Faror i städerna
Få inser vikten av att, i så stor utsträckning som möjligt, undvika allt umgänge som är skadligt för det andliga livet. När de väljer sina omgivningar är det få som sätter sin andliga välfärd i första rummet.
Det är bättre att offra varenda världslig fördel, än att äventyra de dyrbara själar som anförtrotts i er vård. De kommer att ansättas av frestelser, och borde få lära sig hur de ska möta dem. Men det är er plikt att hindra varje inflytande, bryta varje vana och lossa varje band som hindrar er från att överlåta er själva och era familjer fritt, öppet och innerligt till Gud.
Föräldrar flockas i städerna tillsammans med sina familjer, eftersom de föreställer sig att det är lättare att försörja sig där än på landet. Barnen, som inte har något att göra när de inte är i skolan, får sin utbildning på gatan. Från dåliga kamrater skaffar de sig kriminella och tygellösa vanor. Föräldrarna ser allt detta, men det skulle krävas en uppoffring för att rätta till sitt misstag, så de stannar där de är, tills Satan har fått full kontroll över deras barn.
Sök upp någon avskild trakt istället för den tätbefolkade staden, där era barn i så stor utsträckning som möjligt kommer att vara skyddade från frestelser, och uppfostra och utbilda dem där så att de blir till nytta. Profeten Hesekiel räknar upp de orsaker som ledde till Sodoms synd och förstörelse: ”Högmod, överflöd av mat och bekymmerslös säkerhet utmärkte henne och hennes döttrar. Och hon hjälpte inte den nödställde och fattige.” Alla som vill undkomma Sodoms öde måste undvika den kurs som drog Guds domar över den onda staden. – Testimonies for the Church, band 5, sid 232, 233 (1882)
Stadsliv är inte Guds plan
Över hela världen blir städerna en grogrund för kriminalitet. På alla håll ser och hör man det onda. Överallt finns lockelser till sensualitet och tygellöshet. Flodvågen av fördärv och kriminalitet ökar ständigt. Varje dag hör vi om våld, rån, mord, självmord och obeskrivliga brott.
Livet i städerna är oäkta och konstgjort. Besattheten av att skaffa sig pengar, virveln av spänning och nöjen, längtan efter att visa upp sig, lyxen och överdådet, allt detta är krafter som vänder tankarna hos den stora massan bort från livets verkliga mening. De öppnar dörren för tusen onda ting. På ungdomar har de en nästan oemotståndlig dragningskraft.
En av de mest subtila och farliga frestelserna som möter barn och ungdomar i städerna är kärleken till nöjen. Det är många lediga dagar och spel och hästkapplöpningar lockar tusentals människor, och virveln av spänning och nöjen drar dem bort från livets verkliga plikter. Pengar som borde ha lagts undan för att användas på bättre sätt, slösas bort på nöjen.
På grund av handelssammanslutningars verksamhet och som resultat av fackföreningar och strejker blir förutsättningarna för att leva i städer ständigt allt svårare. Stora problem ligger framför os, och för många familjer kommer det att bli nödvändigt att flytta från städerna.
Den fysiska miljön i städerna är ofta skadlig för hälsan. Den ständiga risken att komma i kontakt med sjukdomar, den dåliga luften, orent vatten, orena livsmedel, de trånga, mörka och ohälsosamma bostäderna är några av de många skadliga faktorer som man måste beakta.
Det var inte Guds mening att människor skulle trängas ihop i städer, sammanpackade i huslängor och hyreshus. I begynnelsen placerade han våra första föräldrar i de vackra omgivningar och bland de sköna ljud som han önskar att vi ska få glädja oss åt idag. Ju mer vi anpassar oss efter Guds ursprungliga plan, desto bättre förutsättningar kommer vi att ha för att försäkra oss om hälsa till kropp, sinne och själ. – The Ministry of Healing, sid 363-365 (1905)
En dröjande inställning
Jag kunde inte sova efter klockan två, natten som gick. Under natten upplevde jag att jag deltog i ett möte. Jag vädjade till några familjer att dra nytta av de medel som Gud pekat ut och att flytta bort från städerna för att rädda sina barn. En del dröjde, och gjorde inga beslutsamma försök.
De änglar som Guds i sin nåd sände, skyndade på Lot och hans hustru och döttrar genom att ta dem vid handen. Om Lot hade skyndat sig, som Herren ville att han skulle göra, hade hans hustru inte förvandlats till en saltstod. Lot hade en alltför dröjande inställning. Låt oss inte vara som han. Samma röst som varnade Lot, och uppmanade honom att lämna Sodom, säger till oss, ”Gå ut från dem och skilj er från dem och rör inte vid något orent.” De som lyder denna uppmaning kommer att finna en fristad. Varje människa måste själv vara klarvaken, och försöka rädda sin egen familj. Han måste förbereda sig själv för detta arbete. Gud kommer steg för steg att visa vad han ska göra härnäst.
Lyssna till Guds röst genom aposteln Paulus: ”Arbeta med fruktan och bävan på er frälsning … Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.” Lot gick motvilligt och med långsamma steg ut på slätten. Han hade umgåtts så länge med onda människor att han inte kunde se den fara han befann sig i förrän hans hustru för alltid stod på slätten som en saltstod. – The Review and Herald, 11 december 1900.
Städer kommer att hemsökas av Guds straffdomar
Tiden är nära när de stora städerna kommer att hemsökas av Guds straffdomar. Snart kommer dessa städer att skakas på ett fruktansvärt sätt. Oavsett hur stora och starka deras byggnader är, oavsett hur många säkerhetssystem de har skaffat mot bränder, om Gud rör dessa byggnader kommer de att ligga i ruiner på några minuter eller några få timmar.
De ogudaktiga städerna i vår värld kommer att svepas bort av förödelsens kvast. Genom de katastrofer som nu drabbar enorma byggnader och stora stadsdelar, visar Gud oss vad som kommer att drabba hela jorden. – Testimonies for the Church, vol 7, sid 82, 83 (1902)
Konsekvenserna av att man inte lyssnat på varningarna
Jag har uppmanats att förkunna att städer som är fulla av överträdelse, och extremt syndiga, kommer att förstöras av jordbävningar, bränder och översvämningar. Hela världen kommer att varnas, att det finns en Gud som kommer att visa sin auktoritet i egenskap av Gud. Hans osynliga medhjälpare kommer att orsaka förstörelse, ödeläggelse och död. Alla ackumulerade rikedomar kommer att bli till intet …
Katastrofer kommer att komma – de mest fruktansvärda och oväntade katastrofer. Och dessa ödeläggelser kommer att följa på varandra. Om man lyssnar på de varningar som Gud gett, och om församlingarna ångrar sig och åter blir trofasta, då kanske andra städer skonas en tid. Men om människor som blivit bedragna fortsätter på samma sätt som de gjort hittills, om de inte bryr sig om Guds lag och matar folket med lögner, kommer Gud att tillåta att de drabbas av katastrofer, för att de ska vakna upp.
Herren kommer inte plötsligt att förkasta alla överträdare, eller förgöra hela nationer, men han kommer att straffa städer och platser där människor har låtit sig behärskas av sataniska makter. Gud kommer att behandla nationernas städer strängt, men de kommer inte att straffas till ytterlighet av Guds vrede, eftersom några människor fortfarande kommer att bryta sig loss från fiendens illusioner, ångra sig och bli omvända, medan massan kommer att fortsätta att samla på sig vrede, inför vredens dag. – Evangelism, sid 27 (1906)
Guds straffdomar kommer snart
Det finns orsaker till att vi inte ska bygga i städerna. Över dessa städer kommer Guds straffdomar snart att falla. – Brev 158, (1902)
Tiden är nära när stora städer kommer att svepas bort, och alla borde varnas för dessa straffdomar som kommer. – Evangelism, sid 29 (1910)
O, om Guds folk hade en uppfattning om den förgörelse som väntar tusentals städer, som nu nästan helt ägnar sig åt avgudadyrkan. - The Review and Herald, 10 september, 1903
En bild av stor förödelse
I fredags morse, strax innan jag vaknade, fick jag se en scen som gjorde djupt intryck på mig. Jag verkade vakna ur sömnen, men jag var inte hemma. Från fönstret kunde jag se ett fruktansvärt eldhav. Stora eldklot föll över hus, och från dessa klot flög brinnande pilar i alla riktningar. Det var omöjligt att kontrollera bränderna som följde, och många platser förstördes. Skräcken bland människorna var obeskrivlig. – Evangelism, sid 29 (1906)
Guds försök att väcka folket
Medan jag var i Loma Linda i Kalifornien, den 16 april 1906, fick jag se något mycket märkligt. I en syn på natten stod jag på en upphöjd plats, och från den kunde jag se hus som skakades som vasstrån för vinden. Byggnader, stora och små, föll ihop. Nöjesparker, teatrar, hotell och de rika människornas hus skakades och krossades. Många människor dog, och luften fylldes av skriken från skadade och skräckslagna människor.
Guds förgörande änglar var i verksamhet. En enda beröring, och byggnader som var så stabilt byggda att människor betraktade dem som säkra mot alla faror, blev snabbt till ruinhögar. Det fanns ingen förvissning om trygghet någonstans. Jag kände inte att jag var i någon särskild fara, men jag saknar ord för att beskriva de fruktansvärda scener som passerade förbi mig. Det verkade som om Guds tålamod var slut, och att domens dag hade kommit.
Den ängel som stod vid min sida berättade då att det är få människor som har någon uppfattning om den ondska som finns i vår värld idag, och speciellt ondskan i de stora städerna. Han förklarade att Herren har bestämt en tid då han kommer att hemsöka överträdarna i vrede, för att de så envist har ringaktat hans lag.
Även om det jag fick se var fruktansvärt, så var det informationen som jag fick i samband med det jag såg, det som gjorde djupast intryck på mig. Ängeln som stod vid min sida förklarade att Guds överhöghet, och hans lags helighet, måste uppenbaras för dem som envist vägrar att lyda Konungarnas Konung. De som väljer att fortsätta vara illojala måste av nåd hemsökas med straffdomar, för att de om möjligt ska kunna väckas till att inse det syndiga i den kurs de valt. – Testimonies for the Church, vol 9, sid 92, 93 (1909)
Fara för dem som stannar kvar i onödan
I harmoni med det ljus som jag har fått, manar jag människor att flytta ut från stora tätbefolkade centra. Ondskan i våra städer ökar, och det blir mer och mer uppenbart att de som stannar kvar i dem i onödan, gör det med fara för sin egen frälsning. – Manuskript 115 (1907)