Min uppmärksamhet riktades åter till jorden. De ogudaktiga hade blivit dödade, och deras döda kroppar låg kvar på marken. Guds vrede hade hemsökt jordens invånare genom de sju sista plågorna, och fick dem att bita sönder sina tungor av smärta och förbanna Gud. De falska herdarna hade på ett särskilt sätt varit föremål för Jehovas vrede. Medan de ännu stod på sina fötter hade deras ögon blivit uppfrätta i sina hålor, liksom tungan i deras mun. Efter att de heliga hade befriats genom Guds röst, vände de ogudaktiga sitt ursinne mot varandra. Jorden såg ut att vara översvämmad av blod, och döda kroppar låg från dess ena ända till den andra.
Jorden liknade en öde vildmark. Genom jordbävningen hade städer och byar lagts i ruiner. Bergen hade flyttats från sina platser och lämnat stora fördjupningar efter sig. Sönderslitna klippblock, som hade kastats upp av havet eller blivit upprivna från marken, låg utspridda över hela jordytan. Stora träd hade blivit uppryckta med rötterna och låg kringströdda över landet. Här skall Satan och hans änglar ha sitt hem i tusen år. Här skall Satan vara instängd för att vandra fram och tillbaka över jordens sönderrivna yta och se följderna av sitt uppror mot Guds lag. I tusen år kan han njuta frukterna av den förbannelse som han förorsakat. Han kommer att vara begränsad till denna jord, och skall inte få privilegiet att besöka andra världar för att fresta och plåga dem som inte har fallit i synd. Under den här tiden lider Satan oerhört. Sedan hans fall har hans onda egenskaper ständigt varit i verksamhet. Men då skall han berövas sin makt och få tillfälle att tänka över den roll han spelat sedan sitt fall samt med bävan och skräck se fram mot den hemska tid, när han måste lida för allt det onda han har gjort och straffas för alla synder som han har fått andra att begå.
Jag hörde triumferande rop från änglarna och de återlösta heliga, vilket lät som tio tusen musikinstrument. Anledningen var att Satan inte längre skulle kunna plåga och fresta dem, men också därför att invånarna i andra världar var befriade från hans närvaro och frestelser.
Sedan såg jag troner, och Jesus och de återlösta heliga satt på dem, och de heliga regerade som kungar och präster inför Gud. Tillsammans med sitt folk dömde Kristus de ogudaktiga döda och jämförde deras gärningar med lagboken, Guds Ord. Varje enskilt fall avgjordes efter de gärningar som hade blivit gjorda. Därefter utmättes det straff som de ogudaktiga måste lida enligt sina gärningar, och detta blev skrivet vid deras namn i dödens bok. Även Satan och hans änglar blev dömda av Jesus och de heliga. Satans straff skulle bli mycket större än deras, som han bedragit. Hans lidande skulle bli så mycket större än deras, att det inte ens går att jämföra. Efter att alla som han bedragit blivit utplånade, skulle Satan fortfarande leva och lida mycket längre.
Efter att domen av de ogudaktiga döda avslutats, vid slutet av de tusen åren, lämnade Jesus staden, och de heliga och en härskara änglar följde honom. Jesus steg ned på ett stort berg, och så snart hans fötter berörde det, delade det sig och blev till en väldig slätt. Därefter vände vi blicken uppåt och såg den stora och vackra staden. Den hade tolv grundstenar och tolv portar, tre på var sida, och en ängel stod vid varje port. Vi ropade: ”Staden! Den stora staden! Den kommer ned från himlen, från Gud!” Och den kom ned i all sin prakt och bländande härlighet och tog plats på den väldiga slätten, som Jesus hade förberett för den.