»Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.» - Ps. 139:14.
Vi har endast ett liv att leva här, och den fråga var och en skulle ställa sig är: Hur kan jag bäst leva mitt liv så att det ger det största utbytet? Livet får värde endast i den mån vi lever för andra samt till Guds ära. Då vi gör bruk av de förmågor som Skaparen har utrustat oss med blir vi lämpliga att vara till nytta här i tiden samt till att få ta emot evigt liv i den kommande världen.
Den tid är väl tillvaratagen som går ut på att grundlägga och bevara en god fysisk och andlig hälsa. ... Det är lätt att förlora sin hälsa, men det är svårare att få den tillbaka. ...
Vi har inte råd att försvaga eller ödelägga någon enda fysisk eller mental livsfunktion. Om vi gör detta måste vi ta konsekvenserna av det. Det är vår första plikt mot Gud och våra medmänniskor att utveckla alla våra förmågor. Varje förmåga som Skaparen har utrustat oss med, bör utvecklas till den högsta grad av fullkomning, så att vi kan utföra så mycket gott som möjligt. Vi behöver Kristi nåd för att vårt sinne skäl förädlas och renas. Då blir det också lättare för oss att se och rätta till det som är fel i våra karaktärer och utveckla det som är gott hos oss. Denna, gärning som vi gör för oss själva i Jesu kraft och i Jesu namn blir till större nytta för människor än många predikningar. Det inflytande som kommer från ett välbalanserat, välordnat liv är av oändligt stort värde. ...
Det är ännu endast få som förstår i vilken utsträckning deras matvanor påverkar deras hälsa, deras karaktär, deras användbarhet i denna värld och deras eviga öde. Aptiten skulle alltid styras av moraliska och intellektuella krafter. Kroppen skulle vara förståndets tjänare och inte omvänt. Alla borde ha förståelse för och känna till sin egen kropp så att de i likhet med psalmisten kunde utbrista: »jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart»!