Hälsa Friska och Akvila, mina medarbetare i Kristus Jesus, som har vågat sina liv för mig. Dem tackar inte bara jag utan också alla hednakristna församlingar. Rom 16:3, 4
Paulus gav ett exempel som motsade den uppfattning, som började breda ut sig i församlingen, att bara de kunde förkunna evangelium på ett framgångsrikt sätt, som inte behövde arbeta i något annat yrke. Han visade på ett praktiskt sätt, vad som kunde uträttas av helgade lekmän på många platser, där människorna ännu inte hade lärt känna evangeliet. Hans sätt att arbeta inspirerade många enkla arbetare, som önskade göra vad de kunde för att främja Guds sak, samtidigt som de försörjde sig själva i ett yrkesarbete.
Priska och Akvila hade inte fått kallelse att ge hela sin tid i tjänst för evangeliet. Dessa enkla arbetare lät sig ändå användas för att visa Apollos sanningen på ett mer fullständigt sätt. Herren använder olika redskap för att förverkliga sitt syfte, och medan en del som har fått särskilda gåvor har kallats att ägna alla sina krafter åt att undervisa och förkunna evangeliet, har många andra, som aldrig blivit utvalda genom handpåläggning, kallats till att utföra ett viktigt arbete för människors frälsning.
Ett vidsträckt arbetsfält ligger öppet för självunderhållande missionärer. Många kan få värdefulla erfarenheter av att tjäna Gud, medan de ägnar sig åt något förvärvsarbete på deltid. Genom denna metod kan goda arbetare utvecklas för viktig tjänst på missionsfält där behoven är stora.
Guds själuppoffrande tjänare, som arbetar outtröttligt med att undervisa och förkunna, känner ett stort ansvar för sin tjänst. Han räknar inte de timmar som han använder i arbetet. Den lön han får påverkar honom inte. Inte heller lämnar han sina uppgifter på grund av oförmånliga villkor. Han har fått sitt uppdrag från himmelen. Till himmelen ser han upp för att få den lön som väntar honom, när han fullgjort det uppdrag som han har blivit anförtrodd.
The Acts of Apostles s.355,356 - Se Löftestiden s. 332, 333