"Du, HERRE, må ej ta din barmhärtighet ifrån mig, må din nåd och din sanning alltid bevara mig." Psaltaren 40:12.
Kristendomen upphöjer själen till en hög nivå. Guds Andes gärning i det inte ödmjukar mänskligt högmod, genom att få oss till, att förstå något av Guds innerliga nåd och misskund. . . . När man upptäcker sin egen bristfällighet och ser hän till källan för sin kraft och enträget bönfaller: "Du, HERRE, må ej ta din barmhärtighet ifrån mig, må din nåd och din sanning alltid bevara mig", då erhåller man ljuset. . . .
Ni skall inte tro, att Herren kommer att bevara Er genom Sin misskund eller barmhärtighet och stadigt beskydda Era, om Ni inte håller Er inom ljusets påverkan. Undvik därför dåligt sällskap och välj det goda. När sanningens säd har såtts i hjärtat, måste den ta emot de klara strålarna från Rättfärdighetens Sol, för att kunna växa. När sanningens sädeskorn inte spirar fram och gror, mister de snabbt sin förmåga till att gro, och de går under. Dock växer dåliga vanors ogräs upp och trivs. Kärlekens, glädjens, tålamodets, hänsynsfullhetens, saktmodets och ödmjukhehens dyrbara plantor kräver omsorgsull skötsel, om de skall växa och trivas.
Låt Er inte nöjas med en ytlig fromhet, utan Ni skall växa i nåden och kunskapen om Jesus Kristus. Gör Ni framsteg? Växer nådens rotskott upp till ett träd, eller vissnar det bort? Ställ Er ofta och ödmjukt fram inför nådens tron och berätta för Jesus om allt, vad Ni behöver, och tro inte, att något är för litet för Honom, att lägga märke till. Herren älskar, att Ni söker Honom och berättar för Honom om Era vanskligheter, som ett barn skulle tala med sina föräldrar. När Ni ber, tro då på, att Jesus hör Er och tänker göra det, som Ni ber Honom om. Visa, att Ni hyser fullkomlig tillit till Jesus och sök alltid att göra det, som Ni vet kommer att behaga Honom; så kommer Ni att vinna frid i Kristus.