Och jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet såg jag dem stå som hade vunnit seger över vilddjuret och dess bild och dess namns tal. De har Guds harpor i händerna - Upp 15: 2.
Nu är församlingen en kämpande församling. Nu står vi inför en värld som befinner sig i mörker och nästan fullständigt i avgudadyrkans våld, men den dag kommer, då striden kommer att vara avslutad och segern har vunnits. Guds vilja kommer att ske på jorden, som den sker i himlen. De frälsta folkslagen kommer inte att känna till någon annan lag än himlens lag. De kommer alla att utgöra en lycklig, förenad familj som bär lovprisningens och tacksägelsens klädnad - Kristi rättfärdighets kappa. I sin betagande skönhet kommer hela naturen att bringa Gud sin hyllning och tillbedjan. Världen kommer att bada i himlens ljus. Månens ljus kommer att vara som solens ljus, och solens ljus kommer att vara sju gånger så klart som det nu är. Det ena lyckliga året följer det andra. Över allt detta kommer morgonstjärnorna att ropa av glädje, medan Gud och Kristus enstämmigt förkunnar: ”Synden skall inte vara mer, inte heller döden skall finnas längre.” ...
Ställ dig på tröskeln till evigheten och lyssna till det nådiga välkommen, som ljuder till dem, som i detta livet har samarbetat med Kristus och betraktat det som ett privilegium och en ära att lida för hans skull. Liksom änglarna lägger de ned sina kronor vid återlösarens fötter och utbrister: ”Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot makten, rikedomen och visheten, kraften och äran, härligheten och tacksägelsen.” Upp 5: 12 - 13.
Där skall de återlösta hälsa på dem, som hade fört dem till den upphöjde frälsaren. De förenar sig i lovprisning till honom, som dog för att människorna skulle kunna uppnå det liv som mäter sig med Guds liv. Striden är slut. All nöd och kamp är förbi. Segersånger fyller hela himlen, medan de återlösta står omkring Guds tron. Alla stämmer in i den jublande strofen: ”Lammet, som blev slaktat och som har fört oss till Gud, är värdigt.” {SOL 276. 277}