"I ären ett Guds tämpel." "Intet orent skall där inkomma"
Kunskapen om att människan skall blifva ett Guds tämpel, en boning, där bans härlighet kan uppenbaras, borde på det kraftigaste sporra oss till att vårda och utveckla våra fysiska krafter. På ett sätt, som väcker vår fruktan och beundran, har Skaparen danat människokroppen, och han bjuder oss att studera den, att förstå dess behof och att göra hvad vi kunna för att bevara den från skada och förnedring.
Blobomtoppet.
Villkoret för en god hälsa är ett godt blod, ty blodet är lifsströmmen. Blodet ersätter förbrukade ämnen och ger kroppen näring. Då det förses med lämplig näring och då det renas och blir lifskraftigt genom beröring med frisk luft, så för det lif och hälsa till hvarje del af organismen. Detta arbete utföres bättre, ju bättre blodomloppet är.
Vid hvarje sammandragning af bjärtat bör blodet lätt och snabbt bana sig väg till kroppens alla deJar. Dess omlopp bör ej hindras af tätt åtsittande kläder eller band eller af otillräcklig beklädnad af lemmarna. Hvarje hinder i blodomloppet tvingar blodet tillbaka till lifsorganen och förorsakar blodstockning. Hufvudverk, hosta, hjärtklappning och dålig matsmältning äro ofta följder däraf.
Andningen.
För att få friskt blod måste vi andas rätt. Långa, kraftiga inandningar af ren luft, som fyller lungorna med syre, rena blodet, skänka det en klar färg och sända det som en lifgifvande ström till hvarje del af kroppen. God andning lugnar närverna, eggar aptiten, förbättrar matsmältningen och framkallar djup, stärkande sömn.
Man bör lämna lnngorna så stort utrymme som möjligt. Vid obehindrad rörelse ökas deras arbetsförmåga, men den formlllskas, om de utsättas för tryck eller hinder i sin rörelse. Häraf komma de dåliga följderna af det så vanliga bruket att böja sig ned öfver sitt arbete i synnerhet i sittande ställning. I sådant läge är det omöjligt att andas djupt. Det blir snart en vana att andas kort och hastigt, och så forlora lungorna sin utvidgningsförmåga. Liknande verkan åstadkomma trånga snörlif. Bröstkorgens nedre del lämnas ej tillräckligt utrymme, bukmusklerna, som' äro afsedda att underlätta andningen, få ej röra sig fritt, och lungorna hämmas i sin verksamhet.
På detta sätt erhåller kroppen en otillräcklig syremängd. Blodet flyter långsamt. De förbrukade, giftiga ämnen, som borde utstötas genom utandningen från lungorna, kvarhållas, och blodet blir orent. Icke endast lungorna, utan äfven magen, lefvern och hjärnan angripas. Huden blir gulblek, matsmältningen försvåras, hjärtat försvagas, hjärnan omtöcknas, tankarna förvirras och 'lynnet blir nedstämdt. Hela organismen blir alltmer kraftlös och overksam samt synnerligen mottaglig för sjukdom.
Ren luft.
Lungorna afsöndra ständigt orena ämnen och böra ständigt ha tillgång till frisk luft. Oren luft innehåller ej den nödvändiga mängden syre, och blodet går till hjärnan och andra organ, utan att vara tillräckligt renadt. Häraf inses nödvändigheten af grundlig vädring. Att bo i kvafva, dåligt vädrade rum, där luften är stillastående och förskämd, försvagar hela organismen, som blir ofantligt ömtålig för kyla, så att det minsta drag kan framkalla sjukdom. Det är genom vistandet inomhus i kvafva rum, som många kvinnor bli bleka och klena. Om och om igen inandas de samma luft, tills den slutligen blir fullständigt bemängd med giftämnen, som utstötas genom lungorna och porerna. Pådetta sätt föras dessa gifter åter till blodet.
luftväxling och solljus.
Då man bygger hus, vare sig för allmänna eller privata ändamål, borde man noga sörja för riklig tillgång på frisk luft och solljus. Kyrkor och skolor äro ofta mycket bristfälliga i detta afseende. Bristande luftväxling är ofta skulden till den slapphet och tröghet, som förstöra verkan af mången predikan och göra lärarens arbete mödosamt och ofruktbart.
Så vidt möjligt böra alla hus, som äro ämnade att bebos af människor, anläggas på höga, väl torrlagda platser. Därigenom kan man få ett torrt läge, och faran för sjukdom genom fuktighet eller smittoämnen i luften förebygges. Denna sak beaktas ofta alltför litet. Ihållande klenhet svåra sjukdomar och många dödsfall äro följden af den fuktiga och feberalstrande luften å lågt belägna, illa torrlagda boningsplatser.
Vid byggandet af bostäder är det särdeles viktigt att sörja för grundlig luftväxling och riklig tillgång på solljus. Se till, att det blir frisk luft och ett öfverflöd på ljus i hvarje rum i huset. Sofrummen böra vara så anordnade att luften obehindrad t kan cirkulera både dag och natt: Intet rum är lämpligt att användas till sofrum, som ej dagligen kan släppa in frisk luft och solsken. I de flesta länder böra sofrulllmen förses med värmeledning eller eldstäder, så att de grundligt kunna uppvärmas och torka vid kall eller fuktig väderlek.
Gästrummet bör skötas med lika stor omsorg som de rum, hvilka äro afsedda till dagligt bruk. Liksom de öfriga sofrummen bör det få luft och solsken och bör kunna uppvärmas för att drifva ut den fuktighet, som alltid samlas i ett rum, som ej ständigt användes. Den, som sofver i ett rum, som saknar sol, eller begagnar en bädd, som ej blifvit grundligt torkad och vädrad, gör det med risk för hälsan och ofta med fara för sitt lif.
Många människor vidtaga omsorgsfulla anstalter för sina växter, då de bygga hus. Drifhuset eller det fönster som är afsedt för växterna, är varmt och soliat tv utan värme, luft och solsken skulle dessa icke kunna lefva och trifvas. Om dessa villkor äro nödvändiga för växternas lif, hur mycket nödvändigare äro de då icke för vår egen, våra familjers och våra gästers hälsa.
Om vi vilja göra våra hem till en hälsans och lyckans boning, måste vi grunda dem högt öfver låglandets smittoförande dimmor och lämna fritt tillträde åt himmelens lifgifvande krafter. Använd inga tunga gardiner; öppna fönstren och drag upp rullgardinerna, tillåt inga vinrankor, hur vackra de än äro, att skugga för fönstren, och låt inga träd stå så nära huset, att de utestänga solskenet. Solljuset kan väl bleka draperier och mattor och tafvelramar, men det frambringar samtidigt hälsans rodnad på barnens kinder.
De, som ha gamla personer att vårda böra minnas att i synnerhet dessa behöfva varma, bekvämma rum. Kraftterna aftaga, allt efter som de bli äldre, och de få allt mindre lifskraft kvar att motstå ohälsosamma inflytelser. Häraf inses, att det är synnerligen viktigt, att de äldre ha riklig tillgång på solljus och frisk, ren luft.
Renlighet.
Noggrann renlighet är nödvändig både för kroppens och själens hälsa. Orena ämnen bortskaffas ständigt från kroppen genom huden. Hudens många miljoner porer tilltäppas snart, om de ej hållas öppna genom flitigt badande, och de föroreningar, som skulle bortskaffas genom huden, bli en ytterligare börda för de öfriga utsöndringsorganen.
De flesta människor skulle ha nytta af att taga ett kallt eller ljumt bad hvarje dag, morgon eller kväll. I stället för att öka mottagligheten för förkylning kan ett bad, taget på rätta sättet, sätta oss i stånd att motstå förkylning, emedan det förbättrar blodomloppet. Blodet drifves därigenom till huden, och det flyter lättare och mera regelbundet. Själen och kroppen stärkas i lika mån. Musklerna blifva smidigare, förståndet klarare. Ett bad verkar lugnande på närverna, och det befordrar magens, tarmarnas och lefverns verksamhet genom att stärka dessa organ, hvarjämte det befordrar matsmältningen.
Det är äfven af vikt, att klädedräkten hålles ren. De kläder man bär upptaga de. förbrukade ämnen, som porerna aflämna. Om de icke ofta ombytas och tvättas, upptagas dessa orenligheter åter af kroppen.
Hvarje form af bristande renlighet medför lätt sjukdom. Det vimlar af dödsbringande frön i mörka, bortglömda' vrår, i multnande skräphögar, på fuktiga ställen, där ämnen mögla och jäsa. Inga högar af fallet lof eller andra onyttiga växtdelar borde få ligga nära bostaden för att multna och förgifta luften. Intet orent eller multnande borde tålas i hemmet. I städer eller samhällen, som ansetts fullkomligt hälsosamma, har upphofvet till mången feberepidemi kunnat spåras till multnande ämnen, som legat i närheten af någon vårdslös persons bostad.
Fullkomlig renlighet, riklig tillgång på solljus, noggrann t aktgifvande på sundhetens fordringar i hvardagslifvets alla små bestyr äro nödvändiga betingelser för att undgå sjukdom och för att bereda trefnad och välbefinnande åt hemmets medlemmar.