"Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: 'Saul, min broder, Herren Jesus som visade sig för dig på vägen hit, han har sänt mig för att du skall kunna se igen och uppfyllas av den helige Ande.'" Apostlagärningarna 9:17.
Under sin militära utbildning i Egypten hade Mose fått lära sig, att använda tvång. Den filosofin accepterade han så helt, att det behövdes 40 år av stillhet och gemenskap med Gud och naturen, för att göra honom lämplig som ledare i Israel och som förvaltare av kärlekens lag. Paulus behövde en liknande erfarenhet.
Vid porten i Damaskus förändrade synen av den Korsfäste hela Paulus' livsinriktning. Förföljaren blev en lärjunge, läraren en elev. De tre dagar av mörker, som han tillbringade i Damaskus, blev som flera års erfarenhet för honom. Gamla Testamentets Skrifter, som han hade fäst väl i minnet, blev det han studerade och Jesus blev hans Lärare. Också för honom blev ensamheten i naturen en skola. Han begav sig till öknen i Arabien, för att studera Gamla Testamentets Skrifter och lära sig om Gud. Han frigjorde sig från alla de fördomar och traditioner, som hade format hans liv och fick undervisning ur sanningens källa.
Efter den erfarenheten inspirerades han av en enda princip, nämligen att offra sig själv och handla i kärlek för andra. "Alla har jag skyldighet mot", menade Paulus, mot "greker och barbarer, lärda och olärda". Romarbrevet 1:14. . . . .
Samtidigt som Paulus var intellektuellt väldigt begåvad, visade hans liv, att han också hade en kraft, som härstammade från en annan källa, den sanna visheten. Både hans undervisning och hans liv visar, att han styrdes av viktiga principer, som till och med de största tänkarna på hans tid inte kände till. Han hade en djup vishet, som tog sig uttryck i snabb uppfattningsförmåga och verklig medkänsla. Den visheten öppnade dörrar till människors inte och inspirerade dem till ett andligt och moraliskt högre liv.
"Man smädar oss och vi välsignar. Man förföljer oss och vi härdar ut. Man talar illa om oss och vi svarar med goda ord." Första Korintierbrevet 4:12-13. Vidare beskriver Paulus sig som "plågad men alltid glad. Jag är fattig men gör många rika, jag har ingenting men äger allt." Andra Korintierbrevet 6:10.