Trivselfaktorer i hemmet
Uppmärksamhet och vänlighet

Artighet gör livet lättare. - Den princip, som inskärps genom budet: ”Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek” (Rom: 12:10) är en förutsättning för lycka och trivsel i familjen. Kristen artighet och omtanke borde prägla atmosfären i alla hem. Det kostar ingenting, men har makt att mildra ett sinne, som annars skulle bli hårt och ovänligt. Genom att odla en osviklig uppmärksamhet, en villighet att alltid göra mot andra det som vi vill att de skall göra mot oss, kan vi bli besparade hälften av livets plågor.

Uppmärksamhet börjar i hemmet. - Om vi vill, att våra barn skall vara vänliga, artiga och kärleksfulla, måste vi själva ge dem en rätt förebild.

Föräldrar bör visa uppmärksamhet mot varandra också i de minsta saker. Det borde vara en oskriven lag att alltid visa varann uppmärksamhet i hemmet. Vi får aldrig använda hårda, grova ord. Vårt tal får inte bära prägel av bitterhet.

Alla kan ha ett nöjt ansiktsuttryck, en vänlig röst och ett taktfullt sätt. Det ligger en otrolig kraft i sådana saker. Barnen känner sig dragna till en glad och uppmuntrande attityd. Var vänliga och uppmärksamma mot dem, så kommer de att uppträda på samma sätt mot er och mot varandra.

Om föräldrarna visar uppmärksamhet och självbehärskning i hemmet, kommer det att utöva ett större inflytande på barnets karaktär än bara ord.

Ömsesidig vänlighet gör hemmet till ett paradis. – Genom att tala vänligt till barnen och berömma dem, när de försöker göra det som är rätt, kan föräldrarna uppmuntra dem i deras ansträngningar och göra dem lyckliga. Familjekretsen blir på det sättet omgiven av en varm atmosfär, som kommer att fördriva alla moln, så att solen kan lysa. Ömsesidig vänlighet och fördragsamhet kommer att göra hemmet till ett paradis och dra heliga änglar till familjen. Men de kommer att fly från ett hem som är präglat av ovänliga ord, retlighet och strider. När vi visar ovänlighet, när vi klagar och blir arga, utestänger vi Jesus.

Den artiga ton som bör prägla det dagliga livet och den tillgivenhet, som borde råda i förhållandet mellan familjemedlemmarna, är inte beroende av yttre omständigheter.

När allt som vi säger och gör, bär prägeln av vänlighet och uppriktig omsorg och vi samtidigt visar flit, ordning och ekonomiskt förstånd, kan till och med ett skjul bli det lyckligaste hem. Skaparen ser med tillfredsställelse på ett sådant hem.

Det är många som borde vara mindre engagerade i världen omkring och i stället offra sig mer för medlemmarna i sin egen familj. Det borde visas mindre ytlig artighet mot tillfälliga gäster och mer av den artighet, som uppstår ur äkta kärlek och sympati gentemot ens närmaste.

Sann artighet. - Det finns ett stort behov av att utveckla äkta takt och förfining i hemmet. Detta kommer att vittna för sanningen på ett mäktigt sätt. Ett ofint språk och ett dåligt uppförande är utan undantag ett tecken på att hjärtat är orent och fördärvat. Sanning av himmelskt ursprung kommer aldrig att nedvärdera människor eller göra dem simpla och grova. Sanningen har ett milt och upplyftande inflytande. När den får ta de ungas hjärtan i besittning, blir de vördnadsfulla och uppmärksamma. Sann kristen uppfostran kommer bara att märkas där den Helige Ande får verka på människosinnet. Den består inte av känslor eller konstlad belevenhet, bugningar och tillgjorda leenden. Det är så världens artighet ser ut, men detta har inget gemensamt med kristen förfining. Sann förfining och artighet kan bara uppnås genom en praktisk och erfarenhetsmässig kunskap om Kristi evangelium. Sann artighet visar sig genom ett vänligt och vinnande förhållande till alla människor, höga och låga, rika och fattiga.

Kärnan i sann artighet är att man tar hänsyn till andra. Den viktigaste och mest varaktiga uppfostran är den som utvecklar medkänsla och odlar en allt omfattande vänlighet. Om den så kallade uppfostran inte gör de unga hänsynsfulla mot sina föräldrar och inte får dem att värdesätta deras goda drag och att vara fördragsamma mot deras svagheter, har den misslyckats. Verklig uppfostran gör oss hjälpsamma och hänsynsfulla mot unga och äldre, särskilt mot dem som inte har det så gott ställt. Den gör oss vänliga och artiga mot alla människor.

Kristen artighet är det gyllene spänne som binder familjemedlemmarna samman med kärlekens band, och den blir starkare och för oss närmare varandra för varje dag.

Låt den gyllene regeln vara lag i familjen. - De värdefullaste reglerna för social och familjär gemenskap finner vi i Bibeln. Där finner vi inte bara den bästa och renaste måttstocken för moral utan också de värdefullaste normerna för artighet. Jesu bergspredikan innehåller råd av ovärderligt värde för både unga och äldre. Vi borde studera dem mycket oftare i familjekretsen och tillämpa dess värdefulla undervisning i vårt dagliga liv.

Både den gyllene regeln att ”allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem” (Matt. 7:12) och aposteln Paulus´ uppmaning: ”Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning” (Rom. 12:10) bör vara lag i familjen. De, som dagligen låter sig påverkas av Guds Ande, kommer att vara uppmärksamma i sina hem och visa sann godhet även i det lilla. De kommer alltid att försöka glädja och hjälpa dem som de umgås med. De kommer att glömma sig själva för att ta hänsyn till andra. Detta är frukten på det kristna trädet.

Den gyllene regeln innehåller principen för sann artighet. Allra bäst kom denna princip till uttryck i Jesu liv och karaktär. Vilka strålar av mildhet och skönhet vår Frälsares dagliga liv sände ut! Hans närvaro andades ömhet och frid. Samme ande kommer att vara verksam hos Hans barn. De människor som Kristus får bo hos, kommer att vara omgivna av en gudomlig atmosfär. Deras rena, vita kläder sänder ut doften från Herrens trädgård. Deras ansikten återspeglar ljuset från Honom och lyser upp stigen för trötta fötter som ofta snubblar.

Det bästa, som har skrivits om seder och bruk. – Det bästa som har skrivits om seder och bruk är den värdefulla undervisning, som vår Frälsare gav oss genom aposteln Paulus´ uttalande, som var inspirerat av den Helige Ande. Dessa ord borde skrivas med outplånlig skrift i alla människors minnen, både hos ung och gammal: ”Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra.” Joh. 13:34)

”Kärleken är tålig och mild,
Kärleken avundas inte,
den skryter inte,
den är inte uppblåst,
den uppför sig inte illa,
den söker inte sitt,
den brusar inte upp,
den tillräknar inte det onda.
Den gläder sig inte över orättfärdigheten
men har sin glädje i sanningen,
den fördrar allting,
den tror allting,
den uthärdar allting.
Kärleken upphör aldrig.” (1 Kor. 1: 4-8)

Bibeln ålägger oss att vara uppmärksamma och den ger många exempel på den osjälviska ande, den älskvärdhet och det vinnande väsen som utmärker sann artighet. Detta är ett återsken från Kristi karaktär. All sann vänlighet och artighet, också bland dem som inte bekänner Hans namn, kommer egentligen från Honom. Och Han vill att dessa egenskaper helt och fullt skall komma till uttryck i Hans efterföljares liv. Det är Hans avsikt, att människorna genom oss skall få se skönheten i Hans karaktär.

Kristen tro kommer att göra en människa taktfull och uppmärksam. Kristus var artig, till och med mot Sina förföljare och Hans sanna efterföljare kommer att vara präglade av samme Ande. Lägg märke till hur Paulus uppträdde, då han blev ställd inför dåtidens härskare. Hans tal till Agrippa är ett exempel på sann hövlighet, likaväl som på överväldigande vältalighet. Evangeliet uppmuntrar oss inte till att visa en rent yttre och formell artighet, som vi ser runt omkring oss, utan en artighet som kommer från ett milt och medkännande hjärta.

Vi förordar inte det som världen kallar artighet, utan den artighet som alla kan ta med sig till de eviga boningarna.

Sann artighet är ett utslag av kärlek. - Den mest omsorgsfulla uppfostran i yttre skick och fason räcker inte till för att stänga ute all retlighet, alla hårda och dömande ord och allt opassande tal. Så länge jaget får sitta i högsätet, är sann förfining utesluten. Kärlek måste bo i hjärtat.

En äkta kristen handlar utifrån en innerlig kärlek till Mästaren. Hängivenheten till Kristus är själva roten i hans liv och genom den strömmar ett osjälviskt intresse fram för hans trossyskon.

Av allt som vi kan söka efter, vårda och utveckla, finns det inte något som är så värdefullt i Guds ögon som ett rent hjärta och en karaktär som är genomträngd av frid och tacksamhet.

Om Guds kärlek och sanning får fylla hjärtat, kommer det att visa sig i alla ord och handlingar... Godhetens ande måste bo i hjärtat. Kärleken kommer att visa sig i älskvärdhet och tacksamhet. Den präglar anletsdragen, dämpar rösten och förädlar hela människan. Kärleken för oss in i en gemenskap med Gud, för den är en himmelsk egenskap.

Vi kan inte lära oss sann artighet bara genom att följa seder och bruk. Ett rätt uppförande är viktigt under alla livets förhållanden. Om det inte strider mot sanna principer, bör vi alltid ta hänsyn till andra och rätta oss efter allmänt godtagna seder. Men den artighet som är av Gud, kräver inte att vi skall offra principerna på sedvänjans altare. Den bryr sig inte om stånd eller socialt anseende. Den lär ut självaktning och respekt för människovärdet hos alla medlemmar av den mänskliga familjen.

Kärlek visar sig i ansiktsuttryck, ord och handlingar. - Framför allt bör föräldrar omge sina barn med en glädjens atmosfär som präglas av uppmärksamhet och kärlek. Änglarna tycker om att vistas i ett hem där kärleken kommer till uttryck i blickar, ord och handlingar. Alla föräldrar bör låta kärlekens solsken få tränga in i hjärtat och fylla det med glad tacksamhet. Då kommer det att prägla atmosfären i hemmet. Visa en vänlig och fördragsam hållning och vårda samme ande hos barnen, så att alla de egenskaper som kan lysa upp i hemmet, får utvecklas helt och fullt. Den atmosfär som på så sätt skapas, är av lika stor betydelse för barnen som frisk luft och solsken är för växternas liv. Den främjar hälsa och kraft till kropp och själ.

Hänsynsfulla umgängesformer, gladlynta samtal och vänliga handlingar kommer att binda barnen till föräldrarna med tillgivenhetens gyllene band. Detta spelar en större roll när det gäller att göra hemmet tilldragande, än de mest utsökta prydnader man kan få för pengar.

Olika personlighetstyper måste leva tillsammans. - Det är Guds vilja att människor med olika temperament skall umgås. Därför bör alla medlemmar i familjen betrakta andras känslor som heliga och respektera deras rättigheter. Därigenom lär vi oss att visa hänsyn och ömsesidig hänsyn. Fördomar mildras och hårda karaktärsdrag utjämnas. Det uppstår efterhand förståelse och harmoni. Alla parter har nytta av att leva tillsammans med människor av olika temperament.

Ingenting kan ersätta sann artighet. - De som kallar sig Kristi efterföljare och samtidigt är hårda, ovänliga och artiga i ord och handlingar, visar att de inte har lärt sig av Jesus. En skrytande, överlägsen och dömande människa är inte en kristen, för en kristen kommer att likna Kristus. Uppförandet hos många som kallar sig kristna, saknar mildhet, vänlighet och artighet i så hög grad, att till och med deras goda sidor kallas onda. Vi har ingen anledning att tvivla på deras uppriktighet och vi får inte misstänkliggöra deras redbarhet. Men en uppriktig och helgjuten varelse kan inte sona bristen på vänlighet och artighet. Den kristne bör visa både medkänsla och fasthet. Han bör vara ömhjärtad och sann, hysa medkänsla och vara artig, men också vara helgjuten och ärlig.

Varje gång vi försummar att vara uppmärksamma och att visa omtanke mot vår bror och när vi underlåter att säga uppmuntrande ord i familjekretsen - föräldrarna till barnen och barnen till föräldrarna – tillägnar vi oss vanor som gör vår karaktär olik Kristi karaktär. Men om dessa små saker får ske, kommer de att växa och bli stora. De fyller livet med en skön doft, som stiger upp till Gud som en helig rökelse.

Många längtar efter medmänsklighet. - Många längtar intensivt efter vänlighet och sympati... Vi bör glömma oss själva och alltid söka efter anledningar till att visa tacksamhet för all den godhet som andra har visat mot oss. Vi bör använda alla möjligheter till att uppmuntra andra, mildra deras sorger och befria dem från deras bördor genom vänliga handlingar och små bevis på kärlek och omtanke.

Denna form av vänlighet och uppmärksamhet som börjar i hemmet och efterhand sträcker sig utanför familjekretsen, utgör tillsammans livets summa av lycka. När dessa saker försummas, leder det till bitterhet och sorg.

Medmänsklig kontakt. - Det är genom sociala förbindelser som kristen tro når ut till världen. Alla, som har upplevt Kristi kärlek och som har fått sitt hjärta upplyst av Gud, är skyldiga att sprida ljuset över den mörka stigen för dem som inte känner till någon bättre väg.

På tusen olika sätt kan vi visa andra uppmärksamhet i form av vänliga ord och blickar, som kommer att reflekteras tillbaka på oss själva. Det är många tanklösa kristna som genom att försumma andra visar, att de inte har någon gemenskap med Kristus. Det är omöjligt att ha gemenskap med Kristus och att trots detta vara ovänliga och glömma andras rättigheter.

Vi bör alla vara vittnen för Kristus. Social kompetens, helgad genom Kristi nåd, måste användas till att vinna andra för Kristus. Låt världen se att vi inte är självupptagna, utan i stället önskar att andra skall få del av vår förmån och glädje. Låt dem få se att kristen tro inte gör oss okänsliga och dömande. Alla, som påstår att de har funnit Kristus, bör försöka hjälpa sina medmänniskor på samma sätt som Han gjorde. Vi får aldrig ge världen det felaktiga intrycket att de kristna är sorgmodiga och olyckliga människor.

Om vi alltid är uppmärksamma och vänliga i hemmet, kommer vi att bära med oss samma vinnande hållning också utanför hemmet. Om vi visar fördragsamhet, tålamod och ödmjukhet i hemmet, kan vi också vara ljus i världen.