5. november - Den kristnes tävlingskamp

»I veten ju, att fastän de som löpa på tävlingsbanan alla sammans löpa, så vinner allenast en segerlönen. Löpen såsom denne, för att I mån vinna lönen. Men alla som vilja deltaga i en sådan tävlan pålägga sig återhållsamhet i alla stycken: dessa för att vinna en förgänglig segerkrans, men vi för att vinna en oförgänglig.» - 1 Kor. 9:24, 25.

Här gör Paulus en jämförelse för att få dem som säger sig vara kristna att skämmas över sina egna svaga ansträngningar, medan de försvarar sin själviska eftergivenhet för njutningslystnaden. De vägrar att genom självförnekelse och sträng återhållsamhet inta en ståndpunkt som skulle göra det möjligt för dem att segra. Alla som skrev sina namn på de offentliga tävlingslistorna lät sig stimuleras av hoppet att vinna ett pris, om lyckan var dem bevågen. På samma sätt ställs ett segerpris i utsikt för den kristne, trons belöning vid tävlingens avslutning ... Alla löpte på tävlingsbanan, men bara en fick segerpriset. De andra som strävade efter den förgängliga lagerkransen måste förlora, hur grundlig deras förberedelse än hade varit och hur allvarligt och målmedvetet de än hade ansträngt sig. Så är det inte med de kristnas tävlingskamp ... Den svagaste såväl som den starkaste kan vinna den odödliga härlighetens segerkrans, om han helt ägnar sig åt uppgiften och vill underkasta sig försakelse och förluster för Kristi skull ...

Om vi bygger upp onaturliga böjelser och tillfredsställer dessa på varje sätt bryter vi mot naturens lagar. Följden kommer att bli fysisk, andlig och moralisk svaghet. Vi blir inte längre lämpliga för den uthålliga, energiska och hoppfyllda möda som vi skulle ha kunnat prestera om vi hade varit trogna mot naturens lagar. Om vi skadar ett enda av kroppens organ berövar vi Gud den tjänst vi kunde ha ägnat honom.

Aposteln riktar uppmärksamheten på den omsorg och flit som krävdes för att man skulle vinna seger i dessa forntidens tävlingslekar. Han förmanar alla som är med i den kristna tävlingskampen att göra allt som är möjligt för att tillförsäkra sig segern, samtidigt som han uppmuntrar dem genom att visa dem segerkransen, som den rättfärdige domaren skall ge åt alla som i tro håller ut intill tävlingskampens avslutning.