Man frågar ofta: Är litterära föreningar till nytta för våra ungdomar? För att kunna ge ett gott svar på denna fråga borde man inte bara se på det syfte man förklarar att man har med sådana föreningar utan också värdera det inflytande de faktiskt har haft. Erfarenheten visar vilken slags påverkan det är fråga om. Det är vår plikt att utveckla vårt intellekt. Det är vi skyldiga oss själva, samhället och Gud. Vi ska bara aldrig tänka ut metoder att uppöva vår tankeförmåga på bekostnad av moral och andlighet. Det är endast när de mentala och moraliska förmågorna utvecklas, så att de samverkar harmoniskt, som båda dessa förmågor kan nå den högsta fullkomningen.. Är det vad som garanteras i dessa läsecirklar så som de i allmänhet fungerar? {MYP 394.1}
Litterära föreningar har nästan överallt ett inflytande, som är helt motsatt det man skulle förvänta av deras namn. Så som de vanligtvis leds skadar de ungdomarna. Satan nästlar sig in för att prägla det som sker där. Allt som gör män manliga och kvinnor kvinnliga är en spegling av Jesu karaktär. Ju mindre av Jesu inflytande i dessa föreningar, dess mindre av det upphöjande, förfinande och förädlande tankegods, som borde vara det dominerande där. När världsliga människor leder dessa möten för att tillfredsställa sina egna behov stängs Jesu Ande ute. Sinnet reflekterar inte allvarliga ämnen. Tankarna dras bort från dem, från Gud, från det som är verkligt och väsentligt till det inbillade och ytliga. Litterära föreningar - tänk, om namnet hade uttryckt deras verkliga karaktär! Vad är agnarna i jämförelse med vetet?
De tankar som ligger bakom bildandet av litterära föreningar kan vara goda, men om inte dessa organisationer kontrolleras av Guds visdom, kommer de att bli en kraft i det ondas tjänst. Människor som är oandliga och oomvända har i vanliga fall tillträde till föreningarna och får ofta ansvaret att vara ledare. Det kan hända att man bestämmer regler och stadgar som anses vara tillräckligt stränga för att hålla allt skadligt inflytande borta, men Satan är en listig general. Han arbetar för att forma föreningen så att den ska passa hans avsikter och när han finner rätt tidpunkt lyckas han bara alltför ofta. Den store fienden får lätt tillgång till dem som han har behärskat tidigare och genom dem fullför han det han har planerat. Man inför underhållning med olika inslag, som ska göra mötena intressanta och tilldragande för världsliga människor, och på det sättet urartar verksamheten i de litterära föreningarna till dramatiska föreställningar, som sänker moralen, och till billigt strunt. Allt detta tillfredsställer köttets sinne som är fiendskap mot Gud (Se Rom 8:7), men det stärker varken intellektet eller moralen. {MYP 395.1}
Att gudfruktiga är tillsammans med otroende i dessa föreningar förvandlar inte syndare till heliga. När Guds folk frivilligt förenar sig med de världsliga och oomvända och överlåter ledningen till dem, kommer de att ledas bort från Gud genom det oheliga inflytandet som de har gett efter för. Under en kort tid finns det kanske ingenting, som man på allvar kan motsätta sig, men något sker med dem som har ställt sig utanför Guds Andes kontroll. Deras sinnen är inte beredda att ta till sig det som smakar av sanning och rättfärdighet. Om de tidigare hade haft smak för det som var andligt, skulle de ha ställt sig tillsammans med Jesus Kristus. De två grupperna behärskas av olika herrar. Deras mål är helt olika och de har motsatta smaker, önskningar och förhoppningar. Jesu efterföljare gläder sig över det som är sansat, klokt och förädlande. De, som däremot inte älskar det som är heligt, kan inte glädja sig över detta. De tycker bara att de litterära övningarna är givande, om det finns inslag av sådant som är ytligt och overkligt. Undan för undan kommer de ämnen som är andliga att konkurreras ut av det som inte har någon religiös anknytning. De ansträngningar, som man gör för få motsatta principer att stämma överens, kommer att visa sig vara helt misslyckade.
Man har ansträngt sig för att tänka ut en plan, hur en sådana litterär förening kan upprättas, så att den blir till välsignelse för alla som har någonting med den att göra. Det ska vara en förening, i vilken alla medlemmar upplever en moralisk förpliktelse att göra den till det den borde vara. Man bör undvika det onda som sådana föreningar för med sig, det som ofta gör dem till en fara för religiösa principer. Kloka människor med gott omdöme behövs för att leda en sådan läsecirkel. Det är personer som har en levande förbindelse med himlen. De ser de onda dragen och håller hela tiden Kristi banér högt. De har inte blivit bedragna av Satan. Därför går de sin väg rakt fram och är redbara. Ett sådant inflytande skapar respekt och gör samlingarna till en välsignelse och inte till en förbannelse. {MYP 396.1}
Om män och kvinnor i mogen ålder gjorde gemensam sak med de unga för att organisera och leda en sådan litterär förening, kunde den bli både nyttig och intressant. Men när sådana samlingar urartar och ger utlopp åt uppsluppna skämt är de allt annat än litterära och upplyftande. Då är de förnedrande både för sinnet och moralen.
Bibelläsning, den noggranna granskningen av bibliska ämnen, studiet av artiklar som har skrivits om ämnen, som förädlar sinnet och ger kunskap - allt sådant kommer att ha ett inflytande som stärker de mentala krafterna och ökar andligheten. Studier av profetiorna och Jesu värdefulla undervisning för till detta resultat. En förtrogenhet med Skriften skärper omdömet och styrker själen mot Satans angrepp.
Det är få som förstår att vi har en plikt att styra våra tankar och behärska vår fantasi. Om sinnet inte tyglas, är det svårt att koncentrera tankarna om nyttiga ämnen. Det andliga livet når inte sin blomning i själen, om inte tankarna sysselsätts med det som är rätt. Sinnet måste upptas av heliga och eviga ting, annars plottras vårt tankeliv bort och sysslar med små detaljer och ytligheter. Både de intellektuella och moraliska krafterna måste tyglas. De kommer att stärkas och utvecklas genom övning. {MYP 397.1}
Förståndet liksom hjärtat måste hänges till tjänst åt Gud. Han gör anspråk på allt inom oss. Jesu efterföljare bör inte leva för att tillfredsställa sig själva. De bör inte ta del av någon verksamhet, hur lovvärd och oskyldig den än tycks vara, om ett upplyst samvete ger signaler om, att den andliga ivern kommer att dämpas eller det andliga intresset blir mindre. Varje kristen måste arbeta för att dämma upp det ondas flodvåg och rädda våra ungdomar från det inflytande som suger ner dem i fördärvet. Må Gud hjälpa oss att kämpa mot strömmen. - Counsels to Teachers, Parents, and Students, s 541-544