Vittnesbörd till Predikanter och Bibelarbetare kapitel 72. Från sida 516 | ren sida tillbaka |
(516) [Återtryck av en liten skrift, den sista före fru Whites död.] (516)Käre vän! (516)Lägg undan Din bristande tillit till vår himmelske Fader. I stället för att tala om Dina tvivel, bryt Dig loss, i Jesu kraft, från dem; och låt ljuset skina in i Din själ, genom att låta rösten uttrycka tillit till och förtroende för Gud. Jag vet, att Herren är väldigt nära, för att ge Dig seger, och jag säger till Dig: Låt Dig bli hjälpt, bli styrkt, bli lyft upp ur och bort från vantrons mörka fängelsehåla. Tvivel kommer att dyka upp i Ditt sinne, eftersom Satan försöker att hålla Dig fången i sin gruvliga makt; men ställ honom inför den kraft, som Jesus är villig att ge Dig, och besegra den böjelse, som uttrycker vantro mot Din Frälsare. rätt (517)Tala inte om Din oförmåga och Dina brister. När förtvivlan tycks svepa över Din (517) själ, se då på Jesus, och säg: Han lever, för att medla för mig. Glöm det förflutna, och tro på löftet: »jag skall komma till er«, och »vara i er.« {Johannesevangeliet 14:18, 17.} rätt (517) Herren väntar på, att skänka tillgivelsens välsignelse, förlåtelse för orättfärdighet, med rättfärdighetens gåva, till alla, som tror på Hans kärlek och tar emot den frälsning, som Han förmedlar. Kristus är redo, att säga till den ångrande syndaren. »’Se, jag har tagit din missgärning från dig, och jag skall klä dig i högtidskläder.’« {Sakarja 3:4.} Kristi blod är det vältaliga försvaret till syndarens fördel. Detta »blod renar oss från all synd.« {Första Johannesbrevet 1:7.} rätt (517)Det är Din förmånsrätt, att lita på Jesu kärlek, så att Du kan uppnå frälsning, på det mest fullständiga, mest pålitliga och mest förträffliga sätt; ja, Du skall kunna säga: Han älskar mig, Han tar emot mig; jag tänker lita på Honom, för Han gav Sitt liv för mig. Intet annat kan fördriva tvivel, än att komma i beröring med Kristi karaktär. Han tillkännager: »den som kommer till mig skall jag aldrig någonsin kasta ut« {Johannesevangeliet 6:37}, det vill säga, det är omöjligt för Mig, att stöta bort honom, ty Jag har gett Mitt ord på, att ta emot honom. Ta Kristus på orden, och låt Dina läppar yttra, att Du har uppnått segern. rätt (517)Är Jesus sannfärdig och äkta? Menar Han, vad Han säger? Svar beslutsamt: Ja, varje ord. Om Du så har avgjort den här saken, åberopa då varje löfte från Honom, och ta emot välsignelsen; ty detta godkännande genom tro ger liv åt själen. Du kan lita på, att Jesus är trofast mot Dig, även om Du känner Dig som det svagaste och värdelösaste av Hans barn. Och om Du tror, kastas allt Ditt mörker och hotande tvivel tillbaka på ärkebedragaren, som det kommer ifrån. Du kan vara en stor välsignelse, om Du bara tar Gud på Hans Ord. Genom levande tro skall Du lita på Honom, även om driften inne i Dig, att säga misstroende ord, är stark. (518) Frid kommer genom beroende av den gudomliga kraften. Så snart som själen beslutar sig för, att handla i överensstämmelse med det ljus, som har getts, skänker den Helige Ande mera ljus och styrka. Andens nåd skänks, för att samarbeta med själens beslutsamhet, men nåden är likväl inte en ersättning för det personliga utövandet av tro. Framgång i det kristna livet hänger på tillägnandet av det ljus, som Gud har gett. Det är inte ett överflöd på ljus och bevis, som gör själen fri i Kristus; det är uppbådandet av själens krafter, som med viljans hjälp kommer personen att ropa uppriktigt: »’Jag tror. Hjälp min otro!’« {Markusevangeliet 9:24.} rätt (518)Jag gläder mig åt de strålande framtidsutsikterna, och det kan Du också göra. Var glad, och prisa Herren för Hans kärleksfulla hänsynstagande. Överlåt till Honom det, som Du inte förstår. Han älskar Dig och känner med Dig i alla Dina svagheter. Han, »som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse« {Efésierbrevet 1:3}. Det skulle inte tillfredsställa den Obegränsades hjärta, att ge dem, som älskar Hans Son en mindre välsignelse, än Han gav Sin Son. rätt (518)Satan söker, att dra våra tankar bort från den mäktige Hjälparen, att leda oss till, att grubbla över våra själars fördärv. Men fastän Jesus ser vår forna skuld, talar Han förlåtelsens ord; och vi borde inte vanära Honom, genom att betvivla Hans kärlek. Skuldkänslorna måste läggas vid korsets fot, annars förgiftar de livets källsprång. När Satan påtvingar Dig sina hot, vänd Dig då bort ifrån dem, och trösta Din själ med Guds löften. Skyn kan vara mörk i sig själv, men när den är fylld med himmelens ljus, återger den guldets strålglans; för Guds härlighet vilar över den. rätt (518)Guds barn skall inte låta sig domderas av känslor och stämningar. När de pendlar mellan hopp och fruktan, såras Kristi hjärta; ty Han har gett dem (519) omisskännliga bevis för Sin kärlek. Han önskar, att de skall vara grundfästade, starka och fasta i den heligaste tron. Han önskar, att de skall göra det arbete Han har gett dem. Härigenom blir deras hjärtan i Hans händer som helgade harpor, där varje sträng ger ifrån sig pris och tacksägelse till Den, som är sänd av Gud, för att tar bort världens synder. rätt (519)Kristi kärlek till Sina barn är lika blid och ömsint, som den är stark. Och den är starkare, än döden; ty Han dog, för att skaffa fram vår frälsning, och göra oss till ett med Honom, en mystisk och evig enhet. Så stark är Hans kärlek, att den styr all Hans kraft, och använder sig av himmelens väldiga resurser, för att göra Hans folk gott. Den är utan föränderlighet eller skuggan av ombytlighet – den samma i går, i dag och för evigt. Fastän synden har förekommit i långa tider, och försökt, att motverka denna kärlek och vara i vägen för dess jordiska strömmar, flyter den stadigt i rika strömmar till dem, som Kristus dog för. rätt (519)Gud älskar de syndfria änglarna, som gör Hans tjänst och är lydiga mot alla Hans befallningar; men Han ger dem inte nåd; de har aldrig behövt det, för de har aldrig syndat. Nåd är en egenskap, som visas mot oförtjänta människor. Vi söker inte efter den; den blir utsänd, för att uppsöka oss. Gud gläder Sig åt, att skänka nåden till alla, som hungrar och törstar efter den, inte för att vi är värdiga den, utan för att vi inte är värdiga den. Vår brist är den betingelse, som ger oss försäkran om, att vi skall få gåvan. rätt (519)Det borde inte vara svårt att minnas att Herren önskar, att Du skall lägga Dina besvärligheter och förvecklingar vid Hans fötter, och lämna dem där. Gå till Honom och säg: "Herre, mina bördor är för tunga för mig att bära. Vill Du bära dem åt mig?" Och Han kommer att svara: "Jag vill ta dem, »med evig nåd vill jag nu förbarma mig över dig« {Jesaja 54:8}. (520) Jag vill ta Dina synder, och vill ge Dig frid. Bannlys inte längre Din självaktning; för Jag har köpt Dig till priset av Mitt eget blod, Du är Min. Din svaghet skall Jag styrka. Din förtvivlan över Din synd tänker Jag avlägsna." rätt (520)»Det är jag, jag«, förklarar Herren, »som för min egen skull stryker ut dina överträdelser, dina synder kommer jag inte mer ihåg. Påminn mig, låt oss gå till rätta med varandra, tala så att du kan få rätt!« {Kapitel 43:25-26.} »I hemlighet har jag inte talat på en mörk plats på jorden. Jag har inte sagt till Jakobs avkomlingar: ’Förgäves skall ni söka mig.’ – Jag är HERREN, som talar sanning och förkunnar vad som är rätt.« {Kapitel 45:19.} »Vänd er till mig och bli frälsta, ni jordens alla ändar, ty jag är Gud och det finns ingen annan.« {Vers 22.} Svara på kallet från Guds barmhärtighet, och säg: "Jag tänker lita på Herren och bli tröstad. Jag skall prisa Herren; för Hans vrede har slocknat. Jag ämnar glädja mig i Gud, som ger segern." rätt (530)År 1902 danade Generalkonferenskommittéen, som vid 1901 års samling blev bemyndigad till att organisera sig själv och att välja sina egna ämbetsmän, ämbetet Genralkonferensens vice ordförande, och valde en man till att fylla den ställningen. Från och med då lades ledarskapets bördor på flera, än en mans axlar. Generalkonferensens konstitution tillåter flera allmänna vice förmän, och en vice ordförande för varje världsdivision, av vilka det finns tretton. rätt |