Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett. Jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt få renade till ett. Joh 17:22, 23
Vilka resultat av våra ansträngningar kan vi som kristna visa på, annat än att vi är långt från målet. Om vårt sätt att leva vore i harmoni med Herrens befallningar skulle resultatet bli lysande. Han säger: "Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord kommer till tro på mig. Jag ber att de alla skall vara ett, och att så som du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig" Joh 17:20, 21.
Jesus bad inte för något, som vi inte kan uppnå. Om nu denna enhet är möjlig att nå, varför strävar då inte de som bekänner sig vara Jesu lärjungar mer ivrigt efter detta tillstånd av nåd. När vi är ett med Kristus, kommer vi att vara ett med hans efterföljare. Själens stora behov är Jesus, hoppet om härlighet. Genom den helige Ande kan denna enhet nås och kärleken till bröderna kommer att flöda över och människorna kommer att förstå att vi har varit tillsammans med Jesus och lärt av honom. Våra liv kommer att återspegla hans heliga karaktär. Som troende skall vi framställa mildheten i hans sinnelag, hans vänliga uppträdande. Kristi församling måste genom sina individer svara på Kristi bön tills vi alla når enhet i Anden.
Vad är det som förorsakar oenighet och osämja? Jo, att vi vandrar skilda från Kristus. När vi håller oss på avstånd från honom, förlorar vi vår kärlek till honom och blir kalla i vårt förhållandet till hans efterföljare. Ju längre ut från centrum ljusstrålarna kommer, dess mer åtskilda blir de. Varje troende är som en ljusstråle från Rättfärdighetens Sol. Ju närmare Kristus vi vandrar - han som är mittpunkten för all kärlek och allt ljus - desto större blir vår tillgivenhet för hans ljusbärare.
När de heliga dras nära Jesus kommer de med nödvändighet närmare varandra, för Jesu helgande nåd kommer att sätta deras hjärtan i förbindelse med varandra och hålla dem samman. Du kan inte älska Gud och underlåta att älska dina bröder.
Ellen G White 1888 Materials, s. 1048, 1049