Av alla dem som räknas till nykterhetens vänner, skulle Sjundedags - adventisterna stå i de första leden. En våg av ljus som gällde principerna för en sann reform har i många år lyst över vår väg och det vilar som ett ansvar från Gud över oss att låta detta ljus lysa för andra. För många år sedan betraktade vi det som en av våra viktigaste plikter att framhålla principerna för nykterhet. Så borde det också vara i dag. Våra skolor och sanatorier skall uppenbara Kristi nåds kraft till att förvandla hela människan - kropp, själ och ande. Våra sanatorier och andra läroanstalter skulle vara källor till ljus och välsignelse i varje sann reforms intresse.
Vi behöver i vår tid visa ett avgjort intresse för Kvinnornas kristna avhållsamhetsförening* (W.C.T.U.). Ingen som gör anspråk på att ha del i Guds verk, borde förlora intresset för denna organisations storartade mål i arbetet för nykterhet. Det skulle vara bra om vi inbjöd medlemmar av Kvinnornas kristna avhållsamhetsförening till att delta i våra lägermöten.** Detta skulle bidra till att göra dem välbekanta med principerna för vår tro och öppna vägen för oss till att förena oss med dem i nykterhetsarbetet. Om vi gör detta, kommer vi att få se, att nykterhetsfrågan betyder mer än många av oss har trott.
I vissa avseenden ligger arbetarna inom W.C.T.U. långt före våra ledare. I denna organisation har Herren dyrbara själar, som kan bli till stor hjälp för oss i våra strävanden att främja nykterhetsrörelsen. Den upplysning som vårt folk har fått om bibliska sanningar och den kunskap de har om de krav som Herrens lag ställer, kommer att sätta våra systrar i stånd till att meddela dessa ädla förkämpar för nykterheten, något som kommer att kunna tjäna till deras andliga välfärd. Därigenom kommer det att skapas en enhet och samhörighetskänsla där det tidigare har funnits fördomar och missförstånd. Det har förvånat mig, när jag har sett den likgiltighet som somliga av våra ledare visar för denna organisation. Vi kan inte göra något bättre än att ansluta oss till Kvinnornas kristna nykterhetsförening (W.C.T.U.) i den mån vi kan göra detta utan någon kompromiss.
Vi har en uppgift att utföra när det gäller nykterheten förutom att tala offentligt. Vi bör framhålla våra principer i traktater och i våra blad. Vi måste utnyttja alla tillgängliga resurser för att väcka vårt folk till förståelse för att det är deras plikt att komma i kontakt med dem som inte känner sanningen. Den framgång vi har haft i vårt missionsarbete, har helt och fullt svarat mot de självförnekande, självuppoffrande ansträngningar vi har gjort. Herren ensam vet, hur mycket vi kunde ha uträttat, om vi som ett folk hade ödmjukat oss för Honom och förkunnat sanningen om nykterhet i klara, raka linjer...
Ett rätt bruk av Försynens gåvor
Vår Skapare har med generös hand gett människan Sina rika gåvor. Om alla dessa Försynens gåvor användes klokt och med måtta, skulle fattigdom, sjukdom och nöd nästan försvinna från jorden, men tyvärr ser vi överallt Guds välsignelser förvandlade till förbannelse till följd av människors ondska.
Ingen gör sig skyldig till större förvanskning och missbruk av Guds dyrbara gåvor, än de som använder jordens produkter till framställning av berusande drycker. Näringsrika kornsorter och sunda, läckra frukter förvandlas till drycker som fördärvar sinnena och gör hjärnan förvirrad. Bruket av dessa giftämnen har lett till att tusentals familjer har berövats livets bekvämlighet och till och med livets nödtorft. Våldshandlingar och förbrytelser har ökat mångdubbelt och påskyndar oräkneliga offers sjukdom och död ned i en drinkares grav.
Detta förstörelseverk pågår under beskydd av landets lagar. För en usel summa får män tillstånd att till sina medmänniskor köpa ut den dryck, som kommer att beröva dem allt som gör detta liv åtråvärt och tar ifrån dem allt hopp om ett tillkommande liv. Varken laggivare eller brännvinsförsäljare är okunniga om följden av sina handlingar. I hotellbaren, i ölhallen och i värdshuset ger lustans träl ut sina pengar för det, som förstör både förstånd, hälsa och lycka. Brännvinsförsäljaren fyller sin kassa med pengar, som skulle skaffa mat och kläder till den arme drinkarens familj.
Detta är plundring av värsta slag. Likväl använder män i höga ställningar i samhället och i kyrkan sitt inflytande till stöd för lagar som ger utskänkningsrätt! … På det sättet fördärvas samhället. Arbetsanstalter och fängelser fylls med fattiga och förbrytare och galgen förses med offer. Det onda slutar inte hos drinkaren och hans olyckliga familj. Skattebördorna växer, de ungas moral är i fara och varje samhällsmedlems egendom och likaså hans liv utsätts för fara. Men hur levande bilden än målas, så kommer den ändå till korta jämfört med verkligheten. Ingen mänsklig penna kan ge en fullständig skildring av dryckenskapens fasor…
Orsaken till moralisk förlamning
Hur kan kristna män och kvinnor tolerera detta onda? Den moraliska förlamningen i samhället har en orsak. Våra lagar upprätthåller ett ont som suger ut själva deras grundvalar. Många beklagar de onda saker som de vet existerar, men de anser sig själva fria från allt ansvar i saken. Men det kan de inte vara. Alla utövar ett inflytande i samhället. I vårt gynnade land har varje röstberättigad en röst med i avgörandet av vilka lagar sin skall gälla i landet. Borde inte detta inflytande och denna röst, användas till stöd för avhållsamhet och dygd?
Vi kan kanske uppmana nykterhetens vänner att samlas till kamp och vi kan försöka pressa tillbaka den ondskans tidvåg som demoraliserar världen, men vad spelar alla våra ansträngningar för roll så länge brännvinshandeln upprätthålls genom lag? Skall dryckenskapens förbannelse för alltid vila över vårt land?* Skall den varje år som en förtärande eld svepa fram över över tusentals lyckliga hem?
Vi talar om följderna, vi skälver inför följderna och undrar vad vi kan göra med dessa förfärliga följder, samtidigt som vi alltför ofta uthärdar och till och med bifaller orsaken. Nykterhetens förkämpar försummar att göra sin fulla plikt om de inte genom föreskrift och exempel - med mun, penna och röstsedel - gör sitt inflytande gällande till fördel för förbud och total avhållsamhet. Vi får inte förvänta oss, att Gud skall göra ett mirakel för att genomföra denna reform och på så sätt göra våra ansträngningar överflödiga. Vi måste brottas mot denne gigantiske fiende under detta motto: Ingen eftergivenhet och ingen uppehåll i våra ansträngningar förrän segern är vunnen…
Vad kan göras för att driva tillbaka denna inträngande ondskans flodvåg? Låt lagar som förbjuder försäljning och bruk av sprit som dryck, antas och inför en skärpt kontroll av att de efterlevs. Låt varje ansträngning göras för att uppmuntra drinkaren att vända om till dygd och avhållsamhet. Men det krävs ännu mer för att fördriva dryckenskapens förbannelse från vårt land. Om lusten efter berusande drycker avlägsnades, så skulle bruk och försäljning av dem upphöra. Detta arbete måste till en stor del vila på föräldrarna. Låt dem genom att själva praktisera sträng avhållsamhet bidra till att sätta den rätta prägeln på sina barns karaktärer och därefter utbilda och uppfostra dem till gudsfruktan och till självförnekelse och självbehärskning. Ungdomar som uppfostras på detta sätt, kommer att ha moralisk styrka att stå emot frestelse och till att behärska lustar och lidelser. De kommer att stå opåverkade av den dårskap och utsvävning som förstör samhället.
En nations framgång är beroende av medborgarnas dygd och intelligens. För att man skall kunna försäkra sig om dessa välsignelser är sträng nykterhet oumbärlig. Gamla tiders kungadömen är fulla av varnande lärdomar för oss. Lyx, njutningslust och utsvävningar banade vägen för deras undergång. Framtiden får visa om vårt land kommer att ta lärdom av deras exempel och undgå deras öde. - Review And Herald, 8. nov. 1881.