Familjens storlek

Ett allvarligt misstag mot barnen
Det finns föräldrar som, utan hänsyn till om de kan ta vara på en stor familj eller inte, fyller hemmet med barn, som är helt beroende av sina föräldrar för vård och fostran. Detta är inte rätt varken mot modern eller mot hennes barn eller mot samhället.

Andra faktorer
Gud vill att föräldrar skall handla som förnuftiga varelser, och leva på ett sådant sätt, att varje barn kan få en lämplig utbildning, och att de kan få kraft och tid till att fostra sina små, så att de en gång kan få umgås med änglar. De måste med gudsfruktan och kärlek fylla den uppgift som anförtrotts dem, så att barnen skall kunna bli till glädje och nytta för familjen och samhället.

Det är makens och faderns skyldighet att tänka på, att inte hans hustru, barnens mor, skall bli överansträngd och därigenom gripas av missmod och förtvivlan. Det tillkommer även honom att se till att barnens mor inte försätts i en sådan situation, att det blir omöjligt för henne att göra sin del av barnens uppfostran.

Det är rimligt att föräldrar inte utökar sina familjer snabbare, än de vet med sig att de kan ta hand om och uppfostra sina barn. Ett nyfött barn i moderns armar år från år utgör en stor orättvisa mot henne. Det tar på krafterna och förstör ofta samvaron och glädjen i hemmet, och ökar bekymren. Det berövar också barnen den vård, utbildning och lycka som föräldrarna borde känna som sin plikt att ge dem.