”Salvor och rökelse gör hjärtat glatt, så även ömhet från en vän som ger uppriktiga råd." Ordspråksboken 27:9.
Saker och ting går fel för var och en; tråkigheter och modstulenhet tynger varje själ; då avvärjer den personliga närvaron av en väns tröst och styrka fiendens pilar, som är ägnade att ödelägga. Kristna vänner är alldeles för sällsynta. Vilket värde har inte en sann vän vid frestelse, i en kris! Sådana gånger skickar Satan ut sina ombud, för att orsaka, att den förtvivlade hamnar på rygg; men sanna vänner ger goda råd, ingjuter verkligt hopp, och deras rogivande förtröstan smittar av sig och lyfter upp själen. Sådan hjälp är värdefullare, än dyrbara pärlor.
Samuels liv hade från hans tidiga barndom varit ett liv i fromhet och gudsfruktan. Han hade i sin barndom överlämnats i Elis omsorg, och hans älskliga sinne vann den gamle prästens varma kärlek. Han var vänlig, ädelmodig, flitig, lydig och respektfull. ... Det var förunderligt, att det kunde förekomma en så varm vänskap mellan Eli, som var folkets överste myndighetsperson, och det enkla barnet. Samuel var hjälpsam och kärleksfull, och ingen far har någonsin älskat sitt barn mera ömt, än Eli älskade honom....
Hur betagande är det inte, att se unga och gamla vara beroende av varandra, så att de unga ser upp till de äldre, för att få råd och visdom, och de gamla söker hjälp och medkänsla hos de unga. Detta är, som det skall vara. Gud vill, att de unga skall ha sådana karaktärsegenskaper, att de kan känna glädje genom vänskapen med de gamla, så att de genom kärlekens starka band kan vara förenade med dem, som står vid gravens rand.
En verklig väns fasta och hjälpsomma handtryck är mera värt, än guld och silver.