Herren är vår Konung

(477)[Från Special Testimonies, Serie A 10, sidorna 12-20 (1897).]
Gud har uppenbarat för mig många ting, som Han har påbjudit mig att ge Hans folk genom penna och röst. Genom detta budskap från den Helige Ande, skänks Guds folk heliga upplysningar rörande sin plikt mot Gud och sina medmänniskor. rätt

(477)Något besynnerligt har kommit in i våra församlingar. Män satta i ansvarsställning, där de skall vara förståndiga medhjälpare åt nästan, har kommit att tro sig vara kungar och härskare i församlingarna, med rätt att säga till en broder: Gör si; till en annan går så; och till en tredje: Se till att arbeta på så och så sätt. På vissa ställen har medarbetarna berättat, att om de inte följt instruktionerna från de ansvariga männen, skulle deras betalning från samfundet hållas tillbaka. rätt

(477)Det är rätt, att medarbetare rådgör inbördes som bröder; men den person, som söker att förmå medarbetarna till, att söka hans personliga råd och anvisningar rörande detaljerna hos arbetet, och lära sig sina plikter från honom, är i en farlig position och behöver lära sig, vad ansvar verkligen innebär i det egna ämbetet. Gud har icke utsett någon person till, att vara samvete åt sina medmänniskor. Det är inte klokt, att lägga så mycket ansvar på en ämbetsman, att han känner sig vara nödsakad, att bli diktator. rätt

(477)En ständig fara
I åratal har det varit en växande tendens hos män i ledande ställning, att tyrannisera Guds arvtagare, och således avlägsna församlingsmedlemmarnas (478) osvikliga insikt om behovet av gudomlig undervisning och värdesättande av förmånen, att rådgöra med Gud avseende deras plikt. Denna tingens ordning måste ändras. Det måste till en förnyelse. Män, som inte har ett rikt mått av den visdom, som kommer ovanifrån, borde inte bli kallade till tjänst i ämbeten, vars inflytande betyder så mycket för församlingens medlemmar. rätt

(478)Under mina tidigare erfarenheter i budskapet, blev jag kallad att bemöta detta onda. I samband med min verksamhet i Europa och Australien, och nyligen under lägermötet i San José 1905, blev jag nödgad att frambära mitt varningsbudskap emot det, eftersom själar manades till, att blicka hän till människor för visdom, i stället för att se på Gud, som är vår visdom, vår helgelse och vår rättfärdighet. Och nu har samma budskap åter getts mig, mera bestämt och avgörande, eftersom det har förekommit en djupare kränkning mot Guds Ande. rätt

(478)Ett upphöjt privilegium
Gud är Sitt folks lärare. Alla, som ödmjukar sina hjärtan inför Honom, kommer att undervisas av Gud. »Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den.« {Jakobsbrevet 1:5.} Herren önskar, att varje församlingsmedlem skall be allvarligt om visdom, så att han vet, vad Herren vill att han skall göra. Det är varje troendes förmånsrätt, att uppnå en personlig erfarenhet och lära sig, att ta med sig sina bekymmer och förvecklingar till Gud. Det står skrivet: »Närma er Gud, så skall han närma sig er.« {Kapitel 4:8.} rätt

(478) Genom Sin tjänare Jesaja kallar Gud Sin församling till, att sätta värde på sin upphöjda förmånsrätt, att ha den obegränsade visdomen vid sina fingertoppar: »Sion, du glädjens budbärarinna, stig upp på ett högt berg. Jerusalem, du glädjens budbärarinna, höj (479) din röst med kraft. Höj den utan fruktan, säg till Juda städer: ’Se, er Gud!’ Ja, Herren, HERREN kommer med makt, hans arm visar sin makt. Se, han har med sig sin lön, hans segerbyte går framför honom. Han för sin hjord i bet som en herde, han samlar lammen i sina armar, han bär dem i sin famn. Sakta för han moderfåren fram. rätt

(479)Vem har mätt vattnen i sin kupade hand och tagit mått på himlens vidd med sina utspända fingrar? Vem har samlat stoftet på jorden i ett måttkar, eller vägt bergen på en våg och höjderna i en vågskål? Vem har utforskat HERRENS Ande, och vem kan ge honom råd och undervisa honom? Vem rådfrågar han, för att denne skall ge honom förstånd och lära honom den rätta stigen, lära honom kunskap och visa honom förståndets väg? Se, folken är som en droppe i en spann, som ett dammkorn i en vågskål. Kustländerna lyfter han som ett stoftkorn. Libanons skog räcker inte till offerved, dess djur inte till brännoffer. Alla folk är som ett intet inför honom, mindre än intet och idel tomhet anser han dem vara.« {Jesaja 40:9-17.} rätt

(479)»Vet du inte, har du inte hört att HERREN är en evig Gud, som har skapat jordens ändar? Han blir inte trött och utmattas inte, hans förstånd kan inte utforskas. Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka. Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla. Men de som hoppas på HERREN får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta.« {Verserna 28-31.} rätt

(480)(480) Från det fyrtioförsta till det fyrtiofemte kapitlet i Jesaja uppenbarar Gud till fullo Sina syften för Sitt folk, och dessa kapitel skulle studeras under bön. Gud lär icke Sitt folk, att de skall vända sig bort från Hans visdom och se hän till begränsade människor för visdom. »Tänk på detta, du Jakob, du Israel«, tillkännager Han, »ty du är min tjänare... Israel, du blir inte bortglömd av mig. Jag har utplånat dina överträdelser som ett moln, dina synder som en sky. Vänd om till mig, ty jag har återlöst dig. Jubla ni himlar, ty HERREN har gjort det, höj glädjerop, ni jordens djup, brist ut i jubel, ni berg, du skog med alla dina träd. Ty HERREN har återlöst Jakob, han visar sin härlighet i Israel.« {Jesaja 44:21-23.} »Tag till orda och lägg fram er sak! Vem har sedan lång tid låtit er höra detta och för länge sedan förkunnat det? Har inte jag, HERREN, gjort det? Och det finns ingen Gud utom mig, ... Vänd er till mig och bli frälsta, ni jordens alla ändar, ty jag är Gud och det finns ingen annan. Jag har svurit vid mig själv, ett sanningsord har utgått från min mun, ett ord som inte skall tas tillbaka: För mig skall alla knän böja mig. Alla tungor skall ge mig sin ed och säga om mig: Endast i HERREN är rättfärdighet och styrka. Till honom skall man komma, och alla som varit förbittrade på honom skall blygas. I HERREN skall hela Israels släkt ha sin rättfärdighet, de skall berömma sig av honom.« {Kapitel 45:21-25.} rätt

(480)Varje ok skall brytas
Jag skriver detta utförligt, eftersom jag har blivit visad, att predikanter och folk allt mer frestas till, att lita på begränsade människor för visdom, och göra det köttsliga till sitt försvar. Till konferensordförandena, och männen i ansvariga ställningar, bringar jag detta budskap: Bryt banden och länkarna, som (481) har satts på Guds folk. Till Er uttalas ordet: »Bryt sönder varje ok.« Med mindre Ni upphör med, att göra människor ansvariga gentemot människor, med mindre Ni blir ödmjuka av hjärtat, och Ni själva lär Er vägen som små barn, kommer Herren att skilja Er från Sitt verk. Vi skall behandla varandra som bröder, som medarbetare, som män och kvinnor, som jämte oss söker efter ljus och förståelse av Herrens väg, som är nitiska för Hans härlighet. Gud tillkännager: ”Jag skall bli förhärligad i Mitt folk”; men den självsäkra ledningen av människor har utmynnat i, att Gud knuffas åt sidan, och människors anvisningar tas emot. Om Ni låter detta fortsätta, kommer Er tro att snart vara utdöd. Gud ser på varje plats det folks uppförande, som bekänner sig till att framställa Hans Ords principer. Han ber om, att en förändring skall ske. Han önskar, att Hans folk skall anpassas och formas, fast inte enligt människors föreställningar, utan efter Guds likhet. Jag ber Er enträget om, att söka i Skrifterna så som Ni aldrig förr har sökt i dem, så att Ni kan lära känna Guds vägar och vilja. Oh, att varje själ skulle få detta budskap inpräntat i sig, och lägga bort det felaktiga! rätt

(481)Paulus’ erfarenhet
Vi borde ingående studera det första och andra kapitlet i Första Korintierbrevet. »Men vi«, tillkännagav aposteln, »predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor. Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa om man ser till det yttre, inte många var mäktiga, inte många av förnäm släkt. (482) Nej, det som för världen var dåraktigt har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam, och det som för världen var oansenligt och föraktat, ja, det som inte var till, har Gud utvalt för att göra till intet det som var till, för att ingen människa skall berömma sig inför Gud. Honom har ni att tacka för att ni är i Kristus Jesus, som Gud för oss har gjort till vishet, rättfärdighet, helgelse och återlösning, för att det skall ske som står skrivet: Den som berömmer sig skall berömma sig av Herren.« {Första Korintierbrevet 1:23-31, kursivt i Svenska Folk-Bibeln 98. } Det mänskliga väsen, som påtar sig att bli visdom åt andra, kommer att inse sitt misslyckande. rätt

(482)»Svag, rädd och mycket orolig«, fortsätter Paulus, »kom jag till er. Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft. Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors visdom utan på Guds kraft. Vishet förkunnar vi emellertid bland de fullkomliga, en vishet som inte tillhör den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång. Nej, vi förkunnar Guds hemliga vishet, den vishet som är fördold och som Gud från evighet har bestämt att bli till härlighet för oss. Denna vishet har ingen av den här världens härskare känt – om de hade känt den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre.« {Kapitel 2:3-8.} rätt

(482)Upplärda genom Anden
I de följande orden bringar aposteln den sanna visdomens källa inför ögonen på de troende: »Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande. Anden utforskar allt, också djupen i Gud. Vem vet vad som finns i människan utom människans egen ande? Så vet heller ingen vad som (483) är i Gud utom Guds Ande... Detta förkunnar vi också, inte med ord som mänsklig visdom lär utan med ord som Anden lär, när vi återger andliga ting med andliga ord.« {Verserna 10-13.} rätt

(483)Dessa ord betyder väldigt mycket för den själ, som försöker att hänga med i den kapplöpning, som föreläggs honom i evangeliet. »En oandlig människa tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. Den andliga människan däremot bedömer allt, men själv kan hon inte bedömas av någon. Ty vem har lärt känna Herrens sinne, så att han kan undervisa honom? Men vi har Kristi sinne.« {Verserna 14-16.} rätt

(483)Läs också det tredje kapitlet i denna bok, och studera och be över dessa ord. Som ett folk behöver vår tro och våra gärningar styrkas av den Helige Ande. Ingen härskande kraft, som vill tvinga en människa till att lyda ett begränsat sinnes befallningar, skulle utövas. »Förlita er inte på människor, som bara har en vindpust i sin näsa!«, befaller Herren. {Jesaja 2:22.} Genom att vända människors tankar till att förlita sig till mänsklig visdom, sätter vi en slöja mellan Gud och människor, så den för oss Osynlige blir alltigenom oförnimbar. rätt

(483)I vår personliga erfarenhet skall vi läras upp av Gud. När vi söker Honom med uppriktigt hjärta, kommer vi att bekänna våra karaktärsbrister för Honom; och Han har lovat, att ta emot alla, som kommer till Honom i ödmjuk avhängighet. Den, som rättar sig efter Guds krav, kommer att äga Kristi förblivande närvaro, och detta sällskap kommer att vara något värdefullt. Genom att ta vara på gudomlig visdom, kommer han att undvika det fördärv, som råder i världen i form av lust. Dag för dag kommer han att mera till fullo lära sig, att bringa sina begränsningar till Den, som har lovat att vara en högst påtaglig hjälp i nödens stund. rätt

(484)(484) Detta budskap framförs till våra församlingar överallt. Genom den falska erfarenhet, som har kommit in, verkar ett avgjort inflytande, för att upphöja mänskliga ombud, och leda somliga till att bli beroende av mänskligt omdöme, och till att följa mänskliga sinnens styrning. Denna påverkan leder bort sinnet från Gud. Gud förbjude, att någon sådan erfarenhet skulle fördjupas och växa inom våra led som sjundedags-adventister! Det är meningen, att våra böner skall nå högre, än till felande människor – nämligen till Gud. Gud begränsar Sig inte till en plats eller en person. Han ser från himmelen ned på människors barn; Han ser deras rådvillhet, och är medveten om varje livserfarenhets omständigheter. Han förstår Sitt eget verk i mänskohjärtat, och har ingen användning för, att någon person skall diktera för den Helige Ande dennes arbete. rätt

(484)»Och detta är den tillit vi har till honom, att om vi ber om något efter hans vilja, så hör han oss. Och när vi vet att han hör oss, vad vi än ber om, så vet vi också att vi redan har det som vi bett honom om.« {Första Johannesbrevet 5:14-15.} Gud har utsett änglarna, som gör Hans vilja, till att besvara de saktmodigas böner på jorden, och till att leda Hans tjänare med råd och kraft. Himmelska representanter söker hela tiden, att tilldela nåd och styrka samt råd till Guds trofasta barn, så att de då kan göra sin del i arbetet, för att sprida ljuset till världen. Kristi vidunderliga offer har gjort det möjligt för varje människa, att utföra ett särskilt arbete. När medarbetaren tar emot visdom från den enda sanna källan, blir han en ren kanal för ljus och välsignelse; ty han erhåller sin förmåga till tjänst i rika strömmar av nåd och ljus från Guds tron. rätt

nästa kapitel