Vittnesbörd till Predikanter och Bibelarbetare kapitel 7. Från sida 82ren sida tillbaka

Världslig underhållning

(82)Förlustelsefester [1896]
Medan det har uttryckts så mycken fruktan för upprymdhet och begeistring i Guds tjänst, har det i andra sammanhang visats en begeistring, där många villigt dras med. Jag avser de förlustelsebjudningar, som har hållits ibland vårt folk. Dessa ting har tagit mycket av tid och uppmärksamhet från ett folk, som säger sig vara Kristi tjänare; men har dessa sammankomster förhärligat Hans namn? Blev någonsin Jesus inbjuden till, att ansvara för dem? Sällskapliga samlingar kan göras nyttiga och instruktiva i högsta grad, när de församlades hjärtan glöder av Guds kärlek, när de möts, för att utväxla tankar om Guds Ord, eller för att överväga sätt att främja Hans arbete på, och göra gott mot sina medmänniskor. När inget sägs eller görs, för att bedröva Guds Helige Ande, utan den ses som en välkommen gäst, då blir Gud ärad, och de församlade blir uppfriskade och stärkta. »Men då talade de som fruktar HERREN med varandra, och HERREN gav akt och lyssnade. En minnesbok blev skriven inför honom för dem som fruktar HERREN och ärar hans namn. De skall vara mina, säger HERREN Sebaot, min egendom på den dag då jag utför mitt verk. Jag skall visa medömkan med dem«. {Malaki 3:16-17.} rätt

(82) Men det har förekommit ett helt annat slags samkväm i Battle Creek, förlustelsens samlingar, som har vanärat våra institutioner och församlingen. De har uppmuntrat till användningen av fina kläder, fåfängt utseende, självtillfredsställelse, lössläppthet och lättsinne. Satan (83) har bjudits in som en hedrad gäst, och han tar i besittning dem, kommer till dessa sammankomster. En syn av ett sådant sällskap visades mig, där de församlade sade sig tro sanningen. En satt vid ett musikinstrument, och de framförda sångerna kom de betraktande änglarna att gråta. Det förekom munterhet, det förekom råflabb, det rådde överflödande begeistring och ett slags inspiration; men glädjen var sådan, att endast Satan var i stånd till att skapa den. Detta är en begeistring och en förblindelse av en typ, vilken alla, som älskar Gud skulle skämmas för. Dylikt bereder deltagarna för oheliga tankar och handlingar. Jag har orsak till att tro, att vissa som var delaktiga i scenen, innerligt ångrade den skamlösa uppvisningen. rätt

(83)Verkan av sådana sammankomster
Många sådana sammankomster har blivit visade för mig. Jag har sett festligheten, de iögonenfallande kläderna, det personliga pyntet. Alla vill betraktas som glimrande, och hänger sig själva åt till lössläppt munterhet, fjolligt skämtande, billigt, grovt smicker och larmande skratt. Ögonen gnistrar, kinderna flammar röda, samvetet sover. Genom att äta och dricka samt gifta sig, gör de sitt bästa, för att glömma Gud. Platsen för förlustelserna är deras paradis. Hela himmelen betraktar detta, ser och hör allt. rätt

(83)Cykelsport
Nu till en annan plats. På stadens gator har en grupp samlats, för att cykla ikapp.* I sällskapet finns det också de, som bekänner sig till, att känna Gud och Jesus Kristus, Som Han har sänt. Men vilka ibland det spännande loppets åskådare skulle tro, att de, som gör ett spektakel av sig själva, är Kristi efterföljare? Vem skulle förmoda, att någon i detta sällskap kände sitt behov av (84) Kristus? Vem skulle tro, att de har erkänt värdet av sin tid och kropps krafter som en gåva från Gud, som skall säkras för Hans tjänst? Vem tänker på faran för olyckor, eller den död, som måhända blir följden av deras vilda jakt? Vem har bett om Jesu närvaro, och om beskydd från de tjänande änglarna? Blir Gud förhärligad genom dessa uppvisningar? Satan spelar livets spel om dessa själar, och han är tillfreds med det, som han ser och hör. rätt

(84)Ett vanhelgande av religionen
Den en gång allvarligt menande kristne, som ställer upp i dessa idrottstävlingar, befinner sig på det sluttande planet. Han har lämnat det område, som genomsyras av himmelens sunda atmosfär, och har störtat sig i en töcknets och dimmans atmosfär. Kantänka, att någon ödmjuk troende låter sig övertalas till, att delta i dessa grenar. Men om han upprätthåller sin förbindelse med Kristus, kan han inte delta vid den spännande tilldragelsen. Orden han hör, är otrevliga, för de ingår inte i Kanaans språk. De talande visar, att de inte sjunger i hjärtat till Gud. I stället föreligger det omisskännliga tecken på, att Gud har glömts. Han är utestängd från deras tankar. Dessa förlustelsens samkväm och samlingar till spännande sport, frambringade av bekännande kristna, vanärar religionen och Guds namn. rätt

(84)Satans bedrägliga verk
Samtalens förlopp uppenbarar hjärtats innehåll. Tarvligt, simpelt tal, smickrande ord, dumma vitsar, menade att framkalla skratt, är Satans varor, och alla, som hänger sig åt detta tal, handlar med hans alster. Ett liknande inflytande utövas på dem, som hör dessa ting, som hände med (85) Herodes, då Herodias’ dotter dansade för honom. Alla dessa handlingar är upptagna i himmelens böcker; och på den sista, stora dagen kommer de att visa sig i sitt sanna ljus för de skyldiga. Då kommer alla att erkänna deras lockande verkan, Djävulens bedrägligheter, för att leda dem hän till den breda vägen och den vida porten, som för till deras undergång. rätt

(85)Bekännande kristna, som är Satans lockbeten
Satan har mångfaldigat sina snaror i Battle Creek; och bekännande kristna med ytlig karaktär och religiös erfarenhet används vid frestelser som hans lockmedel. Denna klass är alltid redo för samlingar med nöjen eller idrott, och deras inflytande drar till sig andra. Unga män och unga kvinnor, som har försökt att bli bibliska kristna, övertalas till att besöka samlingen och de dras in i ringen. De rådfrågade inte den gudomliga normen under bön, för att lära sig, vad Kristus har sagt avseende frukten, som skall bäras på det kristna trädet. De ser inte, att underhållning i verkligheten är Satans festmåltid, ägnad att avhålla själar från, att ta emot invitationen från Lammets bröllopsmåltid; den hindrar dem från, att ta emot den vita karaktärsdräkten, som är Kristi rättfärdighet. De blir osäkra på, vad som är riktigt för dem som kristna att göra. De vill inte uppfattas som udda, och naturligt nog böjer de sig för andras exempel. På så vis kommer de under deras inflytande, som Gud aldrig fått beröra till hjärta och sinne. rätt

(85) Unga, som i övrigt nogsamt har lärt sig, att lyda Guds lag, förtrollas vid dessa spännande samkväm av glansen från det mänskliga inflytandets lidelse. Vidare leds de till, att få förståelse för dem, vars utbildning har varit ett misslyckande och vars religiösa erfarenhet har (86) varit ett bedrägeri. De säljer sig själva till livslång träldom. Så länge som de lever, hämmas de av sin förening med en billig, ytlig karaktär – en, som lever för uppvisning, men som saknar den kostbara, inte prydnaden, ett saktmodighetens och den stilla andens smycke, som i Guds ögon är av stort värde. När så sjukdom och död drabbar dem, som har levat bara för att behaga sig själva, finner de, att de inte har försett sitt kärl med olja till sina lampor, och de är ytterligt oberedda på, att avsluta sitt livs historia. Detta har skett och det kommer att fortsätta att ske. rätt

(86) Vi frågar dem, som har haft stort ljus i Battle Creek: Har Guds sanning mist greppet om själen? Har det fina guldet blivit solkat? Vad har varit orsaken till denna fanatism och begeistring? En ohygglig räkenskaps avläggande väntar de världsälskande, själviska föräldrarna, för synden ligger vid deras dörr. Hur mycket bättre skulle det ej vara, om Battle Creeks nuvarande skolbyggnader låge längre bort från staden, och åtskilda från en så stor koncentration av bekännande Sabbatshållare! rätt

(86)Sorglig överbevisning vinner terräng
Överbevisningen vinner terräng i världen, att sjundedags-adventister ger basunen en oklar klang, att de följer världens stig. Familjer i Battle Creek överger Gud, genom att ingå avtal om giftermål med dem, som saknar kärlek till Gud, med dem, som har levt lättsinnigt, som aldrig har utövat självförnekelse, och inte vet av erfarenhet, vad det vill säga att vara Guds medarbetare. Underliga ting har förekommit. Falska sidor hos kristendomen har tagits emot och lärts ut, som förblindar själar i bedrägeri och villfarelse. Människor (87) går i ljuset från gnistor, som de själva har tänt. De, som älskar och fruktar Gud, sänker sig inte till världens nivå, genom att välja de fåfängas och tanklösas sällskap. De låter sig inte tjusas av män och kvinnor, som inte är omvända. De skall stå upp för Jesus, och då kommer Jesus att stå upp för dem. rätt

(87)Oärliga affärer
Vissa av dem, som känner sanningen, men inte lever ut den, trampar Guds lag under fötterna, när de gör affärer. Vi bör inte ha några förtroliga förbindelser med dem, för att inte själva gripas av deras anda, och dela deras öde. Då patriarken Jakob talade om vissa av sina söners bedrifter, som han betraktade med förfäran, utbrast han: »Min själ skall inte ta del i deras råd, min själ skall inte umgås med dem«. {Första Moseboken 49:6.} Han menade, att hans egen ära skulle ha äventyrats, i fall han hade deltagit med syndare i deras göranden. Han blåste varningssignal, för att vi skall undvika sådana förbindelser, för att vi inte skall delta i deras onda gärningar. Den Helige Ande har genom Paulus gett en identisk varning: »Ha inget att göra med mörkrets ofruktbara gärningar utan avslöja dem i stället.« {Efésierbrevet 5:11.} rätt

(87)Den kristnes sanna inställning
Den evige Guden har dragit upp demarkationslinjen mellan de sanna och syndarna, de omvända och icke omvända. De två klasserna övergår inte omärkligt i varandra, som regnbågens färger. De är lika väsensskilda från varandra som middag och midnatt. rätt

(87) De, som söker Kristi rättfärdighet, uppehåller sig vid den stora frälsningens tema. Bibeln är en guldgruva, som förser deras själar med (88) närande mat. De begrundar Kristi mänskoblivande, de betraktar det stora offret, som utfördes, för att frälsa dem själva från evig undergång, för att införa benådning, frid och evig rättfärdighet. Själen glöder på grund av dessa stora och upphöjda ämnen. Helighet och sanning, nåd och rättfärdighet, tar tankarna i besittning. Jaget dör, och Kristus lever i Sina tjänare. Under begrundandet av Ordet, brinner deras hjärtan i dem, liksom hjärtana gjorde i de två lärjungarna, medan de gick till Emmaus, och Kristus vandrade med dem på vägen, samt öppnade Skrifternas vittnesbörd om Honom Själv för dem. rätt

(88) Hur få inser inte, att Jesus, osynlig, vandrar vid deras sida! Hur många skulle skämmas, om de hörde Honom tilltala dem, och insåge, att Han hörde allt deras dumma, simpla snack! Och hur många hjärtan skulle inte flamma med helig glädje, i fall de bara visste, att Frälsaren vore vid deras sida, så att den heliga atmosfären från Hans närvaro omgåve dem, och de åte livets bröd! Hur glad skulle Frälsaren inte bli över, att höra Sina ledsagare tala om Hans värdefulla åskådningslektioner, och över att få veta, att de hade smak för heliga ting! När sanningen bor i hjärtat, finns det varken tid eller utrymme för klander av Guds tjänare, eller för att leta felaktigheter i budskapet Han har sänt. Hjärtats innehåll fyller läpparna med ord. Det går inte att hålla inne med det. De ting, som Gud har berett åt dem, som älskar Honom, utgör samtalsämnena. Kristi kärlek är i själen som en vattenkälla, som väller upp till evigt liv, som sänder ut en levande ström, som bringar liv och glädje, var än den flyter. rätt

(88) För vidare studium: Den Store Mester, sidorna 207-208 (The Desire of Ages, sidan 313; Vändpunkten, sidan 310); Testimonies for the Church, Band 5, sidorna 12-14, 74, 78, 206, 505, 506, 542-549; Band 2, sidorna 289-292; Testimonies for the Church, Band 5, sidan 233. rätt

nästa kapitel