Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig. - Gal 2: 19-20.
I tron tillägnade sig Paulus Kristi nåd, och denna nåd fyllde hans själs behov. Genom tro tog han emot den himmelska gåvan och gav den vidare till själar, som längtade efter ljus. Denna erfarenhet måste vi ha. . .. Bed om denna tro. Sträva efter att få den. Tro, att Gud vill ge dig den.
Ett stort uppdrag måste utföras i den här världen. Vi lever inte i något drömland. Vi har levande realiteter framför oss. Överallt kan vi se Satans maktutövning. Låt oss samarbeta med dem, som arbetar på att återupprätta och bygga upp. Och låt oss inte glömma, att den, som arbetar för Kristus, måste hämta sin kraft från källan till all kraft. ... En kristen har behov av tankekraft, en bestämd vilja och kunskap, som fås genom studiet av Guds ord. Han kan inte tillåta sig att fylla sitt sinne med oväsentliga saker. Varje dag måste han få sin andliga kraft förnyad.
Lär av honom, som har sagt: ”Jag är saktmodig och ödmjuk av hjärtat.” Och när du lär dig av honom, finner du vila. Allteftersom dagarna går, kommer du att uppnå en erfarenhet i det, som hör Gud till, och få en insikt om det storslagna i hans frälsning och det härliga med att vara förenad med honom. Du kommer att lära dig allt bättre, hur du kan leva som Jesus, och du kommer ständigt att bli mer lik Frälsaren.
Om vi vill låta självet dö, om vi bättre vill förstå, vad Kristus kan vara för oss och vi för honom, och om vi vill sluta oss samman i kristen gemenskap, så kommer Gud att vara mäktigt verksam genom oss. Då kommer vi att bli helgade genom sanningen. Vi kommer verkligen att vara utvalda av Gud och behärskade av hans Ande. Varje dag som vi lever, kommer att vara dyrbar för oss, eftersom vi i den ser ett tillfälle att använda de talenter vi fått oss anförtrodda till välsignelse för andra. {RH 30. maj 1907}
Vi måste glömma oss själva i en kärleksfull tjänst för andra. ... Vi tänker kanske inte på det goda som vi gör, ... men evigheten kommer att i all sin glans föra fram i ljuset de gärningar vi har utfört till andra själars frälsning, och varje ord, som har talats till tröst för Guds barn; och dessa gärningar, som har utförts för Kristi skull, kommer att ge upphov till glädje i all evighet. {In Heavently Places 230}