Satan säkrar Fotfästet genom falska Läror
Lögnen lever på Sanningen – Satan har verkat med förförande kraft, varigenom han har infört en stor mängd lögner, som skymmer sanningen. Lögnen klarar sig inte utan stöd, och skulle snart dö ut, om den inte fäste sig likt en parasit på sanningens träd. Lögnen suger åt sig sin livskraft från Guds sanning. Likt svävande baciller, klamrar mänskliga traditioner sig fast på Guds sanning, varpå människorna betraktar dem som delar av sanningen. Genom falska läror säkrar Satan fotfästet, och tillfångatar människors sinnen, varigenom han får dem till, att hålla sig till teorier, som saknar all grund i sanningen. Människor lär oförfärat ut människors läror, som om de vore Guds påbud; och i takt med tiden får dessa herraväldet över det mänskliga tänkandet. Dock blir inte lögnen med tiden sanning, ej heller orsakar dess tyngande vikt, att sanningens planta blir en parasit. Sanningens träd bär sin egen, äkta frukt, varigenom trädet visar sitt egentliga ursprung och sin natur. Lögnparasiten bär också frukt, och visar, att dess karaktär skiljer sig från den himmelska plantan.
Det är med hjälp av falska teorier och traditioner, som Satan tar makten över mänskosinnet. Vi ser omfattningen av hans makt på den otrohet mot Gud, som råder i världen. Till och med kyrkorna, som säger sig vara kristna, har vänt Herrens lag ryggen, och har infört en falsk standard och höjt ett falskt standar. I allt detta har Satan haft med ett finger; ty genom att leda människorna till, att omfamna en falsk andlig standard och nivå, vanformar han deras sinnelag, och får han dem till, att erkänna honom som den yttersta auktoriteten. Han motverkar Guds okränkbara lag, och förnekar Guds överhöghet. Det är vid hans tron, som varje elakt verk har sitt ursprung och finner sitt stöd. –The Review and Herald, den 22. oktober, 1895.
I Vägskälet mellan Sanning och Lögn – Satans änglar är skickliga på det onda, och de kommer att åstadkomma sådant, vilka somliga skall påstå är avancerat ljus, och kommer att basunera ut det som något nytt och underbart; men fastän budskapet delvis kan hålla sig till sanningen, är det uppblandat med mänskliga åsikter, och lär ut människors bud som lära. Om vi någonsin har behövt vara vaksamma och verkligen be till det yttersta, är det nu. Många synbart goda ting kommer att behöva granskas ingående under ihålligt bedjande, ty de är lömska uppfinningar från fienden, för att leda själar längs en stig, som ligger så nära sanningens väg, att den knappt går att skilja från denna. Dock förmår trons öga att se, hur den avviker, ehuru nästan omärkligt, från den rätta vägen. Till en början kan den te sig ofarlig, men efter ett tag syns det, att den avviker kraftigt från vägen ledande till helgelse och himmelriket. Mina bröder, jag förmanar Er, att göra stigarna raka för Era fötter, så att den fot, som haltar, inte går ur led. {Se Hebréerbrevet 12:13.} – Manuskript 82, 1894.
Kätterier framställs nu som Bibelns Lära – Tiden är nu här, när vi inte kan lita på den lära, som strömmar in i öronen på oss, såvida inte vi ser dess överensstämmelse med Guds Ord. Det förekommer farliga kätterier, som kommer att framställas som Bibelns lära; och för att rätt kunna bemöta dessa, måste vi läsa Bibeln grundligt. Var enskild medlems tro kommer att prövas, och var och en kommer att måsta genomgå den noggrannaste granskning. – The Review and Herald, den 3. Maj, 1887.
Satan felciterar Skriften – Alla bör ingående bekanta sig med Guds Ord; ty Satan förvränger och felciterar Skriften, och människor tar efter hans exempel, genom att undanhålla för åhörarna delarna av Guds Ord, som skulle avslöja dem som bedragare. Alla äger förmånen, att lära känna ett entydigt ”Så säger Herren”...
Det finns falska herdar, som kommer att säga och göra förvrängda saker och ting. Barnen bör undervisas så, att de väl känner till Guds Ord, och genast upptäcker, när en del av Skriften inte läses upp, för att föra någon vilse. – Manuskript 153, 1899.
Falsarier införda av religiösa Ledare – Med den öppna Bibeln framför sig och med anspråk på att visa aktning för dess lära ödelägger många av de religiösa ledarna i vår tid tron på Bibeln som Guds ord. De sysslar med att plocka sönder Ordet och sätter sina egna uppfattningar högre än dess tydliga undervisning. I deras händer mister Guds ord sin förnyande kraft. Detta är orsaken till att vantron grasserar ohämmat och ogudaktigheten överflödar.
När Satan har undergrävt tron på Bibeln, leder han människorna att ur andra källor söka ljus och kraft. På så sätt nästlar han sig in. De som vänder sig bort från Bibelns rena lära och den helige Andes överbevisande kraft öppnar dörren för demonerna. Kritik och spekulation angående Bibelns ord har berett vägen för spiritualism och teosofi, dessa moderna former av gammal avgudadyrkan, så att de fått fotfäste även i samfund som bekänner sig tillhöra Herren Jesus Kristus.
Sida vid sida med evangelii förkunnelse i världen är krafter i rörelse som inte är något annat än verktyg för lögnens makter. Många söker kontakt med dessa enbart av nyfikenhet, men då de ser bevis på en övernaturlig makt, snärjs de mer och mer, tills de helt står under inflytandet av en vilja som är starkare än deras egen. De kan inte undkomma denna mystiska makt.
Så bryts själens försvar ned. Därefter har de inte något skydd mot synden. När en gång Guds ord och den helge Andes inflytande avvisats, vet ingen hur djupt de kan sjunka. Hemliga synder och obehärskade lidelser kan hålla en människa lika hjälplöst fången som den besatte i Kapernaum. Ändå behöver vårt läge inte vara hopplöst. – Vändpunkten , sidorna 246-347 (1898).
Lögn och Fanatism inom de Förvirrades Verksamhet – Gud manar Sitt folk till, att vara kristna i tanke, i ord och i gärning. Luther gjorde utsagan, att religionen svävar i den största fara ibland högt uppsatta religionsledare. Jag törs säga, att många hanterare av sanningen inte låter sig helgas av den. De saknar den tro, som fungerar genom kärleken och renar själen. De vänjer sig vid, att ha med det heliga att göra, och härigenom hanterar många Guds Ord utan aktning och vördnad. De har inte vandrat i ljuset, utan har blundat för ljuset.
I denna ålder avvisas bestämt nåden, som Gud har för avsikt, att tilldela Sitt folk, för att de i mötet med de yttersta dagarnas faror inte skall duka under för den förhärskande ondskan och förena sina krafter med världen, vilken är fientligt inställd till Guds kvarlevas skara. Under täckmantel av kristenhet och helgelse, kommer vidsträckt och fräck ogudaktighet att äga herraväldet i fruktansvärd grad och kommer att fortsätta med det, tills Kristus anländer, för att bli härligad i alla Sina troende. På templets själva gårdar skall det utspelas scener, som få kan föreställa sig. Guds folk kommer att prövas och luttras, för att Han skall se skillnaden ”mellan den som tjänar Gud och den som inte tjänar honom.” {Malaki 3:18.} – Manuskript 15, 1886.
Konflikt mellan falsk Vetenskap och Religionen – Jag har blivit förvarnad om, att vi hädanefter kommer att befinna oss i en ständig drabbning. Så kallad vetenskap och religionen kommer att ställas emot varandra, eftersom begränsade personer inte förstår sig på Guds kraft och storhet. Jag har blivit påmind om ord i den Heliga Skrift: ”Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida.” {Apostlagärningarna 20:30.} Detta skall förvisso förekomma ibland Guds folk, och det kommer att finnas de, som inte förmår, att ens uppfatta de vidunderligaste och väsentligaste sanningarna för vår tid, sanningar livsviktiga för deras egen trygghet och frälsning, medan de grubblar över saker och ting, som vid en jämförelse blott är atomer och praktiskt taget saknar varje gnutta sanning, men som förstoras av Satan, så att de antar skepnaden av det största värde.
Dessa individers moraliska omdöme är omtöcknat; de känner inte sitt behov av den himmelska salvan, som skulle låta dem förnimma och förstå andliga ting. De tror sig vara för kloka, för att begå misstag. Människor, som inte vandrar dagligen med Gud, beter sig oklokt, när de handhar kristna angelägenheter; de tar ljus för mörker, och det djupaste mörker utnämner de till ljus, ja, de tyder andliga synvillor som andliga realiteter, och tvärtom, varvid de kallar en värld för en atom och en atom för en värld. De faller pladask i de villervallans fällor, som Satan har dolt för fötterna på dem, som tror sig kunna tåga på i sin mänskliga visdom utan Kristi särskilda nåd. Jesus vill inte, att vi skall se människorna gå omkring likt träd, utan ha klarsyn i allting. Det finns bara ett botemedel åt en syndig själ, och med mindre medlet intas, godtar människorna den ena irrsynen efter den andra, tills deras sinnen blir ohjälpligt omstörtade och förgiftade. – Manuskript 16, 1890.
Underverk bevisar ingenting
Satan skall komma med sina Mirakel – Många, som förkastar budskapen Herren sänder dem, letar efter något att hänga upp sina tvivel på, att finna ursäkter för att stöta ifrån sig ljuset från himmelen. Trots entydiga fakta och belägg, säger de, liksom judarna: ”Visa oss ett mirakel, så skall vi tro. Om de här budbärarna kommer med sanningen, varför helar de inte de sjuka?” ...
Kunde de öppna ögonen, skulle de se onda änglar jubla och triumfera omkring dem i sin makt, att grundlura dem. Dagen nalkas snabbt, när Satan kommer att besvara ropen från tvivlarna och bjuda dem på talrika underverk som stöd för tron åt alla dem, som efterlyser detta slags belägg. Hur ohygglig kommer inte situationen att bli för dem, som blundar för sanningens ljus och ber om mirakel, för att bli stadfästa i sitt självbedrägeri! – Brev 4, 1889.
Mirakulösa Helanden och Fanatism – Det är meningen, att våra hälsohem skall nå en samhällsgrupp, som inte går att nå på annat sätt. ”Varför”, frågar den ene efter den andre, ”ber man inte om de sjukas mirakulösa tillfrisknande, i stället för att uppföra så många sanatorier?” Skulle detta göras, skulle allvarlig fanatism uppträda i våra led. De rika på självförtroende skulle genast skrida till verket, såsom vissa gjorde i _____, vilka hade mycket att säga om heligt kött. Dessa sveptes undan av ett spiritualistiskt bedrägeri. Vid Generalkonferensens stora möte år 1901 åthutade jag dem med ett budskap från Herren. Skulle vi förverkliga planerna, som vissa gärna ville se sjösatta, skulle det skjuta upp grupper förande med sig spiritualistiska yttringar, som skulle välta omkull tron för många...
Felaktigheter kommer att infinna sig, och märkliga lärosatser kommer att torgföras. Somliga kommer att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror. {Första Timoteusbrevet 4:1.} Så tidigt som vid grundandet av det första hälsohemmet började det här att komma. Detta liknade de underligheter, som framträdde kort tid efter besvikelsen 1844. Allvarlig fanatism, kallad för den Helige Andes vittnesbörd, dök då upp. Jag fick i uppgift, att åthuta för detta onda verk. – Brev 79, 1905.
Falsk Helgelse och Helighet
Se upp för Läran ”tro, bara tro” – Vi kommer att stöta på alla slags villoläror, och med mindre vi är medvetna om Kristi ord, och följer Hans instruktioner, kommer vi att ledas vilse. En av de farligaste lärorna är den om falsk helgelse. Det finns de, som säger sig vara heliga, ändå överträder de Guds bud. Deras påstående om syndfrihet är falskt och skall inte tros på...
En annan läropunkt, som kommer att framställas, är att det enda vi behöver göra, är att tro på Kristus – att tro, att Han har förlåtit oss våra synder, och att det därefter är omöjligt för oss, att synda. Det här är en av Satans snaror. Det är sant, att vi måste tro på Kristus. Han är vår frälsnings enda hopp. Men det är också riktigt, att vi dagligen måste arbeta på vår frälsning, inte skrytsamt, utan med fruktan och bävan. {Se Filipperbrevet 2:12.} Vi förväntas använda all vår kraft i Hans tjänst, och sedan vi har gjort vårt yttersta, skall vi ändå betrakta oss själva som blygsamma tjänare. Den gudomliga kraften kommer att ge skjuts åt våra ansträngningar, och när vi klänger oss fast vid Gud med trons hand, ingjuter Kristus Sin visdom och rättfärdighet i oss. Alltså kommer vi, tack vare Hans nåd, att bli i stånd till, att bygga på den fasta grundvalen. – Manuskript 27, 1886.
En ytlig Bekännelse av Helgelse – De, som tänker sig följa Kristus, måste vara fast förankrade i sanningens grundsatser. De behöver förstå Bibelns lära om tro och helgelse genom sanningen. De måste vara så befästa i sitt vetande, att de inte kan förmås till, att inta en falsk hållning i frågan om helgelse, utan genom sitt leverne visa i praktiken denna från himmelen stammande princip. Guds folk måste kunna skilja mellan äkta och oäkta.
Det finns de, som bekänner sig vara helgade, som säger sig vara helt och hållet Herrens, som hävdar sig ha rätt till Guds löften, samtidigt som de inte visar lydnad för Hans budord...
Förvisso är det många, som håller lagen efter bästa förstånd, tack vare Kristi nåd, trots att de ej har nåtts av ljuset från den nuvarande sanningen. Dessa, som alltså lever upp till allt det ljus de har, ingår inte i den klass, som aposteln Johannes fördömer. Hans ord är tillämpbara på dem, som skrävlar över sin tro på Jesus, som hävdar sig vara heliga, samtidigt som de nonchalerar kraven hos Guds lag. Medan de talar om Jesu kärlek, är deras egen kärlek för ytlig för lydnad. Frukten de bär, visar karaktären hos trädet. Därmed bevisas deras tro vara oäkta. Ändå åberopar denna grupp – fastän berättigad till ingenting, allra minst Guds löften – fräckt alla Hans välsignelser. Samtidigt som de inte ger något, fordrar de allting. De täpper till öronen mot sanningen, vägrar, att lyssna till ett entydigt ”Så säger Herren”, och med sin bekännelse till helgelsen bedrar de många, de vilseför själar genom sin vidlyftiga tro, som saknar grund. – Evangeliets Tjänare, sidorna 226-227 (1892).
Falska Läror – Trons Innehåll är ovidkommande – Det är många, vars religion består av teori. För dem är lyckliga känslor lika med gudsfruktan. De säger: ”Kom till Jesus, och tro på Honom. Det spelar ingen roll, vad Du tror, bara Du är uppriktig i Din övertygelse.” De försöker inte att förmå syndaren till, att inse syndens egentliga väsen...
Satan ser gärna, att varje överträdare av Guds lag kallar sig för helgad. Det gör han själv. Han blir nöjd, när människor vilar sin tro på grumliga lärosatser och religiös entusiasm; han kan nämligen utnyttja sådana personer med framgång, för att bedra själar. Det är många påstått heliga, som biträder Satans i hans verk. De ordar flitigt om känslor; de talar om sin kärlek till Gud. Dock erkänner inte Gud deras kärlek; den är bara ett falsarium från fienden. Gud har skänkt de här personerna ljus, men de har inte velat ta emot det. Tillsammans med lögnens fader, kommer de att erhålla olydnadens lön. – The Review and Herald, den 26. juni, 1900.
En annan Lögn – Buden är avskaffade – Kristus varnar Sina efterföljare: ”Akta er för de falska profeterna, som kommer till er klädda som får men i sitt inte är rovlystna vargar.” {Matteusevangeliet 7:15.} Han uppmanar oss enträget, att inte låta lura oss, när falska herdar breder ut sina lärosatser. De här herrarna säger till oss, att Guds bud upphörde i och med Kristi död. Skall vi tro dem, dessa män, som påstår sig vara helgade, samtidigt som de trotsar Gud? De säger, att Herren har förklarat för dem, att de inte behöver hålla de Tio Buden; men har Herren verkligen gjort det? Nej, för Gud ljuger inte.
Satan, som är lögnens upphov, lurade Adam på ett liknande sätt, genom att säga till honom, att han inte behövde lyda Gud, att hans överträdelse av lagen inte skulle medföra hans död. Dock föll Adam i synd, och med sin synd öppnade han eländets slussportar i världen. Vidare sade Satan till Kain, att han inte till punkt och pricka behövde följa Guds kommando, att han skulle bära fram ett dödat lamm som offergåva. Kain lydde bedragarens röst; och eftersom Gud inte godtog hans offer, samtidigt som Han visade Sitt gillande för Abels, brusade Kain upp och mördade sin bror.
Vi måste personligen veta, vilken röst vi rättar oss efter, huruvida det är den sanne och levande Gudens, eller den store avfällingens...
Då avbild mötte förebild i Kristi död, upphörde behovet av djuroffer. Ceremonilagen tog en ände. Men korsfästelsen bekräftade de Tio Buden. Evangeliet har inte avskaffat lagen, eller suddat ut en bokstav av dess krav. Lagen kräver fortfarande helighet i allting. Lagen är genljudet av Guds egen stämma, som inbjuder varje själ: Kom upp högre. Var helig, ja, ändå heligare. – The Review and Herald, den 26. juni, 1900.
En Varning i rättan Tid – Som ett folk, har vi ramlat ned i det andra diket. Vi erkänner kraven hos Guds lag, och lär människorna plikten, att visa lydnad. Vi tror på, att ge allt, men vi begriper inte, att vi måste ta, lika väl som att ge. Vi saknar den förtröstan, den tro, som håller själen kvar i Kristus. Vi åberopar litet, när vi kunde åberopa mycket; ty Guds löften saknar gräns.
På grund av bristande tro, äger många, som försöker att lyda Guds bud, ringa frid och fröjd; de ger ingen rättvisande bild av helgelse genom lydnad mot sanningen. De är inte fast förankrade i Kristus. Många förstår, att deras erfarenhet är bristfällig; de åstundar något, vilket de inte har; och därför bevistar somliga helgelsemöten, och låter sig tjusas av åsikterna från dem, som bryter Guds lag.
Det är vår plikt, att predika tron, att måla upp Kristi kärlek i samband med lagens krav; ty ingendera går att rätt förstå utan den andra. Under varje föreläsning bör Guds kärlek, såsom den visades i Kristus, syndarens enda hopp, framhävas, till dess människorna inser något om dess kraft och dyrbarhet. Om detta görs rätt, går det inte att säga om detta folk, att de lär ut lagen, men inte tror på syndaånger, tro och omvändelse. Vi vill, att de här ämnena skall sammanflätas, såsom Gud har flätat dem samman; sedan kommer sanningen att framställas i sin fullständighet, inte bara som en teori, utan som en kraft, vilken förvandlar sinnelaget. Då kommer den att förkunnas genom Andens demonstration härav och med kraft. Då kommer de, som har tagit till sig Bibelns undervisning, inte att gå hungriga; de kommer att känna den Helige Andes upplivande inflytande. – Evangeliets Tjänare, sidorna 227-228 (1892).
Panteistiska och spiritualistiska Teorier
Faran av falsk Vetenskap och bedrägliga Teorier – I New Hampshire förekom det sådana, som aktivt spred falska uppfattningar om Gud. Ljus gavs mig, att vederbörande gjorde sanningen verkningslös med sina uppfattningar, varav vissa ledde till fri kärlek. Jag blev visad, att de här männen förförde själar, genom att framföra spekulativa teorier beträffande Gud...
Bland andra åsikter hävdade de, att de, som en gång hade helgats, ej längre kunde synda, och detta serverade de som en läckerbit från evangeliet. Deras falska teorier, vars bedrägliga inflytande vägde tungt, gjorde dem själva och andra stor skada. De utövade spiritualistisk makt över dem, som inte såg det farliga hos dessa vackert skrudade teorier. Mycket elände hade redan inträffat. Läran om allas helighet ledde till tron, att de heligas känslor aldrig skulle leda dem fel. Denna trospunkt utmynnade i förverkligandet av onda önskningar, vilka, ehuru påstått helgade, var allt annat, än rena till tanke och handling.
Detta var bara ett av de tillfällen, då jag kallades till, att tillrättavisa dem, som spred läran om en icke personlig gud uppblandad med naturen, liksom doktrinen om heligt kött.
I framtiden kommer människor att falskmynta sanningen med sina påbud. Bedrägliga teorier kommer att framställas som trygga lärosatser. Falsk vetenskap är ett av medlen, som Satan brukade i de himmelska salarna, och han använder den ännu i dag...
Jag bönfaller Guds tjänare, att inte ta det falska för det äkta. Vi har en hel Bibel full av den dyrbaraste sanning. Vi har inget behov av antaganden eller falsk upprymdhet. I sanningens gyllene rökelsekar, som innehåller Kristi lärdomar, har vi det, som övertygar och omvänder själar. Presentera Jesu sanning i Kristi enkelhet, som Han kom till denna värld, för att förkunna, så kommer kraften hos Ert budskap att låta höra talas om sig. Kom inte med några teorier eller prov, som saknar stöd i Bibeln. Vi har storslagna, ödesmättade prövningar att lyfta fram. ”Det står skrivet” är det prov, som alla måste ställas inför. – The Review and Herald, den 21. januari, 1904.
Falsk Teori – Gud är en genomsyrande Kraft – Spiritualistisk undervisning håller redan på att tränga in bland vårt folk och kommer att undergräva tron, om man inte er akt på den. Teorin att Gud är ett abstrakt inflytande som finns överallt i naturen är en av Satans mest förslagna villfarelser. Den framställer Gud i ett falskt ljus och är en vanära för hans storhet och majestät.
Panteistiska teorier finner inte något stöd i Guds ord. Hans sannings ljus visar att dessa teorier är själsdödande. Mörkret är deras element, sinnligheten deras sfär. De tillfredsställer det naturliga sinnet och ger drifterna fritt fält. Följden av att anta dessa teorier är att människor skiljs från Gud . . .
På grund av synden har vårt tillstånd blivit onaturligt och den kraft som skall återupprätta oss måste vara övernaturlig. Annars saknar den värde. Det finns bara en kraft som kan fördriva det onda från människans sinne, och det är Guds kraft i Jesus Kristus. Bara i den korsfästes blod finns det rening från synd. Endast hans nåd kan göra det möjligt för oss att motstå och betvinga benägenheterna i vår fallna natur. Om Gud vore ett abstrakt inflytande som genomtränger hela naturen så bor han i alla människor och för att uppnå helgelse behöver människan då bara utveckla den kraft som hon har i sig själv.
Om dessa teorier antas till sin logiska konsekvens, kommer de att sopa undan hela den kristna livsåskådningen. De kommer att göra försoningen överflödig och människan görs till sin egen frälsare. Dessa teorier om Gud gör hans ord om intet. De som tar emot dem står i stor fara att till sist betrakta hela Bibeln som en fantasiprodukt. De kanske betraktar dygd som bättre än last, men när Gud avlägsnas från sin härskarställning sätter människan sin lit till sin egen kraft, och den kraften är värdelös utan Gud. Utan stöd äger den mänskliga viljan ingen verklig kraft att stå emot och övervinna det onda. Själens skydd har brutits ned. Människan har inga barriärer mot synden. När väl Guds ord och hans Andes hämmande inflytande har förkastats, vet vi inte hur djupt en människa kan sjunka.
De som alltjämt hyllar dessa spiritualistiska teorier kommer att skada sin kristna erfarenhet, avbryta sin förbindelse med Gud och mista det eviga livet.
De sofisterier angående Gud och naturen som fyller världen med skepsis har inspirerats av den fallne fienden som själv granskar Bibeln och som känner den sanning som det är så viktigt för människan att ta emot. Hans avsikt är att få människornas sinnen vända bort från de stora sanningarna som avser att bereda dem för det som skall komma över världen.
Jag har sett följderna av dessa fantasifulla uppfattningar om Gud i form av avfällighet, spiritualism och fri kärlek. Den benägenhet till fri kärlek som dessa teorier inbegriper var så insvepta att det i början var svårt att avslöja deras verkliga karaktär. Innan Herren lade fram detta för mig visste jag inte vad jag skulle kalla den. Men det blev sagt till mig att jag skulle kalla den ohelig, andlig kärlek. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 8, sidorna 291-292 (1904).
Allehanda Former av Spiritualism
Tillfångatar snart Världen – Spiritualismen är nära, att ta världen till fånga. Det är många, som tror att spiritualismen upprätthålls genom knep och bluff, men det är långt ifrån sant. Övermänskliga krafter verkar på en rad skilda sätt, och få har en aning om, hur spiritualismen kommer att yttra sig i framtiden. Grunden till spiritualismens framgång har lagts genom de påståenden, som har kommit från predikstolarna i landet. Predikanterna har förkunnat som bibliska sanningar lögner, som har sitt upphov i ärkebedragaren.
Läran om medvetenhet under döden, om de dödas andars samtal med de levande, saknar all grund i Skrifterna, och ändå spikas de här teorierna fast som sanning. Med hjälp av denna falska läropunkt har vägen öppnats för djävulsandar, att bedra människorna, genom att uppträda som de döda. Satans ombud spelar rollen av de döda, varigenom de tillfångatar själar. Satan har en religion, han har en synagoga och hängivna tillbedjare. För att utöka anhängartalet, tillgriper han allt slags bedrägeri. – Manuskript 92, 1894.
Ett Bedrägeri riktat mot de Sörjande – Förgudligandet av de döda har haft en framskjuten position inom nästan varje hednisk ordning, likaså det förmodade talandet till de döda. Gudarna troddes uttrycka sin vilja för människorna, liksom att ge dem goda råd, då de tillfrågades. Det här stämde in på de berömda oraklen i Grekland och Rom.
Tron på samband med de döda består fortfarande, även i bekännande kristna länder. Under beteckningen spiritualism, har utövandet av kommunikation med varelser påstående sig vara de avlidnas andar spridits vida omkring. Detta är avsett, att vinna deras anammande och gillande, som har lagt sina älskade i graven. – The Signs of the Times, den 23. juni, 1890.
Så läggs Grunden för Spiritismen – Han [Satan] kommer ibland i en förtjusande ung persons gestalt eller som en vacker skuggbild. Han utför helanden och tillbeds av bedragna människor som en välgörare för vårt släkte… Tusentals samtalar med, och får undervisning från denne demon-gud och agerar enligt hans instruktioner. Världen som antas dra så stor nytta av frenologi och ”Animal magnetism”, har aldrig varit så fördärvad. Satan använder just dessa saker för att fördärva goda egenskaper och lägga grunden för spiritismen. – Vittnesbörd för Församlingen , Band 1, sidorna 296-297 (1862).
Oftare förekommande och häpnadsväckande Yttringar – Antalet spiritualister växer. De kommer att besöka personer, som äger sanningen, såsom Satan trädde fram inför Kristus, och frestande föreslå, att de skall ge prov på sin makt och utföra underverk, därigenom bevisande Guds gillande av dem och sitt innehav av sanningen... Guds folks enda säkerhet ligger i, att kunna Bibeln från början till slut, och att vara väl insatta i sakskälen för vår tro rörande de dödas sömn.
Satan är en slug fiende. Och det är inte svårt för de onda änglarna, att framträda både som heliga och syndare, som har dött, och göra dessa framträdanden synliga för blicken. Dessa yttringar kommer att bli oftare förekommande och av en häpnadsväckande natur, när vi närmar oss tidens slut. – The Review and Herald, den 1. april, 1875.
Predikanter pryder det – Predikanter inspirerade av Satan pryder detta vedervärdiga monster i eleganta kläder, och får det att te sig vackert för många. Men det kommer raka vägen från hans sataniska majestät, varför han hävdar, att alla som har med det att göra, är hans att styra som han vill, ty de har trätt in på förtrollad mark, och har gjort avkall på skyddet från sin Skapare. – The Review and Herald, den 13. Maj, 1862.
Spiritism och Kultväsende fördärvar Sinnen – Jag fick se att tusentals människor blivit fördärvade genom frenologins filosofi och ”Animal magnetism”, och har drivits till otro. Om tankarma börjar löpa i denna riktning är det nästan helt säkert att de blir obalanserade och kontrollerade av en ond ande.
”Tom och bedräglig filosofi” fyller stackars dödliga människors sinnen. De tror att de har en sådan kraft i sig själva att de kan utföra stora uppgifter, och de inser inte behovet av en högre kraft. Deras principer och deras tro är ”byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus”. Jesus har inte lärt dem denna filosofi. Inget liknande finns i hans undervisning. Han hänvisade inte dödliga människors sinnen till dem själva, till en kraft som de själva ägde. Han riktade alltid deras sinnen till Gud, universums Skapare, som källan till deras kraft och visdom. . . . . . .
Spiritismens lärare närmar sig på ett behagligt och förföriskt sätt för att bedra er, och om ni lyssnar till deras fabler kommer ni att bli bedragna av rättfärdighetens fiende och kommer förvisso att gå miste om lönen. När en gång ärkebedragarens fascinerande inflytande övervunnit er, är ni förgiftade, och det förgiftar och fördärvar er tro på att Kristus är Guds Son, och ni slutar att lita på Hans blods förtjänster. De som blivit bedragna av denna filosofi har blivit lurade på sin lön genom Satans bedrägerier. De förlitar sig på sina egna förtjänster, visar frivillig ödmjukhet och är även villiga att göra uppoffringar. De förnedrar sig själva och låter sina sinnen behärskas av det värsta nonsens, och tar emot de mest absurda idéer genom dem som de tror är deras döda vänner. Satan har så förblindat deras ögon och förvridit deras omdöme att de inte lägger märke till det onda. De följer instruktionerna som påstås komma från deras döda vänner som nu är änglar i en högre sfär. – Vittnesbörd för Församlingen , Band 1, sidorna 297-298 (1862).
Christian Science, orientaliska och helandekulter – Det finns många, som känner vämjelse av skräck inför tanken på, att rådfråga spiritistiska medier, men som lockas av trevligare former av spiritism, såsom Emmanuelsrörelsen. Åter andra förs vilse genom lärorna inom Christian Science, och genom mystiken hos teosofin och andra österländska religioner.
Apostlarna från nästan alla slags spiritism påstår sig ha makten över sjukdom. De tillskriver sin kraft elektricitet, magnetism, de så kallade ”botemedlen genom sympati” {förbindelsen mellan organ. Övers. anm.}, eller vilande krafter i människans sinne. Och det är inget ringa antal, även under vår kristna tidsålder, som går till dessa helare, i stället för att förlita sig på den levande Gudens kraft och väl kvalificerade kristna läkares skicklighet.
En mor, som vakar vid sitt barns sjuksäng, utropar: ”Jag kan inte göra mera! Finns det inte en läkare, som har makten, att göra mitt barn friskt igen!” Hon får höra talas om de fantatiska tillfrisknanden, som har åstadkommits av någon synsk person eller magnetismhelare, varpå hon anförtror sin älskade åt hans vård. Hon kunde lika gärna ha lagt barnet i Satans famn, eftersom han ändå står bredvid. I många fall styrs barnets framtida liv av en satanisk makt, vilken tycks vara omöjlig att göra sig fri ifrån. – The Review and Herald, den 15. januari, 1914. 606
Faran i, att konsultera kultiska Läkare – Det är farligt, att i det minsta avvika från Herrens undervisning. När vi lämnar pliktens välupplysta väg, sätts det igång en räcka händelser, som tycks obönhörligen dra oss allt längre bort från det rätta. Onödigt umgänge med dem, som saknar aktning för Gud, förleder oss, innan vi märker det. Rädslan för, att stöta oss med världsliga vänner, avhåller oss ifrån, att uttrycka vår tacksamhet mot Gud, och att erkänna vårt beroende av Honom...
Änglar från Gud skyddar Hans folk, medan de vandrar längs plikten väg; men det finns ingen garanti för sådant skydd åt dem, som avsiktligt dristar sig in på Satans område. Ett ombud åt den store bedragaren kommer att säga och göra vad som helst, för att uppnå sin avsikt. Det spelar liten roll, huruvida han kallar sig för spiritualist, ”elektrisk läkare”, eller ”magnetisk helare”. Med fagert tal vinner han de intet ont anandes förtroende. Han låtsas, att läsa klienternas livshistorier och att förstå alla deras besvärligheter och hemsökelser. Han antar utseendet åt en ljusets ängel, men avgrundsdjupets mörker ruvar i hjärtat, samtidigt som han visar stort intresse för kvinnor, som önskar hans råd. Han säger till dem, att alla deras bekymmer beror på ett olyckligt äktenskap. Detta kan fullt väl stämma överens med verkligheten, men den här rådgivaren underlättar inte deras belägenhet. Han säger dem, att de behöver kärlek och förståelse. Medan han låtsas visa dem stor omsorg, trollbinder han sina omisstänksamma offer, ja, han tjusar dem, såsom ormen tjusar en darrande fågel. Snart nog sitter de i rävsaxen, vilket slutar med synd, skandal och ruin. – The Review and Herald, den 27. juni, 1882.
Vidrigaste Utsvävningar, Förtvivlan och Undergång – Demonens budskap till Saulus, ehuru det fördömde synden och förutsade straffdom, var inte ägnat, att få honom att bättra sig, utan att egga honom till förtvivlan och undergång. Vanligen tjänar dock smicker frestarens plan bäst, eftersom personen i fråga går i kvav. I svunna tider ledde de demoniska gudarnas undervisning till de vidrigaste utsvävningar. Guds påbud fördömande synd och krävande rättfärdighet, åsidosattes; sanningen togs lätt på, och orenheten inte bara tilläts, utan uppmuntrades. Spiritualismen förklarar, att det inte finns någon död, någon synd, någon dom, något straff; att ”människorna är icke fallna halvgudar”; att begäret är den högsta lagen; och att människan endast svarar inför sig själv. Barriärerna, som Gud har rest som skydd för sanningen, renheten och gudsvördnaden, rivs ned, och härigenom förhärdas många i synden. Visst antyder denna lära nära band till demontillbedjan? – The Signs of the Times, den 30. juni, 1890.
Mystiska Röster, Medier, Synska och Spådamer – De mystiska röster, som hördes i Ekron och Endor, vilseleder ännu människors barn genom sina lögnaktiga ord. Mörkrets furste har bara framträtt i ny förklädnad. De hedniska oraklen från länge svunna tider har sina motsvarigheter i de spiritualistiska medierna, de synska och spådamerna i dag. De mystiska inslagen hos hednisk tillbedjan har ersatts med de hemliga samfunden och seanserna, av vår tids trollkarlars fördolda krafter och under. Och deras tillkännagivanden tas ivrigt emot av tusenden, som vägrar, att ta till sig ljuset från Guds Ord. De talar hånfullt om dåtidens magiker, medan den store bedragaren ler i mjugg, när de ger efter för hans konster i ny skepnad.
Dessa sataniska ombud påstår sig kunna bota sjukdom. De tillskriver sin kraft elektricitet, magnetism, eller de så kallade ”botemedlen genom sympati”, medan de i verkligheten bara utgör kanaler för Satans elektriska strömmar. Genom detta medel förtrollar han människors kroppar och själar. – The Signs of the Times, den 24. mars, 1887.
Vägen till Helvetet – Gagnlös filosofi används, för att måla ut vägen till helvetet som en trygg bana. Med fantasin på högvarv, och musikalisk röst, framställs den breda vägen som ledande till lycka och härlighet. Inför de grundlurade själarna kopplas till äregirigheten en frihet och lycksalighet, som de dittills inte har kunnat tänka sig. Detsamma gjorde Satan inför Eva. Människor, som har färdats på den breda vägen till helvetet, hyllas, och efter att de har dött, sägs de ha upphöjts till de finaste ställningar i den eviga världen. Satan, iförd en ljusets dräkt, och framträdande som en högt aktad ängel, frestade världens Återlösare utan framgång. Men när han uppsöker människan klädd som en ljusets ängel, går det bättre för honom. Han döljer sina avskyvärda avsikter, och lyckas bara alltför väl i, att bedra de ovaksamma, som inte är fast förankrade i den eviga sanningen. – The Review and Herald, den 1. april, 1875.
Möt Satan med Bönens Makt – Trons bön är den kristnes stora styrka och kommer helt säkert att segra över Satan. Det är därför han antyder att vi inte har något behov av bön. Han avskyr Jesu, vår Försvarares, namn. När vi uppriktigt vänder oss till Honom för att få hjälp, är Satans härskara skrämd. Det gagnar hans syften om vi försummar att be, för då tas hans lögnaktiga underverk lättare emot. – Vittnesbörd för Församlingen , Band 1, sidan 296 (1862).
Fanatism och Extremism
Andens Gåvor förfalskas – Många felaktigheter uppträdde, och fastän jag inte var så mycket mer, än ett barn, skickades jag av Herren från ställe till ställe, för att tillrättavisa dem, som försvarade de falska lärosatserna. Det fanns sådana, som riskerade, att övergå till fanatism, och i Herrens namn blev jag tillsagd, att ge dem en varning från himmelen.
Vi kommer att behöva bemöta de här falskheterna på nytt. Det kommer att finnas de, som säger sig ha fått syner. När Gud ger en person klara belägg för synens äkthet, törs man godta den, men ta inte emot den under några andra omständigheter; ty folk kommer att bli vilseförda mer och mer i utlandet och i Amerika. Herren önskar, att Hans folk skall uppföra sig som vettiga människor.
I framtiden kommer bedrägerier av alla de slag att visa sig, och vi måste ha fast mark under fötterna. Byggnadens pelare måste vara stadiga. Inte en bult skall lossas från huset, som Herren har uppfört... Var skall vi finna trygghet, såvida inte i de sanningar, som Herren har grundmurat under de senaste femtio åren? – The Review and Herald, den 25. Maj, 1905.
Liksom Ormen förde Eva bakom Ljuset – Falska teorier, som upprepas om och om igen, tycks vara lika försåtligt lockande i dag, som frukten på det förbjudna trädet i Edens Lustgård. Frukten var ack så vacker, och såg ut som lämplig föda. Genom falska läror har många själar redan ödelagts. – Manuskript 37, 1906.
Fanatismens och Extremismens Sjuka – Liksom den fysiska synförmågan åt vissa med åldern blir nära nog värdelös, blir själens öga på grund av religiös fanatism och extremism så illa sargat, att det inte längre förmår, att skilja mellan gott och ont. Vederbörandes hälsosamma urskiljningsförmåga ödeläggs, så att sanningens och rättfärdighetens anda inte går att skilja från lögnens och fanatismens anda.
Människor är behäftade med en sjukdom i de andliga organen, när de tror sig skåda sådant, som inte finns. De blir berusade lika säkert, som suputen blir full, genom att inta starka drycker. Här förekommer det en inspiration, men den kommer inte från Gud. Sinnesförmögenheterna försvagas. Måtte varje själ förtrösta på Gud och vinna en erfarenhet, som är sund och hälsosam. – Manuskript 41, 1900.
I Elden eller i Vattnet – Det finns en sorts personer, som alltid är redo, att gå till ytterlighet, som söker något märkligt och märkvärdigt samt nytt; men Gud vill, att alla skall ta det lilla lugna, tänka sig för och välja sina ord i samklang med den hållbara sanningen för vår tid. Sanningen bör framställas för personens sinne kliniskt fri från känslosvall, samtidigt som den kännetecknas av den intensitet och allvar, som passar in på dess natur. Vi måste akta oss noga för, att uppmuntra extremister, vilka antingen hoppar i elden, eller i vattnet.
Jag bönfaller Er, att utrota varje överdrivet yttrande ur Er undervisning, allt, som obalanserade sinnen och de oerfarna skulle ta åt sig och få dem till, att vidta vilda, omogna åtgärder. Ni måste formulera varje uttalande försiktigt, för att inte leda in någon på fel väg, och åstadkomma förvirring, som kommer att fordra mycket sorgesamt arbete, för att undanröja. Annars avleds medarbetarnas förmåga till sådant, som Gud inte har för avsikt, att vi skall syssla med. En enda yttring av fanatism ibland oss kommer att stänga många dörrar mot sanningens sundaste principer. – Manuskript 82, 1894.
Heliga Sanningar utskämda av Upphetsning – Vi behöver vara eftertänksamma och stilla, samt begrunda uppenbarelsens sanningar. Upphetsning befrämjar inte tillväxten i nåden, den leder ej till renhet och helgelse i Anden.
Gud önskar, att vi skall hantera heliga sanningar. Detta allena kommer att övertyga bestridaren. Lugnt, sansat arbete är av nöden...
Gud uppmanar Sitt folk till, att vandra nyktert och i helgelsens konsekvens. De bör noga se till, att inte felaktigt framställa och skämma ut sanningens heliga lärosatser genom udda uppförande, genom förvirring och tumult. Annars blir icke troende av den uppfattningen, att sjundedags-adventister är en samling stollar. Härigenom väcks fördomar, som förhindrar, att själar anammar sanningen för denna tid. När de troende yttrar sanningen sådan den är i Jesus, uppvisar de ett heligt, förnuftigt lugn, inte en storm av förvirring. – Manuskript 76a, 1901.
Falska Lärare rör ihop Profetiorna – I våra dagar, liksom på Kristi tid, kan det hända, att man läser och tolkar Skrifterna galet. I fall judarna hade läst Skrifterna med uppriktiga, bedjande hjärtan, skulle deras efterforskningar ha krönts med verklig insikt om den tiden, och inte bara om tiden, utan också om sättet för Kristi framträdande. Då skulle de inte ha blandat ihop Kristi härliga andra ankomst med Hans första framträdande. De ägde Daniels vittnesbörd; de ägde Jesajas och de andra profeternas vittnesbörd; de hade undervisningen från Mose; och här stod Messias mitt ibland dem, och fortfarande letade de i Skrifterna efter belägg för Hans anländande. Därutöver behandlade de den Smorde precis enligt förutsägelsen. De var så blinda, att de inte visste, vad de gjorde.
Och många upprepar det här i dag, år 1897, eftersom de saknar erfarenhet av de prövande meddelanden, som ingår i den förste, andre och tredje ängelns budskap. Det finns de, som söker i Skrifterna efter bevis för, att dessa budskap fortfarande hör framtiden till. De belyser sanningshalten hos budskapen, men de sätter inte in dem på rätt plats i den profetiska historien. Därför riskerar sådana personer, att vilseföra folket i budskapens placering i nuet. De vare sig skönjer eller förstår ändens tid, eller förmår, att hitta budskapen i tidens ström. Guds dag kommer smygande, men de förmodat visa och stora männen babblar om ”högre utbildning”. De känner inte till tecknen på Kristi ankomst, eller dem på världens slut. – Manuskript 136, 1897.
Felaktiga bilder av Gudomen
(613) Låt folket veta vår inställning. – Vårt förhållningssätt är att inte låta de stötande kännetecknen hos vår tro, som skarpast står emot människors seder och bruk, vara mest framträdande. Först kommer Herren att ge människorna en rättvis möjlighet att förstå att vi tror på Jesus, Hans gudomlighet och Hans förutvarande existens. – Testimonies to Ministers, s. 253. (1895)
Vi kommer att möta vrångläror. – Vi kommer återigen att möta människor som försöker att påverka oss, som studerar vetenskaper som härstammar från Satan och genom dessa arbetar Satan, för att omintetgöra läran om Guds och Kristi existens. Både Fadern och Sonen har en var och en personlighet. Kristus sade: ”Jag och (614) min Fader är ett.” Ändå var det Guds Son som kom till världen i mänsklig gestalt. Han lade Sin kungliga dräkt och krona åt sidan och Han täckte Sin gudomlighet med mänsklighet. På så vis kunde mänskligheten få del av Hans gudomliga natur genom Hans eviga offer, och komma undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen. – Testimonies, Band 9, s. 68. (1909)
Sanning istället för andliga framställningar. – Jag har fått anvisning att säga, att vi inte kan lita på känslorna hos dem som söker efter långtgående filosofiska idéer. Sådana bildspråk som dessa blir använda: ”Fadern är som osynligt ljus, Sonen som ljuset i mänsklig gestalt, Anden är som när ljuset sprids.” ”Fadern är som daggen, en osynlig ånga; Sonen är som daggen, samlad i en vacker droppe; Anden är som daggen som faller till livets kärnor.” Ett annat bildspråk: ”Fadern är som osynlig ånga, Sonen är som ett vattenfyllt moln; Anden är som det livgivande regnet som fallit.”
Alla dessa spiritualistiska framställningar är helt enkelt värdelösa. De är ofullkomliga och osanna. De försvagar och minskar det Majestät som ingenting in denna värld kan jämföras med. Gud kan inte jämföras med de skapade ting som är formade av Hans hand. De är endast jordiska ting som lider av Guds förbannelse på grund av människans synder. Fadern kan inte beskrivas med jordiska ting. Fadern är Gudomens fullhets gestalt och är osynlig för de dödliga.
I Sonen bor Gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt. Guds Ord beskriver Honom son ”hans väsens avbild”. ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha (615) evigt liv.” Här visas Faderns personlighet.
Tröstaren som Kristus lovade att skicka efter att Han for till himmelen, är Anden, hela Gudomens fullhet. Anden visar på nådens kraft till alla som tar emot och tror på Kristus som sin personlige Frälsare. Det finns tre levande personer i den himmelska trion. I dessa tre krafters namn – Fadern, Sonen och den Helige Ande – blir de som i levande tro tar emot Jesus döpta. Dessa krafter kommer att samarbeta med himmelens lydiga undersåtar i deras ansträngningar att leva det nya livet i Kristus.
Den tidigare existerande, självexisterande Gudens Son. – Kristus är den tidigare existerande, självexisterande Gudens son... När Kristus talar om Sin tidigare existens, pekar Han bakåt genom tidlösa åldrar. Han försäkrar oss att det aldrig fanns en tid då Han inte var i nära gemenskap med den evige Guden. Han som judarna då lyssnade på hade varit med Gud som en som växt upp med Honom.
Han var jämlik med Gud, oändlig och allsmäktig.... Han är den evige, självexisterande Sonen. – Manuskript 101, 1897.
Från evighet – Jesu mänsklighet på den här på jorden är omtalad i Guds Ord och på samma sätt talar det klarspråk om Hans tidigare existens. Ordet fanns till som ett gudomligt väsen, som den evige Gudasonen, i enhet och gemenskap med Sin Fader. Från eviga tider var han förbundets Medlare. Alla folk, båda judar och hedningar, kunde få del av välsignelsen om de tog emot Honom. ”Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud”. Innan änglar eller människor hade skapats, fanns Ordet hos Gud, och Ordet var Gud.
(616) Kristus visar dem att, även om de tror att Hans liv är kortare än femtio år, kunde inte Hans gudomliga liv räknas med mänskliga metoder. Jesu existens innan Han kom i kroppslig gestalt, kan inte räknas med siffror. – The Signs of the Times, den 3. Maj, 1899.
”Liv, ursprungligt, varken lånat eller tilldelat.” Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet.” I Kristus finns livet, det ursprungliga, det inte lånade, inte tilldelade. ”Den som har Sonen, han har livet.” – Första Johannesbrevet 5:12. Jesu gudomliga ursprung är den troendes försäkran om evigt liv.
Med Fadern på Sinai. – När de [Israel] kom till Sinai, tog Han möjligheten att påminna deras sinne om Hans krav. Jesus och Fadern stod sida vid sida på berget, och med högtidligt majestät förkunnade De de tio budorden.
De eviga Dignitärerna i Gudomen. – De eviga himmelska Dignitärerna – Gud, Kristus och den Helige Ande – utrustade dem [lärjungarna] med mer än mänsklig energi... skulle gå framåt med dem i arbetet och övertyga världen om synd.
Den Helige Andes personlighet. – Vi måste inse att den Helige Ande, som är lika mycket en person som Gud är en person, går på denna mark. – Manuskript 66, 1899. (Från ett tal hållet inför studenterna på Avondale School.)
Den Helige Ande är en person, ty Han bär vittne med våra andar om, att vi är Guds barn. När det här vittnesbördet avläggs, har det med sig sina egna belägg. I sådana ögonblick tror vi och är vi säkra på, att vi utgör Guds barn....
(617) Den Helige Ande äger en personlighet, för annars kunde Han inte vittna inför och med våra andar om, att vi är Guds barn. Han måste också vara en gudomlig person, för annars kunde Han inte utröna hemligheterna, som ligger dolda i Guds sinne. ”Vem vet vad som finns i människan utom människans egen ande?” –Manuskript 20, 1906.
Guds kraft i den tredje personen. – Ondskans furste går endast att hålla i schack genom Guds kraft hos den tredje personen i Gudomen, den Helige Ande. – Special Testimonies, Series A, No. 10, s. 37 (1897).
I samverkan med de tre högsta makterna. – Det är meningen, att vi skall samverka med de tre högsta makterna i himmelen – Fadern, Sonen och den Helige Ande – och dessa krafter kommer då att verka genom oss, görande oss till Guds medarbetare. – Special Testimonies, Series B, No. 7, s. 51 (1905).
Hemliga samfund
Farorna med hemliga samfund – Herrens uppmaning: ”Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror”, åsyftar inte bara kristnas äktenskap med ogudaktiga, utan alla allianser, där parterna kommer varandra väldigt nära och samklang i ande och handling påkallas....
Herren tillkännager genom profeten Jesaja: ”Rasa, ni folk, ni skall ändå krossas. Lyssna, alla länder i fjärran. Rusta er, ni skall ändå krossas. Ja, rusta er, ni skall ändå krossas. Gör upp planer, (618) de går ändå om intet. Avtala vad ni vill, det kommer ändå inte att lyckas. Ty Gud är med oss. Så sade HERREN till mig, när hans starka hand var över mig. Han varnade mig för att vandra på detta folks väg och sade: Kalla inte för sammansvärjning allt som detta folk kallar för sammansvärjning, frukta inte vad det fruktar och bäva inte för det. Håll HERREN Sebaot helig. Låt honom vara er fruktan och den ni bävar för.” Jesaja 8:9-13.
Det finns de, som ifrågasätter huruvida det är riktigt för kristna, att höra till frimurarna och andra hemliga sammanslutningar. Sådana bör betänka de nyss anförda orden ur Skriften. Om vi alls är kristna, måste vi vara kristna överallt, och måste ta hänsyn till och följa de råd vi fått, för att vi skall vara kristna i enlighet med rättesnöret i Guds Ord....
Då vi tog emot Kristus som vår Förlossare, fann vi oss i villkoret för att bli Guds medarbetare. Vi ingick ett förbund med Honom om, att i allt stå på Herrens sida; att som trogna förvaltare av Kristi nåd arbeta för Hans rikes utbredning i världen. Det åvilar varje Kristi efterföljare att ägna alla sina krafter, hos sinne och själ samt kropp, åt Honom, som har betalat lösen för våra själar. Vi skrev in oss som soldater, för att träda in i Hans stridande förband, och utstå prövningar, vanära, förebråelse, att utkämpa trons strid och följa vår frälsnings Anförare.
Rättar Ni Er, i Ert samröre med världsliga sammanslutningar, efter Ert förbund med Gud? Gör dessa band, att Ni eller andra tänker på Gud, eller minskar de intresset för och uppmärksamheten på Honom? Stärker de kopplingen till de gudomliga makterna, eller leder de in tankarna på det mänskliga i stället för på det gudomliga?
Tjänar, hedrar och upphöjer Ni Gud, eller (619) skämmer Ni ut och syndar Ni emot Honom? Samlar Ni in med Kristus, eller förskingrar Ni? Allt tänkande och planerande samt entusiasm, som lagts ned på dessa organisationer, har köpts med Kristi dyra blod; men tjänar Ni Honom, när Ni slår Er samman med gudsförnekare och otrogna, män, som hädar Guds namn, småsupare, storsupare, tobakens såta vänner?
Ehuru det i dessa samfund må förekomma det, som verkar vara gott, blandas detta med med allt möjligt, som gör det goda verkanslöst, och orsakar att dessa sammanslutningar skadar själens intressen....
Jag frågar Er, som finner nöje i dessa föreningar, som älskar sammankomster där Ni hänger Er åt munterhet och kalasande: Tar Ni Jesus med Er? Försöker Ni, att frälsa Era ordensbröders själar? Är detta orsaken till Ert samröre med dem? Förnimmer de i Er Kristi Andes livaktiga närvaro? Framstår det som glasklart, att Ni är vittnen för Kristus, att Ni hör till ett särskilt folk, som ivrar för goda gärningar? Märks det tydligt, att Era liv styrs av de gudomliga påbuden ”du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft” {Femte Moseboken 6:5) och ”Du skall älska din nästa som dig själv”? {Matteusevangeliet 22:39}....
De, som inte ser någon skillnad på den som tjänar Gud och den som inte gör det, kanhända blir charmade av dessa samfund, som saknar anknytning till Gud, men ingen uppriktig kristen mår väl i en slik atmosfär. Där saknas himmelens livgivande anda. Vederbörandes själ krymper ihop, och personen känner sig lika fattig på uppfriskningen från den Helige Ande, som Gilboas höjder var på dagg och regn.
Från tid till annan kan det hända, (620) att en Kristi efterföljare av omständigheterna tvingas att bevittna scener med ohelgad njutning, men det sker med sorg i hjärtat. Språket är inte språket i Kanaan, och ett Guds barn uppsöker aldrig dylika sammankomster. När vederbörande av nöden hamnar i sammanhang, som han eller hon inte valt själv, må personen luta sig emot Gud, så kommer Herren att bevara den kristne i fråga. Dock skall vederbörande icke rucka på sina principer i något fall, oavsett frestelsen.
Kristus förmår aldrig Sina anhängare att ingå löften, som förenar dem med människor utan samband med Gud och som inte står under den Helige Andes kontrollerande inflytande. Det enda sunda rättesnöret för karaktären är Guds okränkbara lag, och det låter sig ej göras för dem, vars liv behärskas av denna lag, att förena sig i förtroende och hjärtligt broderskap med sådana, som förvandlar Guds sanning till en lögn, och som betraktar Guds myndighet som ett skämt.
Ett avgrundsdjup ligger mellan den världslige och Guds trofaste tjänare. Deras tankar och böjelser samt känslor rörande livets avgörande frågor – Gud och sanningen samt evigheten – står ej i samklang. Den ena gruppen mognar likt vete för Guds lada, den andra likt ogräs för förintelsens flammor. Hur skall de då kunna enas om avsikt och handling? ”Vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara världens vän blir Guds fiende.” ”Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” – Should Christians Be Members of Secret Societies?, sid. 3-10 (1892).
En glasklar åtskillnad – På kvällen träffade jag broder _____ och berättade för honom, att jag hade ett budskap åt honom från Herren. Han sade: ”Det kan Du väl meddela nu?” (621) Jag var ordentligt svag, men han bodde i _____, drygt sexton kilometer från skolbyggnaden, vilken skulle tjäna som min bostad. Alltså reste jag på mig och läste för honom femtio brevsidor, med avseende på kansliet, liksom enskilda anställda där. [Här omtalas en skrivelse, som lagt grunden till föregående artikel.]
Jag talade ... entydigt och med omisskännliga ord om hans tidigare gärning och vilken förlust denna hade inneburit för kansliet. Hans band till frimureriet hade stulit hans tid och avtrubbat hans andliga uppfattningsförmåga. Hans sinne, hans tankar, hade kretsat kring denna grupp, denna sammanslutning; och där förekom det otrogna, vinpimplare och alla slags individer. Och han var nära förbunden med dessa hemliga organisationer. Det var bara en sak han kunde göra – kapa banden till dem och stå helt på Herrens sida; ty han kunde helt enkelt inte tjäna Gud och mammon.
Han sade: ”Jag godtar vittnesbördet; jag tänker lyda dess uppmaning.” – Manuskript 17, 1892.
Broder _____ befann sig i en väldigt farlig situation, likt en person som är nära att tappa balansen och falla utför ett stup. Jag var medveten om, vilken grannlaga uppgift det är att tala klartext till en människa, och jag var tacksam över att då stunden var inne, kunde jag tryggt beskriva hans fara för honom. Himmelens Herre vill, att vi skall frukta för att döma varandra; i egenskap av begränsade, felande varelser bör vi vara misstänksamma mot oss själva, vi bör vara rädda för, att vi skall förtreta Gud, genom att såra Hans barns själar. Dem har Guds Son köpt med Sitt eget dyrbara blod, och de skall icke anklagas eller förtryckas genom ord eller handling, ty Herren kommer att komma till deras försvar.
I Onsdags kände jag mig manad till, att tala om de grundsatser, som skall styra vårt bemötande av andra och hur vi kan leda dem på den rätta vägen. Många i världen hänger sig åt sådant, som må vara gott i sig, men de låter sig nöja därmed, (622) och söker inte efter det större och högre goda, som Kristus önskar att ge dem. Nå, vi får inte på ett oförskämt sätt försöka att beröva dem sådant de har kärt. Visa dem sanningens skönhet och värde. Förmå dem till, att betrakta Kristus och Hans underbara väsen, sedan kommer de att vända ryggen åt allt, som skulle beröva Honom deras tillgivenhet. – Brev 23a, 1893.
Ett lovordande budskap – Jag är så tacksam mot vår nådige himmelske Fader, att Han har skänkt Dig kraft genom Sin tilldelade nåd, för att fjärma Dig från frimurarlogen och allt, som har att skaffa med dess samfund. Det innebar ingen trygghet för Dig, då Du ingick i denna hemliga orden. De, som står under Furste Immanuels blodbestänkta banér, kan icke vara förenade med frimurarna eller med någon annan hemlig organisation. Den levande Gudens sigill kommer inte sättas på någon, som upprätthåller ett sådant samband, sedan sanningens ljus har strålat över hans stig. Kristus är inte tudelad, och kristna kan inte tjäna Gud och mammon. Herren säger: ”Gå ut från dem och skilj er från dem och rör inte vid något orent. Då skall jag ta emot er, och jag skall vara er Fader, och ni skall vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige.” – Brev 21, 1893.
Villfarelser genom hemliga samfund – Världen är en skådebana; dess invånare, skådespelarna, förbereder sig inför sina roller i det sista, stora dramat. Med undantag för sammanslutningar i syfte att uppnå själviska mål, är de väldiga människomassorna aldrig ense. Gud betraktar allt detta. Hans planer för Sina upproriska undersåtar kommer att förverkligas. Världen har inte överlämnats i människors händer, fastän Gud låter förvirringen och kaosets (623) element fira triumfer en viss tid. En underjordisk makt är verksam, för att åstadkomma de sista, stora scenerna i skådespelet – Satans framträdande som Kristus. Denna makt arbetar med allt slags orättfärdighet som bedrar dem som binder ihop sig i hemliga samfund. De, som ger efter för lidelsen för allianser och unioner, sätter fiendens planer i verket. Som de bäddat, kommer de också att få ligga.
Överträdelsen har nästan nått sin gräns. Förvirring härskar i världen, och snart kommer en väldig skräck att gripa människorna. Slutet är ytterligt nära. Vi, som känner till sanningen, borde förbereda oss på det, som kommer att slå världen med den största häpnad. – Vittnesbörd för Församlingen 8:27-28 (1904).
Att bekämpa falsk undervisning
Möt hårklyverier med sanningen – Jag har instruerats att säga till Dig, att det inte är säkert att uppehålla sig vid spiritualistiska meningar, de sällsamma, vilseförande teorier, vilka har förts in ibland oss på senare år.
Det är säkrast, att inte förkunna om panteism, eller att citera författares verk om ämnet, och de skenbart riktiga, förföriska falskheter, som leder in på området. Uttalandena gjorda i Testimonies, Band 8, räcker som varning till vårt folk om, att undvika de här lögnerna. De uttalandena åstadkommer mer, för att upplysa sinnet, än våra predikanters och lärares samlade förklaringar och teorier rörande dessa ting.
Om Du försöker att ta itu med dessa ämnen, kommer Du att behöva upprepa Satans hårklyverier, och på så vis kommer Du att bistå Satan med att framställa hans falska teorier inför människorna. Besluta Dig för, att aldrig, aldrig upprepa lögner, utan att alltid lära ut sanningen. Fyll hjärtan och sinnen med den allvarsmättade, heliga sanningen för denna tid.
(624) Uppehåll Dig vid den nuvarande sanningen, vid Kristi andra ankomst. Herren anländer väldigt snart. Vi har bara en kort tid på oss, för att framställa sanningen för denna tid – sanningen, som skall omvända själar. Denna sanning skall framföras på enklaste sätt, alldeles som Kristus utlade sanningen, så att människorna kan förstå, vad som är sant. Sanningen kommer att skingra lögnens moln.
Ge människorna den nuvarande sanningen. Tala sanningen. Fyll deras sinnen med sanningen. Bygg upp sanningens starka värn och fästen. Och utsätt inte andra för Satans teorier, när de ändå inte bör ta del av dem. Det människorna behöver, är inte upprepningar av Satans förledande utläggningar, utan framställningar av sanningen, sådan den är i Jesus. Kom ihåg, att vi kan tjäna Djävulen, genom att lyfta fram hans falsarier. Ju mindre vi hanterar dessa frånstötande ämnen, desto renare, bättre tvagna och mindre nedsmutsade kommer våra sinnen och våra grundsatser att bli....
Och det har visats mig, att vi inte skall ge oss in i kontroverser rörande dessa spiritualistiska teorier, eftersom dylika kontroverser bara kommer att förvirra folk. De här sakerna skall inte tas upp vid våra möten. Vi skall inte anstränga oss, för att gå emot dem. I fall våra förkunnare och undervisare ägnar sig åt studiet av de här lögnaktiga teorierna, kommer en del att överge tron och lyssna till förförande andar och djävlars läror. Det är inte evangeliets tjänares uppgift, att ge röst åt Satans teorier....
Lyft upp sanningen; förstora sanningen; säg: ”Det står skrivet.” - Brev 175, 1904.
Falsarier måste demaskeras skickligt. – Aposteln Paulus har förvarnat oss: ”somliga [skall] avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror.” Detta är, vad vi har att vänta oss. Våra svåraste prövningar kommer att härröra från den grupp, som en gång stått för sanningen, men som vänt den ryggen till förmån för världen, (625) och trampat den under fötterna i avsky och begabbande.
Gud har ett arbete, som Hans trofasta tjänare skall utföra. Fiendens angrepp måste mötas med sanningen hos Hans Ord. Masken måste rivas av lögnen, dess sanna natur måste avslöjas, och ljuset från Herrens lag måste tillåtas skingra världens moraliska mörker. Det är meningen, att vi skall lägga fram kraven hos Hans Ord. Vi kommer inte att hållas ansvarslösa, om vi försummar vår allvarstyngda plikt. Men låt oss inte, medan vi står upp till försvar för sanningen, försvara oss själva och jämra oss över, att vi manas till att utstå smälek och förvrängning. Låt oss ej tycka synd om oss själva, utan nitälska för den Högstes lag.
Aposteln säger: ”Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allt eftersom det kliar dem i öronen. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter.” Överallt ser vi människor, som så lätt fångas av de förtrollande fantasibilderna upprättade av dem, som gör våld på Guds Ord; men när sanningen kommer i dagen, fylls de av otålighet och av vrede. Men apostelns starka uppmaning till Guds tjänare lyder: ”Men var du sund och förnuftig i allt, bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst.”...
Vi måste sätta det högsta värde på vår Guds ord, så att vi inte blir nedsmutsade av bedrägligheten hos dem, som har lämnat tron. Vi skall stå emot deras anda och inflytande med samma vapen, som vår Mästare använde, då Han angreps av mörkrets furste – ”Det står skrivet.” Vi bör lära oss, att skickligt bruka Guds Ord. Hör uppmaningen: ”Gör allt du kan för att bestå provet inför Gud, likt en arbetare som inte behöver (626) skämmas utan rätt delar sanningens ord.” För att kasta falska lärare och förförares snirklande lögner i gruset, måste det till ihärdigt arbete och innerlig bön; ty ”i de sista dagarna skall det komma svåra tider.” –The Review and Herald, den 10. januari, 1888.
De uppriktiga räddas undan villfarelser – Vi kan övervinna det onda på samma sätt som Jesus övervann – med hjälp av Guds ord. Gud övertar inte ledningen av vårt liv utan vårt samtycke. Men om vi vill lära känna hans vilja och följa den, har han lovat och sagt: ”I skolen då förstå sanningen, och sanningen skall göra eder fria.” ”Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud.” – Joh. 8:32; 7:17. Genom att tro på dessa löften kan varje människa befrias från villfarelsens snaror och syndens makt.
Vi har alla var och en frihet att välja under vilken makts kontroll vi vill stå. Ingen kan falla så djupt, ingen kan bli så fördärvad att han inte kan få frihet i Jesu Kristus. Den besatte kunde i stället för att bedja endast säga det som Satan framtvingade, men hans innersta, outtalade vädjan blev ändå hörd. Även om det inte kan sägas i ord skall ropet från en människa i nöd inte lämnas obeaktat. Den som utan förbehåll överlämnar sig åt himmelens Gud, skall inte utlämnas till Satans makt eller till sin egen naturs svaghet. Av Frälsaren får de denna inbjudan, att de skall ”söka skydd hos mig och göra fred med mig; ja, fred måste man göra med mig”. (Jes. 27:5.) Mörkrets makter kommer att göra allt de kan för att behålla en människa i sitt våld, men Guds änglar skall strida för varje sådan människa med överlägsen styrka. – Vändpunkten, 249 (1898).
Medge för de nyfikna, att vi inte vet – Brev har kommit till oss rörande saker och ting, som Gud inte har gett oss något ljus om, och då kan vi bara säga till de frågande: Vi vet inte. Det viktiga för alla (627) borde vara, att lära känna Gud och att följa Hans krav. Välsignade är de, som hör Guds Ord och håller sig till det....
De, som är så angelägna om att få reda på sådant, som inte har uppenbarats i Skrifterna, skummar vanligen ytan när det gäller det, som inverkar på deras dagliga liv och handlande.... Vi skall visa för världen det, som Gud ansett nödvändigt att uppenbara för oss. Vi gör inte vår Faders vilja, när vi gissar om sådant, som Han har ansett nödvändigt att undanhålla för oss. Det är vars och ens förmån, att för andra visa att han uppskattar värdet hos gudomliga sanningar, att han uppskattar det eviga livets rikedomar, genom att göra varje uppoffring, för att vinna priset. – Manuskript 104, 1898.