Unga män med lust att gå ut på fältet som predikanter, bokevangelister eller kolportörer, bör först få en passande andlig utbildning lika väl som en särskild förberedelse till sitt kall. De som inte har någon utbildning, utan är olärda och okultiverade, är inte lämpliga att bege sig ut på ett fält där de mäktigaste inflytanden som begåvningar och utbildning bekämpar Guds Ords sannningar. De kan inte heller framgångsrikt möta de märkliga former av kombinerade religiösa och filosofiska villfarelser, som det krävs såväl vetenskapligt kunnande som kunskap om Biblisk sanning för att avslöja.
Isynnerhet bör de som har förkunnargärningen som sitt mål, inse nödvändigheten av den utbildning som Skriften anvisar för en missionsarbetare. De bör kasta sig över gärningen med iver och medan de studerar i skolan, bör de lära sig Kristi saktmodighet och ödmjukhet av den store Läraren. En Gud som håller Sin del av förbundet, har lovat att Hans Ande som svar på bön kommer att utgjutas över dessa lärljungar i Kristi skola, för att de måtte kunna bli rättfärdighetens tjänare.
Det måste utföras ett hårt arbete för att driva bort villfarelse och falsk lära från sina tankar, så att biblisk sanning och biblisk religion kan få plats i hjärtat. Upprättandet av högskolor ibland oss var ett medel som Gud ordinerade för att utbilda unga män och kvinnor till missionsarbetets olika grenar. Det är Guds vilja att det därifrån skall gå ut inte bara några få arbetare, utan många. Men den onde, som är fast besluten att fördärva denna plan, har ofta just dem i säkert förvar som Gud ville göra behöriga för betydelsefulla tjänster i Sitt verk. Det finns många som skulle vilja arbeta om de uppmanades till att göra tjänst och som skulle vilja frälsa själar genom att arbeta så. Församlingen bör förstå det stora ansvar som den tar på sig genom att stänga in sanningens ljus och hålla Guds nåd innanför sina egna snävare gränser, medan pengar och inflytande i rikt mått borde användas till att sända kompetenta arbetare ut på missionsfältet.
Hundratals unga män borde ha förberett sig för att delta i arbetet med att så sanningens säd vid alla vatten. Vi behöver män som skall framhålla korsets seger, män som skall uthärda svårigheter och försakelser och som äger den iver och beslutsamhet och tro som är oumbärlig på missionsfältet...
Främmande språk
Det finns de ibland oss som skulle kunna utbildas till att förkunna sanningen för andra folkslag utan den möda och försening som det innebär att lära sig ett främmande språk. I den första församlingen utrustades missionärer genom ett underverk med kunskap i de språk på vilka de skulle förkunna Kristi outrannsakliga rikedom. Om Gud var villig att på det sättet hjälpa sina tjänare den gången, kan vi då tvivla på att Hans välsignelse kommer att vila över våra strävanden för att utbilda dem som från barndomen kan främmande språk, och som, om de får den rätta uppmuntran, skulle bära ut sanningens budskap till sina egna landsmän? Vi kunde ha haft fler arbetare på främmande missionsfält om de, som tog upp arbetet på dessa platser, hade använt varje förmåga inom räckhåll…
I somliga fall kan det vara nödvändigt att unga män lär sig främmande språk. Detta sker med bäst resultat genom att de umgås med folket och samtidigt använder någon stund varje dag till att studera språket. Detta bör emellertid bara vara som ett nödvändigt förberedande steg, tills man kan utbilda dem som bor på själva missionsfältet, och som genom den rätta undervisningen kan bli arbetare. Det är väsentligt att de, som kan tala sitt modersmål till folket, uppmanas att gå in i tjänst för folket i olika länder.
Det är en stor uppgift för en medelålders man att lära sig ett främmande språk, och trots alla ansträngningar kommer det att vara nästan omöjligt för honom att lära sig att tala det korrekt, så att han kan bli en duglig arbetare. Vi har inte råd att beröva vår verksamhet här hemma de medelålders och äldre predikanternas inflytande och sända dem till avlägsna områden för att påbörja en gärning som de inte är passande för och som ingen utbildningsnivå kommer att göra det möjligt för att bli förtrogna med. De män som sänds bort på det sättet, efterlämnar tomma platser som oerfarna arbetare inte kan fylla.
Unga män söks till tungarbetade platser
Församlingen kommer kanske att fråga om man kan anförtro unga män det stora ansvar, som det innebär att upprätta och leda ett missionsföretag i främmande land. Jag svarar: Det var Guds avsikt att de i våra högre skolor och genom att vara tillsammans med erfarna män i arbetet skulle få en sådan utbildning, att de blir lämpliga för att göra nytta i Hans verk.
Vi måste visa tillit till våra unga män. De bör vara pionjärer i varje företag som kräver möda och uppoffring, medan Kristi överansträngda tjänare bör visas respekt som rådgivare och vara till uppmuntran och välsignelse för dem som gör den tyngsta insatsen för Gud. Försynen satte in dessa erfarna fäder i prövande, ansvarsfulla anställningar vid ung ålder, då varken de fysiska eller de andliga krafterna ännu var fullt utvecklade. Omfattningen och betydelsen av den uppgift som blev dem anförtrodd, väckte deras krafter och deras förmågor och den aktiva del de tog i arbetet, bidrog såväl till den fysiska som till den andliga utvecklingen.
Unga män önskas. Gud kallar dem till missionsfälten. Eftersom de är förhållandesvis fria från omsorg ocn ansvar, är de gynnssammare ställda när det gäller att påbörja gärningen än andra, som måste sörja för en stor familjs uppfostran och underhåll. Dessutom kan unga män lättare vänja sig vid nya klimatförhållanden och nya omgivningar och de kan bättre tåla obekvämligheter och strapatser. Genom finkänslighet och uthållighet kan de nå befolkningen där den är.
Styrka kommer genom träning. Alla som använder de förmågor Gud har gett dem, kommer att uppnå större förmåga, som de kan helga åt Hans tjänst. De som ingenting gör för Guds sak, kommer inte att växa i nåd och i kunskap om sanningen. Den som skulle lägga sig ned och vägra röra armar och ben, skulle snart förlora all förmåga att använda dem. På samma sätt kommer också en kristen som är ovillig att använda de krafter som Gud har gett honom, inte bara att misslyckas med att växa upp till Kristus, utan han förlorar också den kraft han redan hade. Han blir andligt förlamad.
Der är de, som genom kärlek till Gud och sina medmänniskor eftersträvar att hjälpa andra, som blir grundade, stärkta och rotfästa i sanningen. En sann kristen arbetar inte för Gud genom att handla på impuls utan av princip, inte bara en dag eller en månad utan hela livet igenom…
Mästaren kallar på arbetare i evangeliet. Vem skall svara? Inte alla som går in i armén, kan bli generaler, kaptener, sergeanter eller ens bara korpraler. Inte alla har en ledares bekymmer och ansvar. Det är annat hårt arbete som skall utföras. Somliga måste gräva löpgravar och bygga fästningar. Somliga måste stå som vaktposter, andre bära fram meddelanden. Medan det bara krävs få officerare, krävs det många soldater för att fylla alla avdelningarna i en armé, men framgången är beroende av troheten hos varje enskild soldat. En enskild mans feghet eller forräderi kan föra olycka över hela armén…
Han som gav ”var och i uppgift att sköta var och en sin uppgift” (Mark. 13:34), som motsvarade vars och ens förmåga, kommer aldrig att låta en trofast pliktuppfylleIse bli obelönad. Varje handling som utförts med trohet kommer att krönas med särskilda tecken på Guds välbehag och godkännande. Till varje arbetare har det löftet getts: ”Gråtande går de ut och bär sitt utsäde. Med jubel kommer de åter och bär sina kärvar.” (Ps.126:6) - Viddnesbörd f. Förs. 5, sid. 390-395.
Många ungdomar som idag växer upp på samma sätt som Daniel gjorde i sitt hem i Judeen, där han läste Guds ord och lärde sig om Guds verk och lärde sig att tjäna troget, kommer att stå i lagstiftande församlingar, domssalar eller kungliga hov för att vittna om kungarnas Kung. Många kommer att kallas till ett mer omfattande tjänande verk. Hela världen ligger öppen för det kristna budskapet. Etiopien sträcker händerna mot Gud. Från Japan, Kina och Indien, från länder som fortfarande ligger i mörker, från alla delar av vår värld, kommer ropet från syndiga människor efter en kärleksfull Gud. - Vägen till mognad, sid. 282.