Vi som äro starka äro pliktiga att bära de svagas skröpligheter och att icke leva oss själva till behag. - Rom. 15:1.
Gud vill inte att vi skall placera oss själva i domarsätet och döma varandra. Då vi ser fel hos andra, låt oss då komma ihåg att vi själva har fel som kanske i Guds ögon är större än de fel som vi fördömer hos vår medmänniska. I stället för att påpeka hennes fel, bör vi bedja till Gud för henne att hon får hjälp och kraft att övervinna sina svagheter. Ett sådant sinne och en sådan inställning kan Kristus godkänna och hjälper dig att tala visdomens ord som kan hjälpa och styrka den som är svag.
Att hjälpa och uppbygga varandra i vår heliga tro är mycket välsignelsebringande men att bryta ned och kritisera varandra ger endast bitterhet och bedrövelse. Kristus gör sig till ett med sina lidande barn, ty han säger: »Vadhelst i haven gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det haven I gjort mot mig. » (Matt. 25:40.) ... Varje människa har sina egna sorger och besvikelser och vi skulle göra allt för att lätta varandras bördor genom att uppenbara Kristi kärlek till alla som vi umgås med. Om vi oftare talade om himmelen och himmelska ting skulle snart allt ont tal upphöra att kunna fånga vårt intresse.
I stället för att finna fel hos andra bör vi vara kritiska mot oss själva. Vi borde var och en fråga oss: Har jag ett rätt förhållande till Gud? Kommer det som jag nu tänker göra att förhärliga min himmelske Fader? Om du har haft en felaktig inställning måste du helt tänka om. Det är din plikt att utestänga allt som förorenar ditt hjärta. Varje bitterhetens rot måste ryckas upp så att inte dess giftiga inflytande drabbar andra. Låt inte någon giftig planta få rotas i ditt hjärtas jord! Ryck upp den denna stund och plantera i dess ställe kärlekens planta! Låt Jesus få ta ditt hjärta i besittning! Kristus är vårt exempel. Han gjorde gott överallt dit han kom. Han levde för att bli till välsignelse för andra. Kärleken förskönade och förädlade alla hans handlingar och han har uppmanat oss att följa i hans fotspår.