Lägermöten är ett av de viktigaste medlen i vår verksamhet. Det är en av de metoder som kraftigast bidrar till att väcka uppmärksamhet bland folket och till att nå ut till alla samhällsklasser med evangeliets inbjudan...
Om våra lägermöten leds så som de bör, kommer de i sanning att vara ett ljus i världen. De bör hållas i de stora städer och samhällen, där sanningens budskap inte har förkunnats och de bör pågå i två eller tre veckor. Ibland kan det vara tillrådligt att hålla ett lägermöte på samma plats flera gånger i följd, men som regel bör helst mötesplatsen skifta från år till år. Man skulle uträtta mer gott genom att hålla mindre möten på många platser än genom att hålla mycket stora möten på några få platser. Därigenom kommer verksamheten ständigt att utvidgas till nya fält…
Man har gjort fel, då man hållit lägermöten på avlägset belägna platser och då man har fortsatt på samma plats år efter år. Detta har man gjort för att spara utgifter och arbete, men besparingen borde göras på andra områden. På nya platser gör en brist på resurser det ofta svårt att klara utgifterna för ett lägermöte. Man bör visa en försiktig sparsamhet och planera med tanke på det. På det sättet kan mycket sparas. Men låt inte verksamheten lamslås. Detta sätt att föra ut sanningen till folket följer Guds tankar. När ett arbete skall utföras för själar och sanningen skall föras ut till dem som inte känner den, får inte arbetet hindras för att spara på utgifterna…
Att samla åhörare
Medan vi en gång höll på att förbereda ett lägermöte i närheten av en stor stad, där vårt folk endast var obetydligt känt, tycktes jag en natt befinna mig i en församling som samtalade om det arbete som borde göras före mötet. Det talades om att göra stora ansträngningar och ta på sig betydande utgifter för spridning av löpsedlar och blad. Man vidtog åtgärder för att genomföra denna plan, då En som är vis i råd, sade:
”Sätt upp tälten, inled era möten, bjud sedan in. På det sättet kommer mer att uträttas. Sanningen, framförd av den levande predikanten, kommer att ha större inflytande än samma innehåll skulle ha om det offentliggjordes i bladen. Men båda delarna tillsammans kommer att ha ännu större betydelse.
Det är inte bäst att följa samma verksamhetsplan år efter år. Förändra ordningen på saker och ting.. När ni ger tid och tillfälle, är Satan beredd att samla sina styrkor och han kommer att arbeta för att om möjligt förstöra varenda själ.
Väck inte motstånd innan folket har fått tillfälle att höra sanningen och fått veta vad det är de sätter sig upp emot. Spara på de resurser ni har för att kunna göra en stark insats efter mötet hellre än före. Om det finns tillgång en tryckpress under mötena, så att små skrifter, löpsedlar och blad kan tryckas upp och delas ut, kommer det att ha en kraftig effekt.
Vid något av våra lägermöten har man organiserat starka grupper av arbetare som har gått ut på stan och i förstäderna för att sprida litteratur och inbjuda folk till mötena. Genom dessa insatser har man under lägermötets andra hälft försäkrat sig om hundratals fasta åhörare, som annars kanske inte skulle ha ägnat någon uppmärksamhet åt saken. Vi måste utnyttja varje berättigad resurs till att föra fram ljuset till människorna…
De som har blivit intresserade kommer från populära predikanters sid. att möta spetsfundigheter och förvrängningar och de vet inte vad de skall svara på dessa. Sanningen sådan som den framhålls av den levande förkunnaren, bör offentliggöras i en så kortfattad form som möjligt och spridas vida omkring. Låt de värdefulla föreläsningar som hålls vid våra lägermöten, offentliggöras i tidningarna så långt det är praktiskt genomförbart. Den sanning som framhålls för ett begränsat antal åhörare, kan därigenom finna vägen till många. Och där sanningen har framställts i ett felaktigt ljus, kommer befolkningen att få tillfälle till att veta exakt vad predikanten har sagt...
Affärsangelägenheter
Så långt som möjligt skulle våra lägermöten uteslutande sysselsätta sig med andliga angelägenheter. De bör inte användas till att behandla beslutsfattande och praktiska angelägenheter. Arbetare har samlats från alla delar av verksamhetsfältet och det kan förefalla att vara ett lämpligt tillfälle för att dryfta olika angelägenheter som hör ihop med de olika verksamhetsgrenarna och för utbildning av arbetare inom olika kurser…
Alla dessa verksamheter är betydelsefulla, men när de skall tillgodoses inom ett lägermöte, blir det bara litet tid över till behandling av det praktiska förhållandet mellan sanningen och själen. Predikanterna leds bort från sitt arbete med att bygga upp Guds barn i den allra heligaste tron och lägermötet lever inte upp till den målsättning som det var bestämt till att göra.
Det hålls många möten som saknar intresse för den större delen av folket och om de kunde vara närvarande på dem alla, skulle de vid avresan känna sig trötta i stället för att mötena skulle ha varit uppfriskande och välgörande. Många är besvikna, därför att hoppet om att lägermötet skulle bli till hjälp för dem, har slagit fel. De som kom för att ta emot ljus och kraft, återvänder till sina hem obetydligt bättre i stånd till att vara verksamma i sina familjer och församlingar än de var innan de kom till mötet.
Beslutsfattande i olika frågor och olika praktiska angelägenheter skulle skötas av dem, som särskilt har blivit valda till att handha detta och så långt som möjligt bör sådana saker läggas fram för folket vid ett annat tillfälle än på lägermötet. Undervisning i bokförsäljning, i sabbatsskolearbete och i detaljer som rör traktat- och missionsverksamheter skulle ges i hemförsamlingarna eller på särskilt bestämda möten… Samma princip gäller för matlagningskurser. Eftersom dessa saker är bra på sin rätta plats, bör de inte lägga beslag på tiden under våra lägermöten.
Presidenterna för konferenserna och predikanterna skulle ha omsorg om folkets andliga intressen och därför vara fritagna från det mekaniska arbete som mötet medför. Predikanterna bör vara förberedda på att tjäna som lärare och ledare i arbetet på lägerplatsen när förhållandena kräver det. De bör emellertid inte trötta ut sig. De bör känna sig stimulerade och vara glada till sinnes, vilket är mycket viktigt för ett bra möte. De bör vara i stånd till att tala ord som inger glädje och mod och till att så andliga sanningars frön i uppriktiga hjärtans jordmån...
Utbildning av unga tjänare
De som utbildas till en verksamhet i en eller annan gren av Guds verk, bör utnyttja varje tillfälle till att arbeta vid lägermötet. Varhelst lägermöten hålls, bör unga män, som har fått en medicinsk utbildning, känna det som en plikt att delta. De bör uppmuntras till att arbeta inte bara inom det medicinska facket, utan också till att tala om punkter inom sanningen för vår tid och då visa på anledningen till att vi är Sjundedags - adventister. Om man ger dem en möjlighet att arbeta tillsammans med äldre predikanter, kommer dessa unga män att få mycket egen hjälp och välsignelse…
Rätt genomfört är lägermötet en skola där predikanter, församlingsföreståndare och församlingstjänare kan lära sig att utföra ett fullkomligare arbete för Mästaren. Det skulle vara en skola där församlingens medlemmar, gamla och unga, får ett tillfälle att uppnå grundligare kunskap om Herrens väg, en plats där de troende kan få en utbildning som kommer att hjälpa dem att hjälpa andra. . . .
En natt före ett viktigt möte tycktes jag i min sömn om natten befinna mig i ett möte tillsammans med mina bröder. Där lyssnade jag till En, som talade med myndighet. Han sade:
”Detta möte kommer att besökas av många själar, som är uppriktigt okunniga om de sanningar som kommer att förkunnas. De kommer att lyssna och bli intresserade, därför att Kristus drar dem till Sig. Samvetet säger dem, att det de hör är sant, eftersom det vilar på Bibelns grund. Den största försiktighet är nödvändig vid behandlingen av dessa själar.
Låt sådana sidor av budskapet förkunnas för dem, som de är i stånd till att fatta och tillgodogöra sig. Även om det skulle förefalla dem främmande och överraskande, kommer många med glädje att erkänna, att nytt ljus kastas över Guds Ord. Om däremot nya sanningar skulle förkunnas i en sådan omfattning, att de inte skulle kunna förstå dem, skulle somliga gå bort och aldrig mer komma tillbaka. I sina strävanden att berätta det för andra, skulle somliga ge en oriktig framställning av vad de hade hört. Somliga skulle i så hög grad förvränga Skriften, att det skulle förvirra andras begrepp.
De som vill studera Kristi sätt att undervisa och lära sig att följa Hans väg, kommer att kunna samla och hålla stora skaror samlade nu liksom Kristus höll folket samlat på Sin tid. Satan kommer att vara närvarande vid varje möte för att tvinga sin helvetesskugga in mellan människan och Gud och avskära varje ljusstråle som kunde falla på själen. Men när ni förkunnar sanningen i dess praktiska karaktär för människorna, därför att ni älskar dem, så kommer själar att låta sig övertygas, därför att Guds Helige Ande kommer att göra intryck på deras hjärtan.
Utrusta er med ödmjukhet. Be om att änglar från Gud måtte komma er nära, för att göra intryck på sinnet. Det är nämligen inte ni som använder den Helige Ande, utan den Helige Ande måste använda er. Det är den Helige Ande som gör sanningen överväldigande och effektfull. Förkunna alltid praktisk sanning för folket.”
Låt inte de sidor av sanningen, som utgör ett fördömande av människornas seder och bruk, hållas i förgrunden innan de får tillfälle till att lära känna, att vi tror på Kristus, att vi tror på Hans gudom och Hans preexistens. Dröj vid det vittnesbörd som världens Återlösare avlade. Han sade: ”Jag, Jesus, har sänt min ängel för att vittna för er om allt detta i församlingarna.” (Upp. 22:16). [FB]
Där det är praktiskt möjligt, skulle varje viktigt föredrag efterföljas av ett bibelstudium. Här kan man använda de punkter som har framhållits. Det kan ställas frågor och riktiga tankar kan inskärpas. Det bör ägnas mer tid åt tålmodig undervisning av folket och de bör få tillfälle att uttala sig. Det är undervisning människorna behöver, ljud på ljud, bud på bud.
Det bör hållas särskilda möten för dem, som blir intresserade av de sanningar som har förkunnats och som behöver undervisning. Till dessa möten skulle man inbjuda folket och alla, både troende och de som inte tror, bör få tillfälle att ställa frågor om punkter som de inte förstår. Ge alla ett tillfälle att tala om sina svårigheter, för svårigheter kommer de att möta. Ge dem tillfälle att se, att det på varje punkt i alla predikningar och i alla bibelstudier ges ett klart ”Så säger Herren” i den tro och de lärdomar vi försvarar.
Detta var Kristi undervisningsmetod. När Han talade till folket, brukade de fråga Honom, vad Han menade. För dem som ödmjukt sökte efter ljus, var Han alltid beredd att förklara Sina ord. Men Kristus uppmuntrade aldrig till kritik eller spetsfundigheter och det skulle inte heller vi göra. När någon försöker få till stånd en diskussion omkring ifrågasatta läropunkter, så säg till dem att mötet inte var avsett för sådant. När ni besvarar en fråga, så sörj för att åhörarna förstår och visar att man förstår det som har blivit besvarat. Lägg inte någon fråga åt sidan med uppmaning till vederbörande att komma tillbaka med den senare. Pröva er fram steg för steg och var medvetna om hur mycket ni har vunnit. - Vittnesbörd för församlingen, 6, sid. 31-69.