Rätt uppfostran öppnar för oändliga möjligheter. - Gud ser alla de oändliga möjligheter, som finns i vartenda litet människobarn. Han vet, att om barnet får den rätta uppfostran, kan det vara med och främja det goda i världen. Det är med spänd förväntan och stort intresse, som Han vakar över föräldrarna för att se om de kommer att utföra Hans planer i livet eller om de på grund av en missförstådd snällhet kommer att ignorera dem och därmed ödelägga barnet för tid och evighet. Att forma denna hjälplösa och till synes obetydliga lilla varelse till en ren och stark människa till Guds ära och till gagn för andra, är en stor och ansvarsfull gärning. Föräldrarna får inte låta något komma mellan dem och de plikter de har för sina barn.
För Gud och landet. - De som håller Guds lag, kommer att se på sina barn med en obestämbar känsla av hopp och fruktan och undra på vilken sida de kommer att ställa sig i kampen mellan gott och ont. Många uppriktiga och ängsliga mödrar ställer sig själva frågan: ”Vilken ståndpunkt kommer de att inta? Hur kan jag förbereda dem till att göra det som är rätt och till att delta i kampen på rätt sida, så att de kan få del av Guds härlighet när Jesus kommer?"
Det vilar ett stort ansvar på er, mödrar. Även om ni inte har plats i en regering... kan ni uträtta en stor gärning för Gud och för det land som ni bor i. Ni kan uppfostra era barn. Ni kan hjälpa dem att forma en karaktär, som inte låter sig rubbas eller påverkas av det onda, utan som kan få andra att göra det som är rätt. Genom att be uppriktigt och med tro kan ni gripa tag i den arm som håller världen i gång.
Det är under barn- och ungdomstiden som uppfostran bör ske. Det är under den tiden, som barnen uppfostras till att bli nyttiga människor. De bör lära sig att ta del av alla de plikter, som är knutna till det dagliga livet i hemmet. Föräldrarna kan göra dessa plikter så trevliga som möjligt genom att vara vänliga och genom att ge råd och erkännande.
Många försummar uppfostran i hemmet. - Oavsett hur mycket man skryter om de framsteg som har gjorts när det gäller uppfostringsmetoder, är ändå vår tids barnuppfostran sorgligt försummad. Det är i första hand hemmet som har svikit. Föräldrarna inser inte sin plikt. Särskilt gäller detta mödrarna. De har varken det tålamod som krävs för att undervisa eller den visdom som är nödvändig för att leda de små på rätt väg.
Det är alltför sant, att mödrarna inte alltid är på sin vakt i trohet mot sitt kall. Gud kräver inte något av oss, som vi inte kan utföra i Hans kraft och som inte är till det bästa för oss och våra barn.
Mödrar bör söka gudomlig hjälp. - Om mödrarna kunde inse hur viktig den gärning är, som de är upptagna av, skulle de använda mer tid till stilla bön. De skulle föra barnen fram till Jesus, be om Hans hjälp och stöd och bönfalla Gud om visdom till att utföra sin heliga plikt på rätt sätt. Modern bör utnyttja alla möjligheter till att forma barnens förhållningssätt och vanor. Hon bör med omsorg följa med i deras karaktärsutveckling, försöka att undertrycka alla dåliga drag och älska fram de karaktärsdrag, som inte finns i tilläckligt hög grad. Hennes eget liv bör vara ett rent och ädelt exempel för dem, som Gud har anförtrott åt hennes omsorg.
Modern bör gripa sig an arbetet med mod och styrka, i tillit till att Gud skall hjälpa henne i hennes ansträngningar. Hon bör aldrig slappna av i likgiltig självbelåtenhet och inte ge sig förrän hon ser, att barnens karaktär gradvis höjs och att de får högre mål i livet än att tillfredsställa sig själva.
Vi är inte helt medvetna om hur stor makt, som ligger i en bedjande mors inflytande. Hon tar Gud med sig i allt hon gör. Hon för barnen fram inför nådens tron, överlämnar dem till Jesus och bönfaller Honom om hjälp och stöd. Det inflytande, som sådana böner har på barnen, är som ett livets källsprång. När modern ber i tro, kommer hon att få kraft från Gud. Att försumma sin plikt att be tillsammans med barnen, är det samma som att förlora något av det mest värdefulla som står till buds, en av de största kanaler för hjälp mitt i alla svårigheter och bördor, som är knutna till vår livsgärning.
Den makt som ligger i en mors böner, kan inte värderas tillräckligt högt. Den mor som knäböjer tillsammans med sina söner och döttrar under alla barndomens skiftande förhållanden och genom de farofyllda ungdomsåren, kommer först i domen att få veta vilket inflytande detta har haft på barnens senare liv. Om modern i tro har överlämnat sitt liv till Guds Son, kan hon med sin ömma hand hålla sonen tillbaka från frestelsens makt, och hindra sin dotter från att ge efter för synd. När lidelserna kämpar för att få herraväldet, kan kärlekens makt och moderns fasta och dämpande inflytande stärka sinnet till att hålla fast vid det som är rätt.
När gäster stör familjerytmen. - Ni bör ta er tid till att samtala och be tillsammans med de små och inte tillåta någon att störa gemenskapen med Gud och med barnen. Ni bör förklara för tillfälliga gäster, att Gud har gett er en uppgift att utföra och att ni inte har tid till tomt prat. Ni måste vara medvetna om att ni är upptagna av en gärning, som får konsekvenser för både tid och evighet. Er främsta plikt gäller barnen.
Barnen bör komma före alla besökande och före alla andra hänsyn... Ni får inte försumma er plikt mot barnen under deras första levnadsår. Det finns inte en enda tidpunkt i barnets liv, då denna regel kan åsidosättas.
Skicka inte ut barnen för att ni skall kunna underhålla gästerna, utan lär dem att vara lugna och visa respekt när ni har besök.
Mödrar skall vara goda förebilder. - Jag vill uppmana alla mödrar att ta vara på de dyrbara ögonblicken. Kom ihåg att det kommer en tid, då ni inte längre har möjlighet att påverka och uppfosta era barn. Men ni kan vara förebilder för dem i allt det som är rent och ädelt och gott. Sörj för att era barn delar era intressen.
Även om ni kommer till korta i allt annat, måste ni vara effektiva och grundliga på detta område. Även om barnen bara kommer att fylla den minsta platsen i Guds plan för det goda, skall ni inte betrakta livet som misslyckat och se tillbaka på det med dåligt samvete, om de lämnar hemmet med rena och dygdiga karaktärsdrag.
Små barn är som speglar, i vilka modern kan se sina egna vanor och förhållningssätt. Detta borde påminna henne om hur försiktig hon måste vara i vad hon gör och med vad hon säger, när barnen är närvarande. De karaktärsdrag hon vill se hos sina barn, måste hon utveckla i sitt eget liv.
Sätt målet högre än världen gör. - Modern får inte låta sig styras av världens uppfattningar och inte heller arbeta för att nå upp till världens standard. Hon måste själv avgöra vad livets stora mål är och så inrikta alla sina ansträngningar på att uppnå det. På grund av tidsnöd kan hon kanske försumma många husliga göromål utan att det får allvarliga konsekvenser. Men hon kan inte försumma att uppfostra sina barn utan att det kommer att straffa sig. Barnens bristfälliga karaktär kommer att vittna om att hon inte har varit trogen mot sin plikt. Alla dåliga drag hos barnen som hon inte försöker att rätta till, alla dåliga vanor, olydnad och brist på respekt och alla former av lättja och brist på uppmärksamhet kommer att kasta ett vanärande ljus över henne och göra livet tungt.
Mödrar, barnens öde ligger till en stor del i era händer. Om ni inte gör er plikt, kommer de kanske att gå in i Satans led och stödja honom i arbetet med att ödelägga människoliv. Men om ni troget lär dem det som är rätt och genom ert eget liv är en förebild för dem, kan ni leda dem till Kristus. Då kommer de att gå ut i världen och påverka andra i rätt riktning och du kan kanske bli ett medel till att många människor blir frälsta.
Älska fram det goda, undertryck det onda. - De som är föräldrar, är kallade till att samarbeta med Gud genom att uppfostra sina barn i kärlek och gudsfruktan. Ingenting bedrövar Honom mer än när vi försummar att uppfostra våra barn på rätt sätt...
Med ansvarsmedveten omtanke bör de vaka över sina barn, över deras ord och handlingar, annars kommer Satan att utöva ett inflytande över dem. Det är hans högsta önskan att motarbeta Guds syfte. Föräldrarna måste arbeta med vänlighet, ömhet och levande intresse, när de skall uppfostra sina barn. De måste älska fram alla goda drag och undertrycka alla dåliga drag som märks i barnens karaktär.
Glädjen över väl utförd gärning. - Barnen är Herrens egen arvedel och vi skall avlägga räkenskap för hur vi behandlar Hans egendom. Att uppfostra och att lära barnen att bli Guds barn är den största tjänst föräldrarna kan göra för Gud. Det är en tjänst som kräver tålmodigt arbete, ett helt liv i trofast, uthållig insats. Genom att försumma den uppgift som Gud har gett oss, visar vi att vi är otrogna tjänare...
I kärlek, tro och bön bör föräldrar verka för sin familj, tills de kan möta Gud och säga: Se, här är jag och barnen som Herren har gett mig...