4. Se EGW:s anmärkning om Uppenbarelseboken 2:6.
9 (Jesaja 49:24, 25). Kristi rättighet, att befria de tillfångatagna – Vilken rätt hade Kristus, att plocka de fångna ur fiendens händer? – Jo, rätten som följde med att ha burit fram ett offer, som tillfredsställer de rättvisans grundregler, som styr himmelens rike. Han kom till denna jord som det förlorade släktets Förlossare, för att besegra den sluge fienden, och, genom Sin orubbliga trohet mot det rätta, för att rädda alla dem, som godtar Honom som sin Frälsare. På Golgatas kors erlade Han lösensumman för släktet. Och på så vis vann Han rätten, att lösgöra fångarna ur den store bedragarens grepp. Denne hade, genom att beljuga Guds styre, orsakat människans fall i synd, och sålunda gjort avkall på all rätt, att kallas för en trogen undersåte inom Guds ärorika, eviga rike (The Signs of the Times, den 30. september, 1903).
Satans lögnaktiga påstående – Satan, upprorsmannen och avfällingen, tar varje tillfälle i akt, att slå Guds planer i kras. Eftersom människorna har syndat, hävdar han att de har kommit under hans herravälde, och att de himmelska krafterna – änglar, som utmärker sig för sin styrka – inte borde få undandra hans undersåtar från hans kontroll. Skulle människor erhålla gudomlig kraft, vet han att han inte rår på dem, för att plåga deras kroppar och sinnen; därför anklagar han dem inför Gud, och söker att göra gällande, att Guds kraft inte skall tilldelas dem (The Review and Herald, den 20. juni, 1893).{7BC.1}
15 (Predikaren 12:13, 14; se EGW:s anmärkning om Första Moseboken 6:3; Romarbrevet 3:19). Varje handling vägs i vågskålarna – [Judasbrevet 14, 15; Predikaren 12:13, 14 anförs delvis.] Gud lägger varje gärning i vågskålen. Vilken scen det kommer att bli! Vilka intryck kommer att göras beträffande Guds heliga sinnelag och syndens fruktansvärda ohygglighet, när domen – som grundas på lagen – utförs i närvaro av samtliga världar! Då kommer alla den icke botfärdige syndarens överträdelser att framstå för honom, och då kommer han att förstå syndens samlade tyngd och sin egen skuld.
När de kungliga segervinnarna blir krönta, vill Gud att samtliga som har överträtt Hans lag och brutit sitt förbund med Honom, skall vara på plats. Och inte en enda av de rättfärdiga kommer att utebli. De ser i Domaren, Kristus Jesus, Den som varje syndare har korsfäst. Människosonen skall komma i Sin härlighet, och framför Honom skall alla nationer samlas. Fadern dömer ingen, utan har överlåtit all dom åt Sonen (Manuskript 77, 1906).
20-25. Synnerligen viktigt arbete att utföra – Instruktionen från Judas från vers tjugo till kapitlets slut kommer att göra vårt verk till en fullständig helhet. Den kommer att lära oss, hur vi skall bedriva krigföringen i Kristi tjänst. Inga märkliga överdrifter skall ges prov på, ingen värdelös lättja skall tillåtas. Vi skall inte strunta i någon persons individualitet, eller på något sätt rättfärdiga kallhjärtat klander eller självisk eftergivenhet.
Det här Skriftstället lägger i dagen det förhållandet, att allvarligt arbete måste utföras, och vi behöver eller tarvar gudomlig intuition eller omedelbar insikt, för att veta, hur vi skall verka för själar, som håller på att gå under. Det finns själar, som går att plocka upp ur elden, det finns själar, som skall behandlas med största medlidande. Här fordras det medarbetare, som gått i Kristi skola och lärt sig Hans tillvägagångssätt, för att rädda själar (Brev 7, 1895).
24. Se EGW:s anmärkning om Uppenbarelseboken 2:1-5.