Laglöshetens hemlighet

Det har alltid varit Satans avsikt att leda människornas uppmärksamhet bort från Kristus till människor, och tillintetgöra det personliga ansvaret. Satan misslyckades med detta när han frestade Guds Son. Men han hade större framgång när han kom till den fallna människan. Den kristna läran blev fördärvad. Påvar och präster tog sig friheten att upphöja sig själva, och sade till folket att de skulle komma till dem för att få förlåtelse för sina synder i stället för att själva gå till Kristus.

Människorna blev fullständigt bedragna. De blev undervisade om att påvarna och prästerna var Kristi ställföreträdare, när de i verkligheten representerade Satan, och de som böjde sig för dem tillbad Satan. Folket krävde att få Bibeln, men prästerna ansåg det vara farligt att låta folket få Bibeln, så att de själva kunde läsa den och då bli upplysta och avslöja sina ledares synder. Folket blev undervisat om att ta emot varje ord från dessa bedragare, som om de kom direkt från Gud mun. De utövade den makt över sinnet som endast tillhör Gud. Om någon vågade följa sin egen övertygelse, upptändes samma hat mot dem som Satan och judarna visade mot Jesus. De som hade makten törstade efter deras blod.

Jag blev visad en tid när Satan triumferade på ett särskilt sätt. Stora skaror av kristna dödades på ett fruktansvärt sätt, eftersom de ville bevara sin religion ren. Bibeln blev hatad och ansträngningar gjordes för att utplåna den från jordens yta. Folket förbjöds vid dödsstraff att läsa den. Alla exemplar av Bibeln som blev funna brändes upp. Men jag såg, att Gud tog särskilt hand om sitt Ord och beskyddade det. Under vissa tider fanns det bara ett fåtal exemplar av Bibeln. Men han skulle inte tillåta sitt Ord att gå förlorat. I stället skulle Bibeln få så stor utbredning i de yttersta dagarna, att varje hushåll kunde ha en Bibel. Jag såg att när det bara fanns få exemplar av Bibeln, var den dyrbar och till tröst för Jesu förföljda efterföljare. Den lästes i djupaste hemlighet, och de som hade detta stora privilegium kände att de hade haft ett möte med Gud, med hans Son Jesus och med hans lärjungar. Men denna välsignade förmån kostade många av dem livet. Om de upptäcktes blev de förda till avrättningsplatsen, bålet eller till en fängelsehåla för att där dö av svält.

Satan förmådde inte omintetgöra frälsningsplanen. Kristus blev korsfäst och uppstod igen på den tredje dagen. Men Satan sade till sina änglar att han skulle använda korsfästelsen och uppståndelsen till sin egen fördel. Han kunde acceptera att de som bekände sig tro på Jesus trodde att ceremoniallagen, som reglerade det judiska offersystemet, upphörde vid Kristi död. Bara han nu kunde leda dem längre och få dem att tro att lagen med de tio buden också avskaffades vid Kristi död.

Jag såg att många villigt tog emot detta påhitt från Satan. Hela himlen var mycket upprörd när de såg Guds heliga lag trampas under fötterna. Jesus och hela den himmelska härskaran kände till Guds lags natur, och de visste att han inte skulle förändra eller avskaffa den. Det hopplösa tillstånd som människan befann sig i efter sitt fall förorsakade den djupaste sorg i himlen, och ledde till att Jesus erbjöd sig att dö för överträdarna av Guds heliga lag. Om denna lag hade kunnat avskaffas kunde människan ha blivit frälst utan att Jesus behövt dö. Följaktligen upphörde inte Faderns lag vid Jesu död, utan i stället upphöjdes den och ärades och befäste lydnaden för alla dess heliga föreskrifter.

Om församlingen förblivit ren och ståndaktig, hade Satan inte kunnat bedra dess medlemmar och lett dem till att trampa på Guds lag. Med denna djärva plan riktar Satan ett direkt slag mot grundvalarna för Guds regering i himlen och på jorden. Hans uppror ledde till att han drevs ut från himlen. För att rädda sig själv ville han efter sitt uppror, att Gud skulle ändra sin lag. Men inför hela den himmelska härskaran blev han upplyst om att Guds lag är oföränderlig. Satan vet att om han kan få andra att överträda Guds lag, så har han vunnit dem för sin sak, eftersom alla som överträder denna lag måste dö.

Satan beslutade att gå ännu längre. Han berättade för sina änglar att några skulle bli så nitiska för Guds lag att de inte kunde fångas i denna fälla. De tio buden var så tydliga att många skulle tro att de fortfarande var bindande. Därför måste han försöka förändra endast ett av buden. Sedan ledde han sina representanter att försöka förändra det fjärde budet, sabbatsbudet och på så sätt förändra det enda budet av de tio som pekar på den sanne Guden, himlens och jordens Skapare. Satan framställde Jesu underbara uppståndelse för dem och sade till dem, att på grund av Kristi uppståndelse på den första dagen i veckan förflyttade han sabbaten från den sjunde dagen till den första.

På så sätt utnyttjade Satan uppståndelsen för sina egna syften. Han och hans änglar gladde sig över att denna lögn som de konstruerat togs så väl emot av dem som sade sig vara Kristi vänner. Vad den ene betraktade med religiös fasa, kunde en annan ta emot. På så sätt togs olika villoläror emot och försvarades ivrigt. Guds vilja som så tydligt har uppenbarats i hans Ord doldes bakom villoläror och traditioner, som har framställts som Guds bud. Trots att detta utmanande bedrägeri tillåts ha sin gång ända tills Jesus kommer tillbaka, så har Gud under hela denna tid med dess villfarelser och bedrägerier aldrig saknat vittnen. Mitt i allt mörker och förföljelse av församlingen har det alltid funnits sanna och trogna Guds barn, som hållit alla Gud bud.

Jag såg att änglaskaran fylldes med förundran när den såg härlighetens Kung lida och dö. Men jag såg att den inte förundrade sig över att livets och härlighetens Herre, han som fyllde hela himlen med glädje och prakt, skulle bryta dödens bojor och gå ut från sitt fängelse som en triumferande segerherre. Om någon av dessa händelser skulle högtidlighållas genom en vilodag, så är det korsfästelsen. Men jag såg att ingen av dessa händelser var avsedda att förändra eller avskaffa Guds lag. Tvärtom utgör de det starkaste beviset för lagens oföränderlighet.

Båda dessa viktiga händelser, Jesu död och uppståndelse, har sina minnesmärken. Genom att ta del i Herrens nattvard, det brutna brödet och vinet, förkunnar vi Herrens död tills han kommer. Hans lidande och död hålls då i färskt minne. Vi blir påminda om Kristi uppståndelse när vi begravs med honom i dopet och står upp ur vattengraven. I likhet med hans uppståndelse står vi upp för att leva ett nytt liv.

Jag såg att Guds lag skall stå fast till evig tid, och gälla i all evighet på den nya jorden. Vid skapelsen, när jordens grund blev lagd, såg Guds söner med beundran på Skaparens verk, och hela himlens härskara ropade av glädje. Det var då som grundvalen för sabbaten blev lagd. Efter de sex skapelsedagarna vilade Gud på den sjunde dagen från allt det verk som han hade gjort. Han välsignade den sjunde dagen och helgade den, eftersom han på den dagen vilade från allt sitt verk. Sabbaten blev instiftad i Eden före människans fall, och firades av Adam och Eva, tillsammans med hela den himmelska härskaran. Gud vilade på den sjunde dagen, och välsignade och helgade den. Jag såg att sabbaten aldrig kommer att avskaffas. De återlösta heliga och hela änglaskaran kommer att hålla den till den store Skaparens ära genom hela evigheten.