärtighet, som Gud har gett mig, genom opassande handlingar, som fördärvar och smittar ned. Jag säger mig känna Gud, men utestänger jag Honom från mina tankar, och ersätter jag Honom med en avgud? Leder jag andras tankar till att ta lättvindigt på synden, genom mitt exempel? Är jag ett skådespel för den moraliskt lösaktiga världen? Är jag ett skådespel för (448) änglar genom snuskliga handlingar och moralisk besmittelse av kroppen? Aposteln manar oss enträget: »Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.« {Romarbrevet 12:1-2.} »Då vi alltså har dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från all besmittelse från kött och ande och i gudsfruktan fullborda vår helgelse.« {Andra Korintierbrevet 7:1.} rätt

(448)Guds norm
Gud har en lag, och den är den stora normen för rättfärdighet. Var och en, som har missbrukat Guds barmhärtighet, och har utövat orättfärdighet, kommer att dömas enligt sina gärningar. Gud har manat Er till, att överge all orättfärdighet. Han har påbjudit Er, att personligen motsätta Er Djävulen, och inte ta emot honom som ärad gäst. Tiden är kommen, när Jerusalem utforskas och rannsakas som med levande ljus. Gud arbetar med, att utforska karaktären, väga dess moraliska värde och tillkännage domslut om enskilda fall och ärenden. Kanhända det ännu inte är för sent för syndare, att vara nitiska och omvända sig: »Ty en sorg efter Guds vilja för med sig en ånger som man inte ångrar och som leder till frälsning. Men världens sorg leder till död.« {Andra Korintierbrevet 7:10.} Denna sorg är av ett bedrägligt slag. Den saknar verklig kraft. Den ger ingen förnimmelse av syndens allvarliga, skadliga slag; utan den innebär bedrövelse och beklagan över, att synden har kommit till andras kännedom; och således görs det inga bekännelser, med undantag för bekännelse av sådant, som är uppenbart och inte går att förneka. rätt

(448)Detta är världens sorg, som leder till död, och stillar samvetets röst, samtidigt som synden fortsatt (449) omhuldas, och fortsatt skulle utövas vid lägligt tillfälle, utan att någon upptäckte det. »Se, just detta att ni greps av sorg efter Guds vilja, vilken hängivenhet har inte det fört med sig bland er, vilka ursäkter, vilken upprördhet, vilken fruktan, vilken längtan, vilken iver och vilken bestraffning! På allt sätt har ni visat att ni är oskyldiga i den här saken.« {Vers 11.} Här kan vi se den plikt, som vilar på församlingen, att bemöta dem, vars handlande i allt strider mot det ljus, som de har mottagit. Tänker Guds folk ta ställning för Bibeln, eller skall de vara sämre, än de vantrogna, och ge sakskäl till denna grupp, för att håna Kristus och sanningen, därför att de inte uppfyller evangeliets krav i tro och lydighet genom ett varsamt leverne och en helig karaktär? rätt

(449)De, som hävdar sig ha sanningens ljus, har inte uppfyllt villkoren för löftenas förverkligande, ej heller har de varit värdiga Kristi nåd. Det fordras, att församlingens karaktär och tjänst är i enlighet med de talenter, som den har tagit emot. Hennes tro och lydighet bör motsvara mängden av hennes andliga och moraliska tillväxt, som skulle ha kommit av, att hon hade gripit tillfällena därtill. rätt

(449)Men många – icke få, utan många – har mist sin iver för andlig tjänst och helgelse, och vänder sig bort från ljuset, som hela tiden växer sig klarare och klarare, och har avvisat att vandra i sanningen, eftersom dess helgande kraft över själen inte varit, vad de önskat. De kunde ha blivit förnyade i helighet och uppnått den höga standard, som Guds Ord påbjuder; men fördömelse vilar över dem. Många predikanter och många medlemmar befinner sig i mörker. De har förlorat Ledaren ur sikte, världens Ljus; (450) och deras skuld står i förhållande till den nåd och sanning, som har öppnats för deras förståelse. Denna nåd och sanning har varit riklig och kraftfull. rätt

(450)Höj standaret och standarden!
Gud manar Sitt folk till, att höja standaret och standarden. Församlingen måste visa sin iver för tjänst för Gud i behandlandet av dem, som har, samtidigt som de har bekänt sig till storslagen tro, utsatt Kristus för öppen skam. De har bragt sanningen i fara. De har varit otrogna väktare. De har bringat skam och vanära över Guds sak. Tiden har kommit, för att genom allvarliga och kraftfulla ansträngningar befria församlingen från den smuts och lort, som kletar ned hennes renhet. Kristi församling kallas, att vara ett heligt och mäktigt folk, ett beröm och en lovprisning över hela jorden. Det har öppnats en källa för Juda och Jerusalem, till att vaska bort all orenhet och synd. Det förekommer ett förbluffande avfall ibland Guds folk, till vilka den helgade sanningen har anförtrotts. Hennes tro, hennes tjänst, hennes gärningar, måste jämföras med, vad de skulle ha varit, om hennes kurs ständigt hade varit riktad framåt och uppåt, i enlighet med den nåd och heliga sanning, som har getts henne. rätt

(450)På denna helgedoms våg kommer den enskilde medlemmen av den kristna församlingen att vägas; och om hans eller hennes moraliska karaktär och andliga utveckling inte motsvarar de fördelar och välsignelser, som vederbörande har mottagit, kommer personen att befinnas vara bristfällig. I fall frukterna inte framträder, då blir inte Gud förhärligad. rätt

(450)»Tänk därför på varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör dina första gärningar. Annars, om du inte omvänder dig, skall jag komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats.« {Uppenbarelseboken 2:5.} rätt

(450)De avfälliga tycks vara okunniga om (451) sitt religiösa tillstånd. Har ljusstaken flyttats från sin plats? Jag uppmanar starkt alla, som vilar obekymrade i sitt nuvarande tillstånd av andlig livlöshet, att vakna och resa sig från döden, för då kommer Kristus att ge dem ljus. Många vilar så tillfredsställda, som om molnstoden om dagen och eldstoden om natten beskyddade och ledde dem. Många hävdar sig känna Gud, och likväl förnekar de Honom med sina gärningar. De räknar sig själva till Guds särskilda och utvalda folk, som har fått ett bestämt och högtidligt budskap betrott åt sig, för att de skall leva heligt och förmedla budskapet till världen. Ändå känns och ges sanningens kraft nästan ingen plats i våra led genom nitiskt arbete för Gud. Hur stort är inte vårt mörker, och vi vet det inte! Ljuset har ej förminskats, men vi vandrar inte i dess strålar. rätt

(451)Ett fruktansvärt bedrägeri
Vilket större bedrägeri kan narra mänskosinnet, än det att människor smickrar sig själva med, att de har sanningen, och därmed står på den enda, trygga grunden, samt att Gud godtar deras gärningar, därför att de är aktivt engagerade i gärningar hörande till Guds sak, medan de syndar mot Honom, genom att vandra i motsatsförhållande till Guds uttryckta vilja? De arbetar mekaniskt, liksom en maskin; men hjärtats beredelse och karaktärens heliggörande är bristfälligt. Invigda och heliga ting sänks till nivån för det alldagliga, och en simpelhet och en billighet har fått fäste i våra församlingar. Tjänandet har urartat till föga mer, än formalism. rätt

(451)Standaret och standarden måste höjas. Arbetet måste uppnå en högre form och nivå. Världens skick och vanor måste överges och församlingen stå på egna ben. Församlingen måste uppnå en högre position (452) både ibland predikanter och folk. Det måste vara mycket mera av Jesus och Hans saktmod, Hans beskedlighet, Hans ödmjukhet, Hans självförnekelse, Hans renhet, Hans sanna godhet och karaktärens ädelhet. Dessa egenskaper måste flätas in i allas erfarenhet och karaktärer, som hävdar sig arbeta inom vilken som helst del av Guds helgade verk. rätt

(452)Låt Guds Ord vara en livets vägledning och rättesnöre. Låt detta Ord, som uttrycker Hans uppenbarade befallningar, bli åtlytt. Gud manar var och en till, att använda all sin kraft som ett ansvarigt väsen, för att göra Hans tydliga och bestämda vilja. Om Du vill göra detta, kommer det att märkas. Kämpar Du mot Dina egna, kvardröjande karaktärsbrister, som bekrigar Dina andliga framsteg, är det ett bevis för, att Du gör Din del av arbetet. rätt

(452)Låt ingen säga, att vederbörande befinner sig i ett känslomässigt tillstånd kännetecknat av stor hängivenhet och förbjuden kärlek, som den inte kan bryta sig loss från. Det är ett bedrägeri. Ni värnar om det onda; Ni styrker det. Ni älskar det mera, än Ni håller av sanning, renhet, rättfärdighet. Ni tar inte vara på gudomlig hjälp och förstör Er själva på grund av skadliga och farliga förbindelser. Ni är lamt undanfallande för onda gärningars utförande, som om Ni ingen fri moralisk förmåga och beslutsamhet hade. Studera Guds Ord under bön, motsvara dess krav resolut, som Josef och Daniel gjorde. Ta vara på den hjälp, som Gud har lovat Er! rätt

(452)Ni måste välja
Kommer Gud att framtvinga Er lydnad, kommer Han att våldföra Sig på Er vilja? Aldrig! Herren har utstyrt Er med förmågor, med intelligens och med förnuft. Han har sänt Sin enfödde Son från himmelen, för att öppna vägen för Er, och för att placera odödlighet inom räckhåll för Er. Vilken räkenskap kan Ni avlägga inför Gud för Er svaghet, Er olydnad, Er orenhet, Era orena tankar och onda gärningar? rätt

(453) (453) Gud har avsatt medel, och om vi vill bruka dem omsorgsfullt och fromt, kommer inget skepp att förlisa, utan rida ut stormen och ovädret, och kasta ankar i lycksalighetens hamn till sist. Men i fall vi föraktar och försummar dessa bestämmelser och förmåner, kommer Gud inte att utföra ett mirakel, för att frälsa någon av oss, och vi kommer att gå förtappade som Judas och Satan. rätt

(453)Tro inte, att Gud skall utföra ett mirakel, för att frälsa dessa svaga själar, som värnar om det onda, som utövar synd; eller att något övernaturligt skall införas i deras liv, och lyfta dem ut ur det egna jaget och upp till ett högre stadium, där arbetet kommer att vara förhållandevis lätt, utan några särskilda ansträngningar, utan någon särskild kamp, utan någon korsfästelse av jaget; ty alla, som lullar omkring på Satans mark i väntan på detta underverk, kommer att gå förlorade med dem, som gör det onda. De kommer att plötsligt bli tillintetgjorda, och det utan att finna ett botemedel. rätt

(453)Helighet nu!
Om Gud nu har gjort det möjligt för människor, att ha evigt liv, har Han medel till att fylla alla behov, så att en människa kan utöva helighet i detta liv. Alla, som vill bevisa, att de har ett grepp om det framtida livet, vill gärna visa i sina liv och karaktärer, att de lever ett nytt liv, i renhet och helighet här, och följer det, som är uppenbarat. rätt

(453)Vägen till himmelen har lagts öppen till oändlig kostnad för Fadern och Sonen. Vandrar vi var och en på den vägen och rättar oss efter betingelserna? Är Du på vägen? Följer Du Ledaren, livets Ljus? rätt

(453)Utkorad eller vald till vad?
Det förekommer en utkorelse, ett val, av enskilda personer och ett folk, den enda utkorelsen i Guds Ord, där människor väljs ut till frälsning. Många har sett hän till änden, och tänkt, att de helt säkert kommer att väljas ut till den himmelska lycksaligheten; (454) men detta är inte den utkorelse, som himmelen uppenbarar. Människan har valts ut till, att arbeta på sin egen frälsning med fruktan och bävan. Hon är utkorad till, att ta på sig rustningen och till, att strida trons goda kamp. Hon är utvald till, att bruka de medel, som Gud har placerat inom hennes räckhåll, för att kämpa mot varje ohelig lust, medan Satan spelar livets spel om hennes själ. Hon har valts ut till, att vaka under bön, till att granska i Skrifterna, och till att undgå, att råka i frestelse. Hon har utkorats till, att fortlöpande tro. Hon är utvald till, att vara lydig mot varje ord, som kommer ut ur Guds mun, så att hon inte bara är en Ordets hörare, utan jämväl dess görare. Detta är biblisk utkorelse. rätt

(454)Eftersom stort ljus har getts, eftersom människor har, liksom Israels furstar gjorde, stigit upp på berget och åtnjutit förmånen av samvaro med Gud, och har fått lov till att dväljas eller vistas i Hans härlighets ljus – att dessa på det här viset gynnade skall tro, att de sedan kan synda, och fördärva sin väg inför Gud, och ändå ge ett sken av gudsfruktan, att Gud skulle förbise med deras synder på grund av deras hedrade ställning i Guds ögon, är ett ödeläggande själbedrägeri. Det stora ljus och de omfattande förmåner, som utdelats, kräver återbäring i form av gudaktighet och helighet motsvarande det tilldelade ljuset. Allt annat än det vägrar Gud att ta emot. rätt

(454)Men dessa stora yttringar från Guds sida borde aldrig invagga i säkerhet och likgiltighet. De skulle aldrig ge lov till tygellöshet, eller komma mottagarna att känna, att Gud inte kommer att klandra dem, eftersom de tänker, att Han är avhängig av deras duglighet och kunskap till att göra en del i det stora verket. Alla dessa fördelar skänkta av Gud är Hans medel till att ingjuta iver i anden, nitiskhet i ansträngningarna och ståndaktighet i, att förverkliga Hans heliga vilja. rätt

(454)Ni, mina bröder, knäpper Era händer, och utför så onda handlingar, samt väntar Er då, att Gud skall utföra ett mirakel (455) i, att förändra Era karaktärer och tvinga Er till, att vara rena och heliga människor. Ämnar Ni tanklöst utsätta Er själva för frestelse och räkna med, att Gud skall tvinga Era tankar och böjelser, så att Ni inte blir fördärvade? Ämnar Ni lägga giftormen på bröstet, och räkna med, att Gud förtrollar ormen, så att den inte skadar Er med sitt giftiga bett? Har Ni för avsikt, att dricka gift, och räkna med, att Gud ger motgift? rätt

(455)Var Guds män!
Som kristna skall vi bruka medel för våra egna själars frälsning. Dock skall vi inte vara beroende av, vad vi kan uträtta själva, och mena att just detta skall garantera vår frälsning. Samtidigt som vi måste arbeta med hjärta och själ samt makt, måste vi göra det hela i och genom Jesus. Sanningen sådan den är i Jesus måste nämligen bringas in i hjärtat och i livet, i hemmet och i församlingen. Gud kommer att använda de kanaler, som Han har frambragt, för att Hans nåds ström skall flöda fritt och effektivt. rätt

(455)Oh, om mina bröder ville vara män i Guds tycke, och ville ta sina platser mänsklighetens stora väv, samt erkände sig vara en del av Guds stora helhet i skapelsen och i förlösningen! Endast genom att vara män, kommer Ni att göra avgjorda framsteg som kristna. rätt

(455)Medlen har lagts tillrätta, och ingen kommer att kunna ursäkta sin synd. I fall Ni sviktar i övervinnandet, har detta sin orsak: Ni vill inte lyda Guds uppenbarade vilja; Ni vill inte be; Ni vill inte anstränga Er; Ni vill inte bekämpa fula ovanor och oheliga tankar. Är Ni starkare, än Gud? Kan Ni och törs Ni tävla med den Evige? Om Ni inte är osårbara för Guds straffdomar, osårbara för Hans hämnd, gå då inte längre på Era onda vägar. Res Er upp och ta ställning mot Satan. Gör något, och gör det nu. Vänd om nu, bekänn, (456) överge. En dag kommer eld och storm att bryta loss över vår värld. Anpassa Era liv till de enkla föreskrifterna från Guds Ord. Sök Guds Andes hjälp genom bön, genom att vaka efter den, så kommer Ni att bli mer, än segerherrar genom Honom som älskade oss. Läs Första Johannesbrevet 4:10. rätt

(456)För vidare studium: Testimonies, Band 5, sidorna 207-216; Selected Messages, Band 2, sidorna 376-383. rätt

nästa kapitel