Tacksägelse för tidigare Bedrifter
Vi tackar Gud för, att våra Sabbatsskolor har bidragit nog till, att möjliggöra viktiga insatser. Barnen och de unga har gett sina skärvar, vilka, som små bäckar, har åstadkommit en ström av välvilja. Barnen bör läras upp på så sätt, att de kan utföra osjälviska handlingar, som himmelen gläder sig åt att se. När ungdomens dagg vilar på dem, bör barnen läras, hur man tjänar Kristus. De bör läras självförnekelse. - Testimonies on Sabbath-School Work, sidan 113.
Regelmässighet och System i Givandet
Skänkandet av gåvor skall inte överlåtas till impulserna. Gud har gett oss särskild undervisning härvidlag. Han har närmare beskrivit tionde och gåvor som målstock för vår plikt. Och Han önskar, att vi skall ge regelmässigt och systematiskt. Paulus skrev så här till församlingen i Korint: »När det gäller insamlingen till de heliga, skall ni också göra som jag har föreskrivit församlingarna i Galatien. På första veckodagen skall var och en av er (130) hemma lägga undan och samla ihop vad han lyckas spara«. {Första Korintierbrevet 16:1-2.} Låt envar regelmässigt gå igenom sina intäkter, som i allt är en välsignelse från Gud, och lägg undan tiondet som ett särskilt kapital, att helga åt Herren. Detta kapital bör inte på några villkors vis helgas till något annat bruk; det skall enbart vigas åt, att stötta förkunnelsen av evangeliet. Sedan tiondet har lagts undan, se då till, att gåvor och offer samlas ihop, enligt, »vad han lyckas spara« - Review and Herald, den 9. Maj, 1893.
Systematiskt Bidrag var Vecka
De små börns gåvor kan vara kärkomne och behagelige for Gud. I överensstemmelse med den ande som tilskynder till gåvorne vilt detta vara värdien av ofringen. De fattige hjalp, vid att fölge aposstlenes regler och lägge en lille sum till side var uge, vid att öge skattekammeret, och deres gåvor var helt aceptable for Gud; for de gjorde lige just stora, och ännu större, ofre än deres velhavände brödre. Planen for den systematiske velvillighed vilt vise sig att vara et värn for enhver familj mot fristelse till att bruge midlerne till nyttelöse ting, och det vilt särligt vise sig att vara en velsignelse for den rike vid att lede dem från att fögon sig i luksus.
Var uge, är Guds krav, på enhver familj, genkaldt i erinringen vid att enhver av dens medlemmer helt utförer denna plan; och det att de har fornägtet sig själva lidt överflod for att hava midler till att lägge i skattekammeret, har lektier av värdi for selvfornägtelse for (131) Guds herlighed har inprentet sig i hjertet. Engång om ugen, är enhver brakt ansigt till ansigt med sidste uges handlinger - med den inkomst som honom måste hava haft i fall honom har väret sparsommelig, och de midler som honom icke har på grund av efterladenhed. Hans samvittighed är töjlet, som var den for Gud, och hverken rosser eller anklager honom. Honom lärer att i fall honom vilt beholde tankernes frid och Guds gunst, måste honom spise och drikke och kläde sig till hans herlighed. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 3, sidan 412.
En framträdande Heder
Gud har i sina kloge planer gjort sin sags framme afhängig av sitt folks personlige ansträngelser, och på deres frivillige ofringer. Vid att tage emot människots samarbeta i den stora forlösningsplan, har honom sat en framragände häder på det. Prädikanten kan icke forkynde utan honom bliver sändt. Arbetat med att sprede ljus hviler icke alene på prädikanterne. Enhver person lover, som det passer sig for församlingens medlemmer, höjtideligt sig själva att vara en Kristi repräsentant vid att efterleve den sanning honom bekänder sig till. Kristi efterfölgere bör frambäre det arbeta som honom efterlod dem att göre da honom steg till himlen. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 4, sidan 464.
Guds Försyn ligger framför vår Givmildhet
De små och stora strömme av godgörenhed burde altid holdes flydände. Guds forsyn är långt foran oss, och beväger sig framad långt hurtigere än våra (132) fordomme. Måden att framme och uppbygge Guds sag på är blokeret av selviskhed, stolthed, begärlighed, överlegenhed, och kärlighet till att vise sig fram. Den hele församling är pålakt et höjtideligt ansvar i att löfte enhver gren i värket. I fall dets medlemmer fölger Kristus, vilt de fornägte tilbögonligheder till framvisning, kärlighet till kläder, kärlighet till smagfulle hjem och dyre möbler. Der måste vara långt större odmjukhed, och en någon större adskillelse från välden, blandt syvände-dags adventister, ellers vilt Gud icke tage emot oss, hvilket embede eller hvilken arbejdsart vi än har, var vi är engageret. Sparsommelighed och selvfornägtelse vilt sätte många i beskedne forhold trods midler till godgörenhed. Det är alles plikt att lära av Kristus, att vandre odmjukt på den selvfornägtene sti hvorpå himlens Majestät har trådt. Hele det kristne liv bör vara selvfornägene, så vi, når der kaldes efter hjälp är rede till att svare.
Så länge som Satan arbetar med uträttelig kraft for att ödelägge själe, så länge der är et kald till arbetare i enhver del av den utstrakte höstmark, lige så länge vilt der vara et kald for att giva Guds värk stötte, i någon av dets många linier. Man letter endast ens behov vid att göre vägen lettere for andre på samme måde. Den selvfornägtelse der kräves i att uppnå midler till brug i det som Gud värdsätter högonst vilt utvikle vaner och en karakter som vilt vine oss for bifaldet »Godt, du gode och tro tjänar«, och göre oss egnede till att dväle for evigt vid hans närhed som for våra skyld blev fattig, (133) så vi vid hans armod kunde arve evige rigdomme. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 7, sidorna 296-297.
När vi kan tröttna på, att ge
Nuvel, man säga, kaldet får oss till att giva till sagen. Gör du? Låt mig da fråga, Är du trät av att tage emot från Guds godgörände hånd? Icke för honom upphörer med att velsigne dig, vilt du upphöre med att vara forpliktet till att giva honom den del tillbaka honom kräver. Honom velsigner dig så att det kan vara i din makt att velsigne andre. Når du är trät av att modtage, så kan du säga, Jag är trät av de många kald till att giva. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidan 150.
Arbetet utvidgas
Guds folk har et mägtigt arbeta foran sig, et arbeta der hele tiden måste häve sig till större betydelighed. Våra ansträngelser i missionsfeltet måste bliva långt större. Et mera besluttet arbeta, än der har väret gjort, måste vara färdigt för våra Herre Jesu Kristi tilsynekomst. Guds folk skal icke upphöre deres arbeta för de omringer välden. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 6, sidorna 23-24.
Be inte om Begränsningar
Från alla församlinger burde der stige bönner upp till Gud for en större helligelse och gavmeldhed. Mine brödre och söstre, bed icke om begränsninger i det evangeliske arbeta. Så länge der är själe att frälsning, (134) skal våra interesse for själevining icke känna till forminskelse. Församlingen kan icke forminske sin uppgåva utan att fornägte sin Mester. Icke alla kan gå som missionärer till frammede lande, men alla kan giva av deres midler for att bäre de utenlandske missioner fram. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 9, sidorna 55-56.
Skall vi göra vårt Bästa?
Min själ är upprört inen i mig som det Markedonske rop kom från enhver retning, från byer och landsbyer i våra eget land, tvärs över Atlanten och det vide Stillehav, och från havets öer, »Kom över... och hjälp oss!« Brödre och söstre vilt i svare detta rop och säga, »Vi vilt göre våra bedste, både vid att sände missionärer och pengar. Vi vilt nägte oss själva våra hjems forskönnelse, våra personers prydelse och i appetittens tilfredsstillelse. Vi vilt giva de midler der är oss betroet till Guds sag, och vi vilt hellige oss själva helt uforbeholdent till hans värk.« Sagens mangler är lakt foran oss; de tomme skatkamre appeller ynkeligt efter hjälp. En dollar nu är av mera värdi for arbetat än ti dollars vilt vara i framtidige perioder.
Arbejd, brödre, arbejd medens du har lejligheden, medens dagene varer vid. Arbejd, for »der kommer en nat var ingen kan arbeta.« Var snart kan denna nat komma, det är umöjligt for dig att säga det. Nu är din anledning brug den. I fall der är någon som icke kan giva deres egne ansträngelser for missionsarbetat, så låt dem leve sparsommelig, och giv av deres intägt. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 732-733.
Böner och Gåvor för Missionen
Bröder och systrar, tänker Ni i dag lova högtidligt inför Gud, att be för dessa arbetare, som har valts ut till, att besöka andra länder? Tänker Ni lova högtidligt, att inte endast be för dem, utan att stötta dem med Ert tionde och Era gåvor? Tänker Ni lova högtidligt, att utöva sträng självförnekelse, för att ha mera att ge till verkets fromma i »trakter bortom ert område«? {Andra Korintierbrevet 10:16.} Vi känner oss manade av Guds Ande till, att be Er om, att Ni skall lova högtidligt inför Honom, att varje vecka lägga undan något, för att stötta våra missionärer. Gud kommer att hjälpa och välsigna Er, när Ni gör detta. - Review and Herald, den 11. November, 1902.
Att tänka ut Sätt och Medel
Kristi församling på jorden var organiseret med henblik på mission, och Herren önsker att se hele församlingen uttänke måder och midler hvori den högon och lave, rike och fattige, kan höre sanningens budskap. Icke alla är kaldt till personligt arbeta i de frammede marker, men alla kan göre något vid deres bönner och deres gåvor till hjälp i missionsarbetat.
En amerikansk forretningsman, som var en alvarlig kristen bemärkede, i samtale med en medarbetar, att honom själva arbetade for Kristus fireogtyve timer i dögnet. »I alla mine forretnings forbinelser», sagde honom, »forsöger jag att repräsentere min Mester. Når jag har lejligheden, forsöger jag att vine andre for honom. Alla dage arbetar jag for Kristus. Om natten medens jag sover, har jag en man der arbetar for honom i Kina.» - Vittnesbörd för Församlingen, Band 6, sidan 29.
(136) Att främja Hemmamissionens Arbete
For att vise en gavmeld och selvfornägtände ande for de utenlandske missioners medgång är det en sikker måde att framme heme missionsarbetat; for hemearbetats framgång afhänger i stor utsträkning, under Gud, av den reflekterene påvirkning från det evangeliske arbeta der är gjort i lande långt väk. Det ér i gång att afhjälpe de andres fornödenheder så vi bringer våra själe i beröring med Kelden for al kraft. Herren har lakt märke till enhver side av den missionsiver der har väret utvist av sitt folk till fordel for de utenlandske missionsmarker. Honom påtänker att ethvert hjem, i enhver församling, och i alla centre av arbetat, skal en gavmeldhedens ande bliva vist i att sände hjälp till utenlandske marker, var arbetarne kämper mot stora övermakter for att giva ljus till dem som sidder i mörke. Det som är givet i att starte arbetat i en mark vilt före till styrkelse av arbetat andre steder. - GW Evangeliets Tjänare, sidorna 465-466.
Gud ärar trofasta Tjänare
Gud har gjort människor till sina tjänare. Den ejendom som honom har placeret i deres händer är de midler som honom har tilvägebrakt till att sprede evangeliet. Dem som pröver sig själva som tjänare vilt honom betro större tillid. Således säga Herren, »Endast dem der ärer mig, vilt jag ära.« »Gud elsker en glad giver.« och når hans folk med taknemmelig hjärta bringer deres gåvor till honom, »icke vrangvilligt eller under pres,« vilt hans velsignelse fölge dem, som honom har lovet. »Bring hele era tiände till forrådskammeret, (137) så skal der vara föde i mit hus. Sätt mig på pröva, om jag icke åbner himlens vinuer for era och utöser velsignelse utan mål över era, säga Härskares Herre.« - Patriarker och Profeter, sidan 529.
Vad kunde ha varit
En ström av ljus skinner från Guds ord, och der måste vara en uppvågning for de forsömte anledninger. Når vi alla är trofaste i att giva Gud sitt eget tillbaka i tiände och gåvor, vilt vägen till välden åbnes i att höre budskapet for denna tid. I fall Guds folkshärtan var fyldt med kärlighet for Kristus; i fall ethvert församlingsmedlem var fullständig gennemsyret med uppofrelsens Ande; i fall alla viste en fullständig alvar, ville der icke vara mångal på kapital for heme- och utenlandsmissionerne. Våra ressourcer vilt bliva foröget; tusinnevis av nytteige döre vilt bliva åbnet, och vi vilt bliva inbudt till att gå derin. Havde Guds hänsikt väret båret fram av sitt folk vid att giva välden nådens budskap, ville Kristus, inen länge, vara kommet till jorden, och de hellige ville hava modtaget deres välkomst i Guds by. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 6, sidan 450.
Ständigt Förlänande till den ständige Givaren
Alla Guds bekännande söner och döttrar bör samvetsgrant uppfylla sin förpliktelse mot Gud och sina medmänniskor i form av tionde och gåvor, ty då skulle överflöd strömma in i förrådskammaren till stöd för Guds (138) verk i dess olika delar i hela världen. I det, att de skänker, kommer Herren att öppna vägar, varigenom de hela tiden blir i stånd till, att ge, eftersom de hela tiden tar emot. Det kommer då inte att krävas vädjanden om medel, att stötta saken med. Om principen bakom, att ge till Herren, följs regelmässigt och systematiskt, kommer Gud att erkänna detta. »Jag skall ära dem som ärar mig«. {Första Samuelsboken 2:30.} - Review and Herald, den 16. Maj, 1893.
Högre Motiv, än Medkänsla
Det moralske mörke i en fordärvet välden trygler kristne mänd och kviner till personlig ansträngelse for, att giva av deres midler och av deres inflydelse, så de kan vara frambrakt i hans billede, som, selvom honom besad uändelige rigdomme, alligevel for våra skyld blev fattig. Guds Ande kan icke bliva i dem som honom har sändt sitt sanningsbudskap till , men som behöver att vara tilskyndet för de kan hava någon fornemmelse av deres plikt i att samarbeta med Kristus. Aposstelen håndhäver plikten att giva av större grunde än bare människolig medfölelse, fordi fölelserne är rört. Honom håndhäver det princip att vi skal arbeta uselvisk med det ögont rettet på Guds herlighed. Vittnesbörd för Församlingen, Band 3, sidan 391.
Att övervinna den naturliga Själviskheten
Människor är icke från naturens side tilbögonlig till vara godgörände, men till att vara gerrig och grisk, och att leve for selvet. (139) Och Satan är altid klar till att giva de fortrin der uppnås vid att bruge alla deres midler i selviske och verdslige syfteer; honom är glad når honom kan påvirke dem till att skulke från plikter, och fraröve Gud tiände och gåvor. Men ingen är undskyldt i denna sag. »I skal var isär samle sammen och lägge så mycket till side, som honom har råd till«. De fattige och de rike, de unge mänd och unge kviner som tjänar lön, - alla skal lägge en sum till side; for Gud kräver det. Alla församlingsmedlemmers åndelige framgång afhänger av personlige ansträngelser och nögon nöjaktighed över for Gud. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidan 382.
Lär Barnen Givmildhet i Hemmet
Vår store motståndare arbetar hela tiden med kraft, för att locka de unga till, att skämma bort sig själva, till stolthet och till lyx, så att deras sinnen och hjärtan blir så fullt upptagna av dessa ting, att det kommer att saknas plats i deras hjärtan för Gud. Härigenom förvränger han karaktären och försämrar han de ungas förstånd i detta släkte. Det är föräldrarnas plikt, att motverka hans arbete. Varje inflytande, som medför beskydd för de ungas hjärtans sanna och uppriktiga ödmjukhet och vetskap om Guds vilja, hjälper dem, att undfly denna tids moraliska fördärv. En av de mest effektiva barrikaderna mot det ondas hastiga ström, är uppammande av vanor i självförnekelse och goda gärningar. Barnen bör läras, att se med vämjelse på själviskhetens och begärets vanor. (140) Gud har heliga krav på dem, och de behöver bli lärda, rad för rad, regel för regel, för att erkänna och samvetsgrant ta hänsyn till dessa krav.
Det bör framhävas för de unga och känsliga sinnena, att Gud hela tiden ger Sin välsignelse till Sina beroende barn, i form av solsken och regnväder, som får växterna att trivas och jorden att bjuda på sina rika skatter till människors gagn. Vi blir inte försedda med dessa välsignelser, för att sporra vår själviska natur, för att vi skall lägga beslag på bevisen för Guds givmildhet, och svartsjukt vaka däröver, utan för att vi skall kunna skänka gåvor och offer åter till Givaren. Detta är det minsta uttryck för tacksamhet och kärlek, som vi kan ge vår givmilde Skapare.
Det har varit en allvarlig försummelse från föräldrarnas sida i, att inte göra sina barn angelägna om agerandet för Guds sak. I många familjer tycks barnen ha exkluderats från den saken, som om de vore ansvarsbefriade väsen. Somliga föräldrar förvägrar till och med Gud Hans exakta krav på tionde och gåvor, för att samla rikedomar åt sina barn. De betänker inte, att härigenom öppnar de en dörr för sina älskade till frestelse, som ofta för till fördärv. De avlägsnar från barnen nödvändigheten av personlig ansträngning, och med den en uppmuntran till upphöjda prestationer.
Om motsatsen gällde, skulle barnen samla medel, att helga vällovliga syften med, och att främja Guds sak med; och deras (141) intresse skulle ökas genom faktumet, att de hade investerat något i dessa företaganden. Deras små gåvor skulle vara ett finansiellt bidrag, och barnen skulle må långt bättre fysiskt, mentalt och moraliskt på grund av de ansträngningar de hade gjort. Genom sin flit och självförnekelse skulle de uppnå en värdefull erfarenhet, som skulle bidra till deras framgång i detta så väl som att säkra sig det kommande livet. - Testimonies on Sabbath-School Work, sidorna 98-100.
Att begränsa inbillade Behov
Om människor i vår tid hade enkla vanor och levde i harmoni med naturens lagar, såsom Adam och Eva gjorde i tidens början, skulle det finnas mer än nog för att fylla mänsklighetens behov. Då skulle det inte finnas så många inbillade behov och därmed skulle möjligheterna att förverkliga Guds planer blir större. Men själviskheten och tillfredsställandet av en onaturlig smak har fört synd och nöd in i världen, så att det finns överflöd på vissa platser och brist på andra. - Vändpunkten, sidan 365.
Ingen osund Stimulering behövs
De, som har de eviga realiteterna för ögonen, som älskar Herren av hela sitt hjärta, själ och kraft, och sin nästa som sig själva, utför samvetsgrant sin fullständiga plikt, som om ridån hade dragits undan, och de kunde se, att de verkade med tanke på det himmelska universum. Den kristnes givmilda anda kräver ingen osund stimulering. Alla, som (142) besitter denna anda och Kristi Ande, lämnar med glad villighet sina gåvor i Herrens skattkammare. Behärskade av kärlek till Kristus och för de själar, som Han dog för, känner de en innerlig drift, att göra sin andel med noggrannhet. - Review and Herald, den 16. Maj, 1893.
Intäkter från små Gåvor
Föräldrar har inte lärt sina barn lagens föreskrifter, såsom Gud har befallt dem. De har bibringat dem själviska vanor. De har lärt dem, att betrakta sina födelsedagar och helgdagar som tillfällen, att få gåvor, och följa världens skick och vanor. Dessa tillfällen, som borde tjäna till större kunskap om Gud och väcka hjärtats tacksamhet för Hans barmhärtighet och kärlek, varigenom Han har bevarat deras liv till nästa år, vänds till tillfällen till självbehag, till tillfredsställelse och förhärligande för barnen. De har upprätthållits av Guds kraft i varje ögonblick av livet, och ändå lär föräldrarna inte sina barn, att tänka på detta, och att uttrycka tacksamhet för Hans barmhärtighet mot dem. I fall barnen och de unga hade blivit riktigt upplärda i denna tidsålder i världen, vilken ära och vilket pris och tacksamhet skulle då inte ha flutit från deras läppar till Gud! Vilken intäktskälla i form av små gåvor skulle då inte ha bringats från de små händerna, till att läggas i Hans skattkammare som tackoffer! Gud skulle ha hågkommits, i stället för att ha glömts. - Review and Herald, den 13. November, 1894.
Födelsedagsgåvor
Under den judiska hushållningen frambars det, genom Guds egen förordning, offer till Honom vid barns födelse. Nu ser vi föräldrar göra sig särskilt omak, för att skänka sina barn gåvor på deras födelsedagar; de gör detta till en anledning, att ära barnet, som om ära vore passande för mänskliga väsen! Satan har genomdrivit sin vilja på det här området; han har avlett tankarna och gåvorna till mänskliga väsen; så att barnen vänder sina tankar till sig själva, som om de vore föremål för särskild gunst. Det, som skulle flyta tillbaka till Gud i form av offer, för att välsigna de behövande och bära ut sanningens ljus till världen, har vänts från den rätta kanalen och gör ofta mera skada, än nytta och sporrar till fåfänga, stolthet och mallighet. På sina födelsedagar bör barnen påminnas om, att de har anledning till tacksamhet mot Gud för Hans kärleksfulla avsikt, att bevara deras liv för det nya året. Det bör således inpräntas dyrbara lärdomar. För liv, hälsa, mat och kläder och inte minst för hoppet om evigt liv, står vi i skuld till Givaren av all barmhärtighet; och vi är skyldiga, att erkänna Guds gåvor och bära fram våra tacksamhetsoffer till vår störste välgörare. Sådana födelsedagsgåvor erkänns i himmelen. - Review and Herald, den 9. December, 1890.
En Påminnelse om Guds Omsorg och Kärlek
Våra födelsedags-, Jul- och Tacksägelsefester ägnas ofta åt självisk (144) tillfredsställelse, fastän tankarna borde riktas mot barmhärtighetens och den kärleksfullt hänsynsfulle Guden. Gud misshagas, när Hans ständiga omsorg och oupphörliga kärlek glöms bort vid dessa festliga tillfällen. - Review and Herald, den 23. December, 1890.
Sätt Guds Krav först
Vi gör icke hans vilje i fall vi icke invier honom det som är efterladt i våra intägt når alla våra inbeldte mangler är blivit afhjulpet. För någon av våra fortjänaster är uppbrugt, burde vi tage den del ut och giva till Honom vad honom kräver. I den gamle ordning, blev et taknemmelighedsoffer hele tiden holdt i bränd på alteret, och således vise människots ändelöse taknemmelighedsgäld till Gud. I fall vi har framgång i våra timelige forretninger, är det fordi Gud velsigner oss. En del av denna intägt skal helliges de fattige, och en stor del skal anbringes i Guds sag. Når det som Gud kräver skal afgives till honom, vilt resten vara ofret och velsignet till våra egen brug. Men når et människo fraröver Gud vid att tilbageholde vad honom kräver, vilt hans forbandelse hvile över det hele. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 4, sidan 477.
Vårt gudomliga Mönster
Frelsesplanens grundlag var lakt i ofre. Da Jesus forlod de kongelige sale, och blev ringe, da kunde vi genom hans armod bliva gjort rike. Alla som deler denna frälsning, der är erhvervet for dem vid et så uändelig offer av Guds Sön, vilt fölge (145) exempelet i det Sanne Mönster. Kristus var hovedhjörnestenen, och vi måste bygge på detta fundament. Enhver måste hava selvfornägtelsens och selvopofrelsens ande. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 3, sidan 387.
Kristus värdesätter Kärleksgärningar
Jesus värdesatte handlingar av uppriktig vänlighet. När någon gjorde honom en tjänst välsignade han med himmelsk förfining den som utförde den. Han vägrade inte att ta emot den enklaste blomma som plockades av ett barn och erbjöds honom i kärlek. Han tog emot gåvor från barnen och välsignade givarna och skrev in deras namn i livets bok. Att Maria smorde Jesus nämns i Bibeln som ett drag som skiljer henne från alla andra Marior. Handlingar som görs av kärlek och vördnad för Jesus, är ett bevis för tro på honom som Guds Son. - Vändpunkten, sidan 557.
Inget offer är litet om det ges med ett trofast hjärta och med glädje. - Såningsmannen, sidan 296.
Guds Del och vår
De eneste midler som Gud har fastsat for sin sags framme är att velsigne människor med ejendom. Honom giver dem solskinnet och regnen; honom får planterne till att trives; honom giver sundhed och evner till att uppnå midler. Alla våra velsignelser kommer från hans gavmelde hånd. Till gengäld vilt honom hava mänd och kviner der visar deres taknemlighed vid att tilbagelevere honom en del i tiände och gåvor, i takofre, i frivillige ofre, i skyldofre. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidan 150.
En Kärleksgåvas högsta Kraft
Det offer som ges i kärlek, tycker Gud om att hedra. Han välsignar det så att det blir till den största nytta i hans tjänst. Om vi har överlämnat vårt liv åt Jesus, skal vi också frambära våra gåvor till honom. Vårt silver och guld, våra dyrbaraste jordiska ägodelar, våra högsta intellektuella och andliga gåvor skall oförbehållsamt överlämnas åt honom som älskat oss och offrat sig själv för oss. - Vändpunkten, sidan 54.
En Betingelse för Välstånd
Bidragene krävede religiöse och nästekärlige syfteer av Hebräerne till en hel fjerdedel av deres inkomst. Med så tung en skat på folkets midler kunde det forventes att forringe dem till armod; men, i modsätning, var den trofaste överholdelse att dessa forskrifter en betingelse for deres velstand. På betingelse av deres lydighed, gav Gud dem detta löfte, »Jag skrämmer äderne, så de icke ödelägger jordens afgröde for era, och vinstokken icke slår fel på marken,.... Da skal alla folkene prise era lyckelige, fordi I har et dejligt land, säga Härskarers Herre.« - Patriarker och Profeter, sidan 527.
Varje Offer, med sitt Motiv, är nedtecknat
Jag är blivit vist att nedskrivnings-englen skriver en nöjaktig fortegnelse ned for ethvert offer der är tilegnet Gud, och lägges i skattekammeret, och också från de afgörände resultater av de midler der är överdraget. Guds ögon tager (147) kändskap till enhver lille ting der är helliget till hans sag, och av giverens villighed och uvillighed. Motiverne for att giva är också fortegnet. De selvopofrände och inviede som giver tillbaka till Gud der är hans och som honom kräver av dem, vilt belönnet efter deres gärningar. Själva om midlerne på denna måde är inviet är anvendt forkert, så att det icke utförer det som giveren havde i hänsikt, -Guds herlighed och själenes frälsning,- vilt dem som gjorde ofret i själens upprigtighed, med et ögon rettet på Guds herlighed, icke miste deres lön. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 2, sidorna 518-519.