"Jag har fått brev med frågor om vilken som är den rätta ställningen när vi ber till den Högste i universum. Varifrån har våra bröder fått den uppfattningen att de bör stå på sina fötter när de ber till Gud? En som har undervisats under ungefär fem år på Battle Creek blev ombedd att leda i bön innan syster (Ellen) White skulle tala till folket. Men när jag såg honom stående upprätt på sina fötter medan han just skulle öppna sin mun i bön till Gud, kände jag en inte drivkraft att öppet tillrättavisa honom. Jag tilltalade honom med hans namn och sade: `gå ner på dina knän`. Detta är alltid den rätta ställningen." (2SM, s 311).
"`Sedan gick han bort ifrån dem, ungefär ett stenkast, och föll ner på sina knän och bad` (Lukas 22:41).
`Petrus sade åt alla att gå ut och föll sedan ner på sina knän och bad; Därefter vände han sig mot den döda och sade: Tabita, stå upp. Då öppnade hon ögonen, och när hon såg Petrus satte hon sig upp` (Apostlagärningarna 9:40).
`Så stenade de Stefanus, medan han åkallade Gud och sade: Herre Jesus, ta emot min ande. Och han föll ner på sina knän och ropade högt: Herre, tillräkna dem inte denna synd. Och när han hade sagt detta, insomnade han.` (Apostlagärningarna 7:59, 60).
`När han (Paulus) hade sagt detta, föll han ner på sina knän och bad med dem alla.` (Apostlagärningarna 20:36).
`Men när dagarna i Tyrus var till ända, bröt vi upp för att fortsätta resan. Alla, också kvinnor och barn, följde oss ut ur staden. Och på stranden föll vi ner på våra knän och bad.` (Apostlagärningarna 21:5).
`Men vid tiden för aftonoffret steg jag upp från min bedrövelse och rev sönder min livrock och min kåpa; Därefter föll jag ner på mina knän och räckte ut mina händer till Herren, min Gud, och sade: Min Gud, jag skäms och blygs för att upplyfta mitt ansikte till dig, min Gud, ty våra missgärningar har växt oss över huvudet, och vår skuld är stor ända upp till himlen.` (Esra 9:5, 6).
`Kom, låt oss tillbe och nedfalla, låt oss knäböja för Herren, vår skapare` (Psaltaren 95: 6).
`Fördenskull faller jag på knä för Fadern, efter vilken allt vad fader heter i himlen och på jorden har sitt namn.` (Ef 3:14, 15)...." (2 SM, s 311, 312).
"Både när det gäller offentlig och privat tillbedjan (andakt, gudstjänst) är det vår plikt att gå ner på våra knän inför Gud när vi framför våra böner inför Honom. Detta tillvägagångssätt visar vårt beroende av Gud" (2 SM, s 312).
Kommentar: Det finns naturligtvis tillfällen då man inte faller ner på knä när man ber till Gud, t ex under det dagliga arbetets gång, när man går på gatan eller när man ber till maten. Det kanske finns fysiska orsaker som gör att man inte kan gå ner på knä.